Svenska tal topp 10
I denna samling presenterar tre redaktörer vid Svenska tal egna listor med tio starka och betydelsefulla svenska tal – personliga urval av tal som på olika sätt satt avtryck i svensk offentlighet. Några är historiska milstolpar, andra mer oväntade favoriter. Tillsammans visar de bredden i den svenska talekonsten och påminner om hur ord kan påverka både samtid och eftervärld.
Jon Viklund (huvudredaktör) tipsar:
Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? (1905)
Frida Stéenhoff en pionjär inom rösträttsrörelsen, feminismen – hon introducerade ordet i dess moderna betydelse i Sverige – och fredsrörelsen. Talet är det kanske det mest obönhörliga talet för allmän rösträtt med kraftfulla motargument till de vanligaste invändningarna mot att utsträcka rösträtten till kvinnor.
Gustav V, Borggårdstalet (1914)
Ett historiskt tal som hölls inför det s.k. bondetåget på Stockholms slott med anledning av nedskärningar på försvaret och som ett försök att få den liberala och socialdemokratiska koalitionsregeringen på fall. Talet, som skrevs av författaren och upptäcktsresanden Sven Hedin och löjtnanten Carl Bennedich, är intressant som en politisk kupp och det lyckades med sitt uppsåt. Men det blev nog en pyrrhusseger och i realiteten det sista tillfället där den svenska monarkins utövade ett politiskt inflytande.
Sara Lidman, Arbetskraften och de mänskliga rättigheterna (1969)
Med anledning av en gruvarbetarstrejk på LKAB 1969 sätter författaren Sara Lidman samtidens arbetsrättsliga lagar i kontrast mot de mänskliga rättigheterna. Aldrig har språkliga formuleringar ur arbetsrätten diskuterats med sådant pathos.
Olof Palme, Jultal 1972 om bombningen av Hanoi (1972)
Ett av de kraftigaste uttrycken för vältalighet i svensk politisk historia, formulerade som en anklagelse riktad mot USA efter landets bombningar i Nordvietnam. Ett exempel på hur ett litet land kan väcka opinion över hela världen.
Ingmar Bergman, Gustav Adolfs tal i Fanny och Alexander (1982)
Ett gripande högtidstal om familjen och ”den lilla världen” som en tillflyktsort och källa till trygghet när världen stormar.
Eskil Erlandsson, Anf. 51 i interpellationsdebatten om sexuella övergrepp på djur (2008)
Kan man ta med ett favorittal för att det fått en sån viral spridning och för att det på ett humoristiskt sätt upplevs så … cringe? Eskil Erlandsson var vid tiden Jordbruksminister och i en lång debatt om djurskydd, och särskilt tidelag, anförde han i en replik ett exempel på den retoriska figuren evidentia som kan säga har gått till historien.
Horace Engdahl, Tal till Bob Dylan (2016)
Författaren och kritikern Horace Engdahl är nog den som i dag tydligast visat att man än i dag med den klassiska, akademiska vältalighetens språkliga medel samtidigt och i samtiden kan undervisa, behaga och beröra. Också i detta tal där han hyllar Bob Dylans texter.
Özz Nûjen predikar i svenska kyrkan i Paris (2015)
Ett tal hållet efter terrordåden i januari 2015 under en mässa anordnad av Svenska kyrkan i Paris då komikern Özz Nûjen med humor och allvar diskuterar vad människan gör i guds namn.
Greta Thunberg, Unpopular (2018)
De senaste åren har Greta Thunberg seglat fram som den svenska talare som genom tiderna har satt störst avtryck på en internationell publik. På FNs klimatkonferens i Polen höll hon sitt kanske bästa tal, ett mästerstycke där hon talar direkt till beslutsfattare och milt sagt underkänner deras insatser och engagemang för klimatet.
Camilla Lif, Tankar för dagen: Att tappa hoppet (2022)
Det har sagts mycket vackert om att inte tappa hoppet och om godheten som finns i människan trots allt – det har till exempel prästen Camilla Lif gjort i predikningar. Men hur ska man tänka kring hopplösheten? I P1s Tankar för dagen talar Lif på ett gripande sätt om att inte orka längre.
Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? (1905)
Frida Stéenhoff en pionjär inom rösträttsrörelsen, feminismen – hon introducerade ordet i dess moderna betydelse i Sverige – och fredsrörelsen. Talet är det kanske det mest obönhörliga talet för allmän rösträtt med kraftfulla motargument till de vanligaste invändningarna mot att utsträcka rösträtten till kvinnor.
