Maria Malmer Stenergard: Pressbriefing om säkerhetsläget 2026

Tack så mycket. Vi befinner oss i en minst sagt orolig omvärld och jag konstaterade när vi var på FNs högnivåvecka här för några veckor sedan att det är ju få saker just nu som går i rätt riktning. Vi har ett allt mer riskbenäget och vårdslöst Ryssland som urskillningslöst attackerar civila ukrainska städer och kritisk infrastruktur, men också i form av så kallade hybridangrepp på europeisk mark, som statsministern var inne på. Parallellt så ser vi den svåra situationen i Hormuzsundet som har pågått i över ett halvår nu och Huthiernas attacker mot kommersiella fartyg i Röda havet och civil infrastruktur i Saudiarabien riskerar dessutom att få ytterligare negativa konsekvenser för den globala ekonomin och för livsmedelsförsörjningen också med en risk för påverkan genom Bab el-Mandeb sundet, så ytterligare ett sund som drabbas. Vi ser nu dessutom hur spänningarna i Etiopien återigen ökar i en region där vi redan har världens största humanitära kris i Sudan. Det som händer på Afrikas horn i Röda havet och Gulfen, allt detta påverkar också oss. 

Och jag vill också i detta sammanhanget lyfta fram att det imorgon är tre år sedan de förfärliga attackerna den 7 oktober 2023, dagen då världen blev vittne till det värsta massmordet på judar sedan förintelsen, en händelse som naturligtvis också har fått följdverkningar här i Sverige. 

Men det dimensionerande hotet mot Sverige och NATO är Ryssland. Och det Ryssland vill det är att undergräva vårt stöd till Ukraina, splittra och skapa rädsla. Och det vi måste fortsätta göra det är att öka stödet till Ukraina, att öka pressen på Ryssland och se till att bemöta utvecklingen klarsynt, beslutsamt och genomtänkt tillsammans med våra allierade och partner i NATO och i EU. Nästa vecka så reser jag till Luxemburg för rådsmöte med EU:s utrikesministrar. Där kommer jag att vara mycket tydlig med just detta, att vi behöver öka stödet till Ukraina och öka pressen på Ryssland. Vi gör mycket från svensk sida, EU gör mycket men måste göra mycket, mycket mer. De behöver finansiellt stöd, de behöver luftförsvar och de behöver energistöd. Och det handlar om grundläggande saker nu inför den femte krigsvintern, såsom att se till att el, värme och vatten fungerar. Det är positivt att EU-kommissionen har beslutat om en förtida utbetalning av 90 miljarder eurolånet, men det räcker alltså inte. Därför kommer vi också återigen att lyfta behovet av att i anspråk ta de frysta ryska centralbankstillgångarna för att kunna använda för Ukrainas del. Konkret så handlar det nu om att EU-kommissionen måste lägga fram ett förslag som är gångbart. 

Vi måste också anta nya sanktioner mot Ryssland, det måste vi göra hela tiden. Men det som är glädjande nu är att vi står inför att anta det största sanktionspaketet någonsin med 1600 listningar riktade mot Rysslands militärindustriella komplex, liksom nya sanktioner efter sabotageförsöket i Leipzig. Och i den andan måste vi fortsätta för att försvara för Ryssland. Och Ryssland är också pressat. Ekonomin är svag och försvagas av de sanktioner som vi inför. Det går inte bra vid fronten och Ukrainas attacker inne i Ryssland gör att allt fler ryssar också på riktigt märker av kriget. Från svensk sida och från NATOs och EU:s håll gäller det att hålla huvudet kallt, öka vårt stöd, inte slå av på takten eller låta sig skrämmas. 

Och som statsministern konstaterade så kommer Sverige att bidra med luftvärnssystemet Patriot till NATOs logistikhub i Polen. I ljuset av den senaste tidens ryska försök att undergräva vårt stöd till Ukraina kan jag inte nog understryka hur viktigt det här stödet är. Bidraget syftar till att säkerställa just militärt och civilt stöd till Ukraina och en del också av vårt bidrag till NATO:s avskräckning och försvar. Och försvarsministern kommer att gå in mer på det. Därtill så förbereder vi nu propositionen som ska lägga fram förslag på vårt bidrag till avskräckning och försvar i NATO under 2027, och förankringen med samtliga riksdagspartier har redan påbörjats. 

Avslutningsvis, säkerhetsläget är allvarligt i Europa i stort, liksom i vårt närområde. Vi måste vara beredda på att läget kommer att bestå och att det också kan komma att förändras ytterligare. Men samtidigt är det också klart att Sverige står säkrare idag som medlemmar i NATO tillsammans med våra grannar och likasinnade. Och styrkan och sammanhållningen i Europa, som statsministern var inne på, och den breda uppslutningen när det gäller säkerhetspolitiska frågor här hemma i Sverige är något som vi nu behöver värna mer än någonsin. 

Tack.