Pål Jonson: Pressbriefing om säkerhetsläget 2026

Tack för det statsministern. 

Som framgår är alltså säkerhetsläget i närområdet mycket allvarligt. Det handlar om intensifierade hybridoperationer mot Europa. Det speglar en ökad rysk riskbenägenhet och en ökad rysk vårdslöshet. Det ger sig ibland uttryck i form av sabotageangrepp och ibland cyberangrepp, men det handlar också om drönare och inte minst kränkningar av olika former av allierat luftrum. Och som sagt, Moskvas syfte är tydligt. Det handlar om att försöka undergräva stödet till Ukraina. Det handlar om att försöka skrämma våra samhällen och skapa splittring och rädsla. Och det kommer Ryssland inte att vara framgångsrikt med. 

Men vi kommer att behöva förbereda oss för att säkerhetsläget i vårt närområde kommer att vara försämrat under en längre tid. Och vi har också flera exempel på detta. Naturligtvis, nyligen nämnde vi då de händelserna i Leipzig som statsministern berörde, men den 29 september meddelade också Estlands regering att deras säkerhetstjänst bedömer att det var ryska specialtjänster som låg bakom det angreppet på försvarsföretaget Milrem i Tallinn i augusti och att det alltså var ett beställningsjobb av de ryska specialtjänsterna. De här händelserna måste vi ta på största allvar och vi har också, då precis som statsministern sagt, uttryckt vår djupa solidaritet både med Tyskland och med Estland. 

Men det finns som sagt också en annan sida av utvecklingen. Sverige är allierad i NATO. Vi bygger tillsammans med våra allierade en betydligt starkare militär närvaro och beredskap i den nordöstra flanken av NATO. Och Sverige tar ett stort ansvar i detta arbete. Som statsministern precis nyss nämnde kan vi då berätta om ytterligare en insats i Polen, och det är som sagt ett kvalificerat bidrag med Patriot-system som innefattar ett hundratal personer från Försvarsmakten, huvudsak Luftvärnsregementet i Halmstad, LV 6. Och Sverige kommer då avlösa en rotation som Nederländerna finns på plats med just nu med ett Patriot-system, och vi kommer då att rotera in vårt eget. Regeringen har fattat beslut om att inleda den här insatsen i december och har också för avsikt att förlänga den ytterligare ett halvår under förutsättning naturligtvis på sedvanligt sätt att riksdagen ger sitt medgivande. Det är både det spända säkerhetsläget men också Sverige och övriga allierade i Natos övertygelse om vikten av fortsatta Ukrainastödet som föranleder den här insatsen. Men det sker också en lång rad andra insatser. Tillsammans med Finland stärker vi samtidigt övervakning och skyddet av finskt territorium, bland annat mot hotet från dönare, både med örlogsfartyg och med svenskt stridsflyg. Och vi har som bekant också då huvudansvaret för det som heter FLF; Finland NATO:s aktiviteter för avskräckning och försvar i Finland. 

Och här hemma genomför vi den största upprustningen sedan det kalla krigets dagar. Och då är ju skyddet mot olika typer av lufthot speciellt prioriterat. Regeringen har tidigare beslutat om omkring 15 miljarder kronor på en satsning på det som heter territoriellt luftvärn eller breddluftvärn. Och det handlar ju naturligtvis om att kunna skydda våra krigsförband och förmågan till mobilisering. Men det handlar också om att vi måste ha förmågan att kunna skydda kritisk infrastruktur, hamnar, broar, det kan handla om järnvägsknutar, kraftverk och befolkningscentra. Där kommer vi investera hårt i nya system för att upptäcka och bekämpa drönare, både med sensorer, med telekrig och luftvärnskanoner. I flera fall också av snabbt utvecklad försvarsmateriel av den svenska försvarsindustrin. Och sen tidigare finns det också närmare 40 miljarder kronor i olika luftvärnssatsningar på luftvärnsområdet vid sidan naturligtvis av de luftvärnsfregatter som vi också nyligen har beställt av Frankrike. Så Sverige stärker alltså förmågan att upptäcka hoten och förmågan att bekämpa dem. Och redan i fred har Försvarsmakten också ett tydligt uppdrag och mandat att omedelbart kunna möta hotet från luften. Det handlar om den så kallade IKFN-förordningen där Försvarsmakten har befogenheter att upptäcka och ingripa mot kränkningar mot svenskt territorium. 

Det råder alltså ingen tveksamhet om uppgiften. Sveriges gränser övervakas och de försvaras. Och vi bygger upp en trovärdig avskräckning tillsammans med våra allierade. Detta skapar bäst förutsättningar för fortsatt fred och säkerhet. 

Låt mig avslutningsvis säga att i dessa allvarstider som Sverige befinner sig i är det naturligtvis viktigt att värna den breda samsynen i Sveriges riksdag kopplat till säkerhets- och försvarspolitiken, och jag har därför i samråd med riksdagens partier också idag beslutat att förlänga försvarsberedningens uppdrag fram till den 29 april nästa år. 

Tack.