Gunnar Strömmer: Pressbriefing om säkerhetsläget 2026

För det är klart att det här omvärldsläget inte bara påverkar vår yttre säkerhet utan i högsta grad också vår inre säkerhet. Och vi har ju återkommande under de här åren beskrivit de där hoten i varje fall i tre rätt distinkta delar. Dels den, ska vi säga, terrorismen och den våldsbejakande extremismen, dels den organiserade brottsligheten med ett omfattande våldskapital och dels de olika statliga aktörer som framför allt Ryssland men även Kina, Iran, som på olika sätt vill främja sina intressen och som är aktiviteter i Sverige. 

Som ni alla känner till så ligger terrorhotnivån fortsatt på en trea på den femgradiga skalan, det vill säga ett förhöjt hot. Säkerhetspolisen bedömer att det är Ryssland som utgör det största hotet också mot Sveriges inre säkerhet. Och vi ser hur Ryssland bedriver olika typer av verksamhet som just hotar på olika sätt säkerheten i Sverige och andra europeiska länder. Det handlar främst om hybridaktiviteter av olika slag och då är det fråga om en blandning av öppna och dolda metoder. Sabotage, påverkanskampanjer, IT-attacker. Och ett av de senaste och mest spektakulära exemplen som vi flera också varit inne på är ju de drönare som upptäcktes vid flygplatsen i Leipzig. 

Säkerhetspolisens bedömning är att Ryssland också kontinuerligt bedriver sådan verksamhet i och mot Sverige. Och det ligger ju i linje med de varningar vi hela tiden hör från våra kollegor runt om i Europa, alltså larm om flera ryska sabotage, cyberattacker av olika slag. I några av de här fallen är det säkerligen så att det är Ryssland som ligger bakom. I andra fall finns det andra förklaringar. Alla är väldigt medvetna om, som också flera har nämnt här, Rysslands ökade riskbenägenhet och vårdslöshet. Det viktiga är förstås att vi tar varje sån här händelse på väldigt stort allvar, klarar ut vad som hänt, inte drar förhastade slutsatser som i sig så att säga skulle kunna bidra till ett förvärrat läge. 

Vi vet att Ryssland också ägnar sig åt mer traditionell underrättelseverksamhet. Den ryska underrättelseofficerare verkar under diplomatisk täckmantel. Ryssland använder sig också av sina underrättelsetjänster för att kringgå sanktioner, och då är syftet att komma över produkter som kan användas militärt. Och sen kommer vi till det till den ryska skuggflottan som också nämnts här tidigare, som man ju använder för att komma runt sanktionerna när det gäller handel med olja och andra råvaror. 

Regeringen och alla våra myndigheter, oavsett om de verkar på den inre eller yttre sidan om säkerheten, arbetar förstås metodiskt och målmedvetet för att hantera de här hoten varje dag. Och även som övergångsregering, som statsministern var inne på, är det förstås högsta prioritet att fortsätta det arbetet med oförminskad styrka. Får jag också nämna att i juni år så skickade utrikesministern och migrationsministern och regeringens vägnar ett brev till EU-kommissionen. som tog sikte på den här frågan om viseringar inom Schengenområdet. Ni lyfte bland annat fram nödvändigheten i att EU bemöter ryska hot och angrepp med kraft, enighet och konsekvens, och konkret att det snarast behövs en gemensam europeisk linje för att skärpa viseringsreglerna för ryska medborgare inom Schengenområdet. Det är förstås stötande att ryska medborgare kan åka på semester i Europa samtidigt som människor i Ukraina slåss för sina liv och för sin frihet. Och dessutom är det förstås så att det skapar sårbarheter som Ryssland kan använda i syfte att främja sina olika, ska vi säga, säkerhetsomstörtande aktiviteter på vår kontinent. Det här brevet har fått ett allt bredare stöd från olika länder. Vid förra veckans ministerråd i Luxemburg, för justitie- och inrikesministrar, lyftes det här på nytt. Det är där man hanterade det så kallade Schengenrådet, alltså de Schengenrelaterade frågorna, och vi är glada att höra att kommissionen nu har viserat att det ska läggas ett sådant förslag runt årsskiftet. Det menar vi är väldigt centralt. För avslutningsvis också bara säga det Maria var inne på, nämligen att det tre år sedan 7 oktober och attacken mot det israelisk-judiska intresset. Sedan dess har vi här hemma vidtagit en lång rad åtgärder för att möta, ska vi säga, de effekter det har fått för israeliska intressen i Sverige, bland annat genom höjda säkerhetsbidrag, stärkt bevakning, en hel del judiska platser, institutioner, synagogor, och samtidigt intensifiera dialogen med företrädare för judiska organisationer i Sverige. Vi följer förstås den här utvecklingen väldigt noga.

Vi står i nära kontakt med ansvariga myndigheter om att vara vänner i Norden, EU och NATO.