Lyssna och ge respons

Att beskriva en dålig lyssnare kan vara rätt enkelt. Det är en som är störd av brus i omgivningen, okoncentrerad och är så fokuserad på detaljer att helheten i det som sägs förloras. Men hur är då en god lyssnare? Denna kortkurs handlar om hur man blir medveten om sig själv som lyssnare och vilka signaler som sänds till en talare genom lyssnandet. Tre övningar har fokus på lyssnande och därefter avslutas kortkursen med fem övningar i responsgivning på muntliga presentationer. 

Tidsåtgång: En lektion

Syfte: Att sätta fokus på hur man är som lyssnare och hur man kan träna upp sitt lyssnande samt göra skillnad på att höra och att lyssna.

Förberedelse och genomförande: Introducera lyssnandet genom att diskutera lyssnandets betydelse i ett klassrum och be eleverna i mindre grupper återge en situation där de upplevt sig blivit lyssnad på och en situation på det motsatta, alltså att inte bli lyssnad på. Övergå därefter till att tillsammans med eleverna resonera om vilken skillnad det kan vara att höra något och att lyssna på något. Efter detta fylls ”Dina lyssnarpraktiker” enskilt. Se nedan för exempel. Lyssnarpraktiker kan med fördel skrivas om eller fyllas på utifrån elevgruppen. Inspirationstext om lyssnandet för läraren är Aktivt lyssnande och meningsfull respons vid förberedda presentationer.

Uppföljning: Eleverna formulerar 4-5 goda råd för hur de ska vara som lyssnare vid muntliga presentationer och samtal i klassrummet.

 

Tidsåtgång: 10 minuter

Syfte: Att bli uppmärksam på hur påverkad en talare blir av lyssnarens kroppsspråk.

Förberedelse och genomförande: Eleverna sitter två och två och den ene redogör till exempel för dagens läxa, berättar en historia eller något annat som anknyter till ämnet svenskas kunskapsinnehåll. Den andra lyssnar och gestaltar samtidigt en lyssnarkaraktär. Lyssnarkaraktärerna kan få olika kreativa beteckningar: stenansiktet, kritikerna, den disträe, den vänlige, den ointresserade… Talaren är sig själv. Eleverna byter roll mellan talare och lyssnare efter halva den tid som är avsatt.

Uppföljning: Övningen avslutas att i helklass föra ett kort samtal om hur det känns att tala till någon som inte lyssnar. Påminn om de goda råd som klassen tidigare gemensamt formulerat. 
 
 

Tidsåtgång: 15 minuter

Syfte: Att bli uppmärksam på vad som kan blockera och hindra lyssnandet.

Förberedelse och genomförande: Eleverna sitter i grupper om tre och tre och diskuterar följande frågor: 

a)     Kan du minnas något tillfälle när du inte lyssnat för att du varit så koncentrerad på vad du själv ska säga vid till exempel en muntlig framställning eller i ett samtal? Berätta.

b)    Hur skulle du kunna förbättra ditt eget lyssnande?

Uppföljning: Diskutera i helklass vad som kan hindra lyssnandet. Exempel: vägrar att lyssna, lyssnar utan tålamod, lyssnar utan empati, lyssnar okritiskt…

 

Övning IV
Tidsåtgång: 20 minuter

Syfte: Att diskutera responsen betydelse efter en muntlig presentation

Förberedelse och genomförande: Diskutera i helklass olika synonymer till ordet respons. Låt eleverna ge exempel (feedback, reflektion, reaktion, återkoppling, kritik…). Låt eleverna eleverna diskutera utifrån följande fråga: 

a)     Vad är skillnaden mellan att få respons direkt efter man gjort sin muntliga presentation och att få respons när det gått ett tag? Vilket lär du dig mest på?

Uppföljning: Skriv upp på tavlan elevernas olika synpunkter och presentera begreppen omedelbar och utvidgad respons för dem (se Aktivt lyssnande och meningsfull respons vid förberedda presentationer).

 

Tidsåtgång: Den tid som är avsatt för muntliga presentationer + 15 minuter

Syfte: att stärka det koncentrerade lyssnandet. Lyssnandet är alltså i fokus även om det är en elev som presentera något för sina klasskamrater. Övningen kan därför också genomföras genom att hela klassen tittar på någon inspelad information eller argumentation. 

Förberedelse och genomförande: Klassen delas i tre grupper där varje grupp får var sin lyssnaruppgift samtidigt som en klasskamrat presenterar muntligt. 

 

Grupp 1 lyssnar efter hur talaren inleder sin presentation och om inledningen skapar nyfikenhet.

Grupp 2 lyssnar efter huvudbudskapet i presentationen och om den är avpassat till målgruppen.

Grupp 3 lyssnar efter hur talaren förbereder lyssnaren på att presentationen snart är slut och hur den slutar. 

 

Uppföljning: Diskutera i helklass hur eleverna upplevde att lyssna på utpekade delar i en presentation. Om övningen genomförs när en klasskamrat presentera så ställ också frågan hur denne upplevde det koncentrerade lyssnandet.