Första maj
I detta tema har vi samlat några av de viktigaste talen från de svenska, norska och danska demonstrationer som skett i samband med första maj-rörelsen.
Gemenskap och facklig kamp i Skandinavien
Första maj är arbetarnas internationella högtidsdag. Från USA i väst till Kina i öst, från Brasilien i syd till Norge i nord firas och uppmärksammas arbetarnas kamp den första maj. Röda fanor med politiska slagord bärs i långa tåg av demonstranter och solidaritet står högt upp på dagordningen. I Sverige är första maj en nationell helgdag, medan ledigheten i Norge och Danmark istället är inbyggd i kollektivavtal. Bortsett från den skillnaden har Skandinavien haft en nära sammankopplad och likartad arbetarrörelse.
Arbetarnas dag har en 130 år lång historia. Sedan det allra första firandet av den internationella arbetardagen, 1 maj 1890, har första maj varit en fast och central del av fackföreningsrörelsens årliga manifestation för arbetares rättigheter.
Ursprungligen var syftet med första maj att ena arbetare i alla länder i kampen för en åtta timmars arbetsdag. 1 maj som datum för demonstrationerna antogs 1889 vid en arbetarkongress i Paris, och året därpå samlades tiotusentals människor för att demonstrera i Stockholm, Kristiania och Köpenhamn. Kampen för en åtta timmars arbetsdag fortsatte under parollen "8 timmars arbete, 8 timmars frihet och 8 timmars vila" fram till 1919, då arbetarnas krav godtogs i hela Skandinavien.
Efter att det ursprungliga målet hade uppnåtts fortsatte första maj-traditionen med nya politiska strider att utkämpa, till exempel rätten till betald semester och sjuklön.
Idag är första maj bland annat en samlingspunkt för fackföreningsmedlemmar och ett forum för fackliga strider. Första maj-talet är såväl ett epideiktiskt (högtidstal) som ett deliberativt (politiskt) tal. Med tiden har första maj-talet nämligen utvecklats från att vara ett demonstrationstal med specifikt formulerade politiska mål till att i lika hög grad vara en hyllning till arbetarrörelsens historiska strider och landvinningar ur ett nutida perspektiv. Talet syftar till att bekräfta och stärka gemenskapens värderingar – solidaritet och lika rättigheter – genom att koppla dem till aktuella politiska frågor.
Representanter från både fackföreningsrörelsen och politiska partier intar podiet och minns de segrar som rörelsen åstadkommit, vilket vanligtvis används som utgångspunkt för att argumentera för och uppmana till politisk handling.
I detta temarum har vi valt ut några viktiga första maj-tal från både arbetarrörelsens aktörer och framstående politiker i hela Skandinavien. Våra samlingar innehåller många fler första maj-tal, så om du vill fördjupa dig i genren finns det gott om möjligheter i databaserna svensktal.se, dansketaler.dk och virksommeord.no.
Text: Danske Taler
Översatt och redigerat av: Martin Jedestav
Första maj är arbetarnas internationella högtidsdag. Från USA i väst till Kina i öst, från Brasilien i syd till Norge i nord firas och uppmärksammas arbetarnas kamp den första maj. Röda fanor med politiska slagord bärs i långa tåg av demonstranter och solidaritet står högt upp på dagordningen. I Sverige är första maj en nationell helgdag, medan ledigheten i Norge och Danmark istället är inbyggd i kollektivavtal. Bortsett från den skillnaden har Skandinavien haft en nära sammankopplad och likartad arbetarrörelse.
Arbetarnas dag har en 130 år lång historia. Sedan det allra första firandet av den internationella arbetardagen, 1 maj 1890, har första maj varit en fast och central del av fackföreningsrörelsens årliga manifestation för arbetares rättigheter.
Ursprungligen var syftet med första maj att ena arbetare i alla länder i kampen för en åtta timmars arbetsdag. 1 maj som datum för demonstrationerna antogs 1889 vid en arbetarkongress i Paris, och året därpå samlades tiotusentals människor för att demonstrera i Stockholm, Kristiania och Köpenhamn. Kampen för en åtta timmars arbetsdag fortsatte under parollen "8 timmars arbete, 8 timmars frihet och 8 timmars vila" fram till 1919, då arbetarnas krav godtogs i hela Skandinavien.
