_(cropped).jpg)
Ärade stämmodeltagare,
Under 2011 fick kapitalisering och likviditet som alltid varit prioriterade styrelsefrågor, en än mer framskjuten plats till följd av utvecklingen i den globala ekonomin och på de finansiella marknaderna.
För SEB är finansiell stabilitet, förtroende och relationer kritiska framgångsfaktorer. Vi banker utgör ju ett finansiellt nav i samhället. Utan väl fungerande banker som bidrar till tillväxt för samhället i stort – enskilda individer och företag – kan inte ett modernt samhälle fungera och utvecklas. Det är vi banker som omvandlar spararnas pengar till produktiva investeringar. Det är vi banker som ser till att företag och individer kan betala varandra när vi byter varor och tjänster. Och det är vi banker som fördelar risk mellan de som är villiga att ta risk och de som inte är det. Det i sig innebär ett särskilt ansvar.
SEB:s finansiella styrka och det ansvar som kommer från att vara en systemviktig finansiell institution har varit centrala frågor på styrelsens dagordning under hela året. Inte minst med tanke på konsekvenserna för bankens finansiella mål och möjligheten att skapa värden för er aktieägare. Jag återkommer till detta senare.
SEB har en styrelse med en bred sammansättning av kompetenser som kan belysa komplexa frågor på ett mångfacetterat sätt. Inom styrelsen lägger vi stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, företags- och kapitalrådgivning, och försäkringsverksamheten.Under 2011 har vi haft 11 styrelsesammanträden och därutöver har styrelsens kommittéer haft sammanlagt 26 möten. Arbetet följer en av styrelsen fastställd arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer: Risk- och Kapitalkommittén, Revisions- och Regelefterlevnadskommittén, och Ersättningskommittén. Kommittéerna bereder vissa frågor för beslut i styrelsen.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art och inriktning, det vill säga strategi samt ramar och mål för detta. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att de ekonomiska förhållandena kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning.
Vidare har SEB en Uppförandekod som beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och standard för uppförande i affärsrelationer. Tydliga policies och riktlinjer för hållbarhet, såsom policyn för Corporate Sustainability och koncerngemensamma ställningstaganden är också väsentliga i detta sammanhang.
Idag vill jag lyfta fram tre frågor som särskilt viktiga för oss aktieägare. Den första rör bankens strategi. Den andra rör det nya och omfattande regelverk som är under utveckling internationellt och den tredje frågan rör långsiktiga finansiella mål för SEB.
Låt mig börja med fokuseringen av bankens strategi. Efter Lehmankrisens mest akuta fas tog vi i styrelsen tillsammans med bankens ledning ett beslut om att stärka bankens motståndskraft ytterligare. Detta för att med utgångspunkt i SEB:s djupa kundrelationer ha flexibiliteten att fortsätta att växa. Vi stärkte kapitalsituation betydligt, bland annat med hjälp av er aktieägare. Vi förlängde bankens upplåning och stärkte likviditeten. Vi avvecklade aktiviteter som styrelsen och bankens ledning bedömde har låg utvecklingspotential eller som inte passar i den renodlade relationsbank som vi eftersträvar. Det är mot den bakgrunden som försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina ska ses. Vi hade inte tillräcklig skala för att bedriva en bred bankverksamhet i Tyskland. Denna omfokusering styr vårt agerande idag. Vi kommer snart att höra Annika Falkengren presentera de satsningar och investeringar som nu görs framåt. Satsningar i enlighet med den strategi som vi i styrelsen fullt ut stödjer. Vi är övertygade om att det är en affärsstrategi som metodiskt och långsiktigt skapar värden för bankens kunder och därmed för oss alla som aktieägare.
