Oro för att tala

Att börja i nya grupper kan göra att elever upplever oro när de ska tala i klassrummet. Elevens egna, vanliga, sociala jag ska bli ett presentationsjag och utsättas för åhörarnas blickar och tankar. Det kan därför vara angeläget att gestalta undervisningen så att oron dämpas. Det finns också en vinst att tala om oro med eleverna. De allra flesta känner en oro som det går att komma över, men det finns de elever som aldrig vill delta i muntliga presentationer. Ta upp i lärarlaget om det kanske kan finnas behov av kurser som stöttar dessa elever. Ibland kan det också vara bra att ha kontakt med skolhälsovården om oron för att tala är förknippat med marginalisering.

En kortkurs om att komma över oron för att tala i den nya gruppen kan vara en ofta beskriven övning som kallas för OTK – Oförberedda Talares Klubb och här nedan beskrivs en variant av den (andra exempel på övningar finns här korsreferens). Inled gärna kortkursen med att tala om vad oro kan innebära och varför varje lektion ska inledas med OTK under ett par månader. Läraren förbereder genom att skriva lappar med (nonsens)substantiv och lägger lapparna i en burk: bord, boll, bok, jeans, träd, fågel etcetera. De tre övningar som finns beskrivna här är i progression. Om eleverna i klassen känner varandra kan man hoppa över övning I. 

Tidsåtgång: 30 sekunder - 5 minuter vid varje lektionstillfälle under ett par veckor

Syfte: Att tala fritt i en minut inför en mindre grupp, förslagsvis tre personer. Alla grupper talar samtidigt och i första hand är syftet att göra sin röst hörd. Syftet kan fördjupas ju fler gånger övningen gjorts.  

Förberedelse och genomförande: Eleverna får dra var sin lapp ur burken och tala fritt för sin grupp utan att förbereda sig. Det ska vara en snabb övning och som gärna kan vara både högljudd och lite rörig. 

Uppföljning: Ingen 

 

Tidsåtgång: 8-10 minuter av en lektion i veckan under exempelvis tre veckor 

Syfte: Att föra in olika dispositionsprinciper  i OTK

Förberedelse och genomförande: Presentera olika dispositionsprinciper för eleverna. Till exempel: 

1.        Dåtid, nutid, framtid

2.        Fördelar – nackdelar

3.        Skillnader – likheter

Eleverna arbetar två och två. Eleverna drar en lapp och förbereder sin dispositionsprinicip under 30 sekunder och talar sedan till klasskamraten i 1 minut och 30 sekunder. 

Exempel: Eleven har dragit ordet bok och väljer dispositionsprincipen dåtid, nutid, framtid – När jag var liten tyckte jag om att lyssna på berättelser om Pippi Långstrump… Numera läser jag helst Science Fiction… När jag bli äldre tror jag inte min boksmak förändras så mycket, men om jag blir som min mormor läser jag helst mjuka deckare…. 

Exempel: Eleven har dragit ordet jeans och väljer dispositionsprinicpen fördelar och nackdelar – Fördelen med att ha jeans på sig är att …Men det finns en stor nackdel och det är att de lätt blir blöta när det regnar…

Uppföljning: Diskutera vad som händer med ett innehåll beroende på vilken dispositionsprincip som valts och låt eleverna fundera på varför det kan vara olämpligt att blanda dispositionsprinciper ur ett lyssnarperspektiv. 

 

Tidsåtgång: 10 minuter av varje lektions inledning när ett visst kunskapsinnehåll är aktuellt.

Syfte: Träna på OTK med ett aktuellt kunskapsinnehåll

Förberedelse och genomförande: Byt ut nonsensorden mot ord/termer som förekommer i det kunskapsinnehåll som är aktuellt i klassrummet: in media res, Strindberg, peripeti, ingress, brödtext, styckeindelning, substantiv, preteritum, etcetera. Låt eleverna två och två redogöra för sitt ord/termer för varandra under en minut. De ska inte tala i mun på varandra utan en och en talar. 

Uppföljning: Diskutera med eleverna om denna sista övning i kortkursen om att komma över sin oro för att tala är lämplig att använda mer intensivt inför ett prov.