Efter att det ursprungliga målet hade uppnåtts fortsatte första maj-traditionen med nya politiska strider att utkämpa, till exempel rätten till betald semester och sjuklön.
Idag är första maj bland annat en samlingspunkt för fackföreningsmedlemmar och ett forum för fackliga strider. Första maj-talet är såväl ett epideiktiskt (högtidstal) som ett deliberativt (politiskt) tal. Med tiden har första maj-talet nämligen utvecklats från att vara ett demonstrationstal med specifikt formulerade politiska mål till att i lika hög grad vara en hyllning till arbetarrörelsens historiska strider och landvinningar ur ett nutida perspektiv. Talet syftar till att bekräfta och stärka gemenskapens värderingar – solidaritet och lika rättigheter – genom att koppla dem till aktuella politiska frågor.
Representanter från både fackföreningsrörelsen och politiska partier intar podiet och minns de segrar som rörelsen åstadkommit, vilket vanligtvis används som utgångspunkt för att argumentera för och uppmana till politisk handling.
I detta temarum har vi valt ut några viktiga första maj-tal från både arbetarrörelsens aktörer och framstående politiker i hela Skandinavien. Våra samlingar innehåller många fler första maj-tal, så om du vill fördjupa dig i genren finns det gott om möjligheter i databaserna svensktal.se, dansketaler.dk och virksommeord.no.
Text: Danske Taler
Översatt och redigerat av: Martin Jedestav
Det dröjde länge – alltför länge innan proletariatets föraktade söner och döttrar vaknade upp – kände skammen af att bära de bojor som sedan århundraden nedtryckt dem till jorden – fjättrat anden vid gruset och hindrat dem att varda fria till själ och kropp.
Vi vil et samfunn der alle er velkommen og ingen støtes ut.
Der alle får brukt sine muligheter.
Et samfunn med mer rettferdighet og mer fellesskap!
Et der alle er med!
Atter idag rejser vi kravet paa en 8 timers arbejdsdag, og vi samler stigende mandat om vort krav. Der demonstreres idag flere steder i landet end nogensinde før i denne sag. Og det skal hvert aar bli flere, det skal enhver nok faa se. Indtil denne store sag har fundet sin lykkelige løsning.
Israel har självklart rätt att försvara sig mot terrorister. Men övervåld, nya bosättningar och ständig förödmjukelse av palestinierna är inte rätta vägen.
Hela vår ideologi bygger på övertygelsen om att samhället faktiskt blir bättre om alla får vara med – att ingen ska behöva lämnas efter på vägen mot framtiden.
Kvinders og Børns Arbejde bliver brugt for at modarbejde Mændene, og derfor er det i alles Interesse, naar vi fordrer lige Betaling for lige Arbejde.
Det er nu 30 Aar siden, det i Paris blev besluttet hvert Aar at samle alle Verdens Arbejdere. Der var Helligdage nok for de andres Guder, for alle de blodige Krige, men vi savnede en, vor egen.
Idag går 400 000 människor arbetslösa. Vi kan bara ana hur många krossade drömmar det finns bakom de siffrorna. Hur många brustna självförtroenden. Hur mycket outnyttjad potential och förslösad energi.
Vänner! Mötesdeltagare! Det enda sättet att på allvar bekämpa rasism och högerextremism är att bekämpa arbetslöshet och växande klassklyftor. När kampen mot arbetslöshet och kampen för en rättvisare fördelningspolitik kommer i första hand – då upphör den sjukliga fixeringen vid etniska skillnader och vi kan se världens maktsammanhang klarare.
Vi KAN ikke forme fremtidens stærke fagbevægelse, hvis vi ikke først er nutidens. For den danske model har vist sit værd mange gange.
Det är lätt att bli dyster, men jag brukar försöka komma ihåg vad Joe Hill sjöng om. ”Sörj inte, organisera er!”.