Gustav V, Borggårdstalet (1914)
Ett historiskt tal som hölls inför det s.k. bondetåget på Stockholms slott med anledning av nedskärningar på försvaret och som ett försök att få den liberala och socialdemokratiska koalitionsregeringen på fall. Talet, som skrevs av författaren och upptäcktsresanden Sven Hedin och löjtnanten Carl Bennedich, är intressant som en politisk kupp och det lyckades med sitt uppsåt. Men det blev nog en pyrrhusseger och i realiteten det sista tillfället där den svenska monarkins utövade ett politiskt inflytande.
Sara Lidman, Arbetskraften och de mänskliga rättigheterna (1969)
Med anledning av en gruvarbetarstrejk på LKAB 1969 sätter författaren Sara Lidman samtidens arbetsrättsliga lagar i kontrast mot de mänskliga rättigheterna. Aldrig har språkliga formuleringar ur arbetsrätten diskuterats med sådant pathos.
Olof Palme, Jultal 1972 om bombningen av Hanoi (1972)
Ett av de kraftigaste uttrycken för vältalighet i svensk politisk historia, formulerade som en anklagelse riktad mot USA efter landets bombningar i Nordvietnam. Ett exempel på hur ett litet land kan väcka opinion över hela världen.
Ingmar Bergman, Gustav Adolfs tal i Fanny och Alexander (1982)
Ett gripande högtidstal om familjen och ”den lilla världen” som en tillflyktsort och källa till trygghet när världen stormar.
Eskil Erlandsson, Anf. 51 i interpellationsdebatten om sexuella övergrepp på djur (2008)
Kan man ta med ett favorittal för att det fått en sån viral spridning och för att det på ett humoristiskt sätt upplevs så … cringe? Eskil Erlandsson var vid tiden Jordbruksminister och i en lång debatt om djurskydd, och särskilt tidelag, anförde han i en replik ett exempel på den retoriska figuren evidentia som kan säga har gått till historien.
Horace Engdahl, Tal till Bob Dylan (2016)
Författaren och kritikern Horace Engdahl är nog den som i dag tydligast visat att man än i dag med den klassiska, akademiska vältalighetens språkliga medel samtidigt och i samtiden kan undervisa, behaga och beröra. Också i detta tal där han hyllar Bob Dylans texter.
Özz Nûjen predikar i svenska kyrkan i Paris (2015)
Ett tal hållet efter terrordåden i januari 2015 under en mässa anordnad av Svenska kyrkan i Paris då komikern Özz Nûjen med humor och allvar diskuterar vad människan gör i guds namn.
Greta Thunberg, Unpopular (2018)
De senaste åren har Greta Thunberg seglat fram som den svenska talare som genom tiderna har satt störst avtryck på en internationell publik. På FNs klimatkonferens i Polen höll hon sitt kanske bästa tal, ett mästerstycke där hon talar direkt till beslutsfattare och milt sagt underkänner deras insatser och engagemang för klimatet.
Camilla Lif, Tankar för dagen: Att tappa hoppet (2022)
Det har sagts mycket vackert om att inte tappa hoppet och om godheten som finns i människan trots allt – det har till exempel prästen Camilla Lif gjort i predikningar. Men hur ska man tänka kring hopplösheten? I P1s Tankar för dagen talar Lif på ett gripande sätt om att inte orka längre.
Sara Wikström (redaktör) tipsar:
Selma Lagerlöf, Tal vid Nobelbanketten (1909)
Lagerlöf väver ihop barndomsbilder och litterär symbolik så elegant att man nästan glömmer att hon tackar för ett pris, utan det blir istället en berättelse om konst, tid och plats.
Per Albin Hansson, Folkhemstalet (1928)
Ett av de mest betydelsefulla talen i svensk politisk historia. Här lanserades visionen om folkhemmet – en bild som kom att forma Sveriges samhällsbygge under decennier framåt.
Astrid Lindgren, “Aldrig våld!” (1978)
Tacktalet där Lindgren gör fredsfrågan konkret: den börjar i barnkammaren. Lindgren lyckas göra ett tacktal till ett politiskt ställningstagande, och faktiskt förändra lagen.
Olof Palme, ”Därför är jag demokratisk socialist” (1982)
Ett ideologiskt grundtal där Palme inte bara försvarar utan också formulerar kärnan i sin politiska identitet. En klassiker i svensk partipolitisk retorik.
Anna Lindh, Tal på Olof Palmes begravning (1986)
Lindh förenar personlig värme med politisk eftertanke och lyckas få Palmes gärning att kännas närvarande och levande. Ett fint exempel på hur man balanserar hyllning och inspiration.
Alice Bah, Kärleken till Sverige (2000)
Ett tidigt tal av Alice Bah som väcker frågor om nationell identitet och tillhörighet, där hennes personliga berättelse blir ett sätt att tala om mångfald, gemenskap och kärlek till Sverige.
Gudrun Schyman, ”Talibantalet” (2002)
Ett tal som splittrade och engagerade. Schyman använder en provokativ jämförelse för att synliggöra strukturellt förtryck. Retoriskt riskfyllt, men effektivt för att sätta feministisk analys i strålkastarljuset.
Kung Carl XVI Gustaf, "Tsunamitalet" (2005)
Efter katastrofen i Sydostasien höll kungen ett av sina mest personliga tal, där han också öppnade upp om sin egen sorg. Ett tal som gjorde starkt intryck på en hel nation.
Daniel Westlings bröllopstal (2010)
Det klassiska bröllopstalet som blev känt för sin innerliga enkelhet och uppriktighet. En påminnelse om att även kungliga tal kan vara folkliga.
Nicolas Lunabba, Om demokrati och barns utsatthet (2022)
Ett samtida civilsamhällestal som, med ”Jag skulle prata om …” som bärande figur, förvandlar sorgen efter Einár till en skarp uppgörelse med hur vi sviker barn – och vad demokrati måste betyda i praktiken.
Selma Lagerlöf, Tal vid Nobelbanketten (1909)
Lagerlöf väver ihop barndomsbilder och litterär symbolik så elegant att man nästan glömmer att hon tackar för ett pris, utan det blir istället en berättelse om konst, tid och plats.
Per Albin Hansson, Folkhemstalet (1928)
Ett av de mest betydelsefulla talen i svensk politisk historia. Här lanserades visionen om folkhemmet – en bild som kom att forma Sveriges samhällsbygge under decennier framåt.
Astrid Lindgren, “Aldrig våld!” (1978)
Tacktalet där Lindgren gör fredsfrågan konkret: den börjar i barnkammaren. Lindgren lyckas göra ett tacktal till ett politiskt ställningstagande, och faktiskt förändra lagen.
Olof Palme, ”Därför är jag demokratisk socialist” (1982)
Ett ideologiskt grundtal där Palme inte bara försvarar utan också formulerar kärnan i sin politiska identitet. En klassiker i svensk partipolitisk retorik.
Anna Lindh, Tal på Olof Palmes begravning (1986)
Lindh förenar personlig värme med politisk eftertanke och lyckas få Palmes gärning att kännas närvarande och levande. Ett fint exempel på hur man balanserar hyllning och inspiration.
Alice Bah, Kärleken till Sverige (2000)
Ett tidigt tal av Alice Bah som väcker frågor om nationell identitet och tillhörighet, där hennes personliga berättelse blir ett sätt att tala om mångfald, gemenskap och kärlek till Sverige.
Gudrun Schyman, ”Talibantalet” (2002)
Ett tal som splittrade och engagerade. Schyman använder en provokativ jämförelse för att synliggöra strukturellt förtryck. Retoriskt riskfyllt, men effektivt för att sätta feministisk analys i strålkastarljuset.
Kung Carl XVI Gustaf, "Tsunamitalet" (2005)
Efter katastrofen i Sydostasien höll kungen ett av sina mest personliga tal, där han också öppnade upp om sin egen sorg. Ett tal som gjorde starkt intryck på en hel nation.
Daniel Westlings bröllopstal (2010)
Det klassiska bröllopstalet som blev känt för sin innerliga enkelhet och uppriktighet. En påminnelse om att även kungliga tal kan vara folkliga.
Nicolas Lunabba, Om demokrati och barns utsatthet (2022)
Ett samtida civilsamhällestal som, med ”Jag skulle prata om …” som bärande figur, förvandlar sorgen efter Einár till en skarp uppgörelse med hur vi sviker barn – och vad demokrati måste betyda i praktiken.