Det leder mig in på den andra punkten: införandet av nya regelverk för banksektorn internationellt. Under 2011 har Basel III-regelverket till stora delar slagits fast, det vill säga det globala ramverk vad gäller bankers kapital och likviditet som syftar till att bidra till ett mer långsiktigt stabilt och genomlyst finansiellt system. I ett europeiskt perspektiv har banker för att kunna möta de nya kraven dragit ned på sina balansräkningar och därmed haft svårare att fullfölja sin roll som navet för kreditförmedling och likviditetsförsörjare till näringslivet. Det är och kan bli bekymmersamt i ett läge där konjunkturutvecklingen har varit svag.
Detta har dock inte skett i samma utsträckning i Sverige. Det svenska banksystemet är bland det bäst kapitaliserade i Europa. Men, samtidigt har Sverige valt att gå före omvärlden och införa striktare kapitalregler för de fyra storbankerna än övriga världen. Det kan man göra eftersom det svenska banksystemet redan har en stark kapitalsituation. Så är inte fallet i flertalet länder internationellt.
Att leva med striktare kapitalkrav är måhända inte ett stort problem idag när de utländska konkurrenterna brottas med den europeiska skuldkrisen och recession. Men på sikt kommer SEB att tillsammans med övriga svenska storbanker att i snitt tvingas hålla 25 procent mer kapital för varje utlåningskrona. Det ökar kapitalkostnaden.
Samtidigt ska svenska storbanker också förhålla sig till andra regler som ställer krav på längre finansiering och ökade likviditetsreserver. Det ökar den genomsnittliga finansieringskostnaden. Det här är utmanande då det kan snedvrida konkurrensen. Det påverkar bankens kunder och det påverkar oss som ägare.
Detta leder in på mitt tredje budskap; frågan om finansiella mål. Vår ambition är att hålla en konkurrenskraftig lönsamhet, avkastning på eget kapital, över tiden. Det är en utmaning i så motto att de regelverk som nu införs ökar den löpande kostnaden för att driva bankverksamhet. Operativa kostnader ökar på grund av ökade tillsyns- och rapporteringskrav. Samtidigt ökar som sagt kapital- och finansieringskostnaden.
För att parera detta krävs ett lönsamt banksystem som står på egna ben och som avkastar mer än bankens kapitalkostnad. Och som vid behov attraherar nytt kapital för att växa och stärka verksamheten. För lönsamma banker skapar stabilitet och klarar av att sköta sin egen upplåning. Från styrelsens sida vill vi ha en klar uppfattning om det samlade nya regelverket och dess påverkan på oss, innan vi formulerar långsiktigt uthålliga finansiella mål i absoluta tal. Men vi förstår redan nu att i det nya finansiella landskapet kommer inte banker att kunna avkasta såsom sektorn gjort historiskt. Vi har redan sett lägre lönsamhetsnivåer jämfört med åren före krisen.
Under 2011 fick kapitalisering och likviditet som alltid varit prioriterade styrelsefrågor, en än mer framskjuten plats till följd av utvecklingen i den globala ekonomin och på de finansiella marknaderna.
För SEB är finansiell stabilitet, förtroende och relationer kritiska framgångsfaktorer. Vi banker utgör ju ett finansiellt nav i samhället. Utan väl fungerande banker som bidrar till tillväxt för samhället i stort – enskilda individer och företag – kan inte ett modernt samhälle fungera och utvecklas. Det är vi banker som omvandlar spararnas pengar till produktiva investeringar. Det är vi banker som ser till att företag och individer kan betala varandra när vi byter varor och tjänster. Och det är vi banker som fördelar risk mellan de som är villiga att ta risk och de som inte är det. Det i sig innebär ett särskilt ansvar.
SEB:s finansiella styrka och det ansvar som kommer från att vara en systemviktig finansiell institution har varit centrala frågor på styrelsens dagordning under hela året. Inte minst med tanke på konsekvenserna för bankens finansiella mål och möjligheten att skapa värden för er aktieägare. Jag återkommer till detta senare.
SEB har en styrelse med en bred sammansättning av kompetenser som kan belysa komplexa frågor på ett mångfacetterat sätt. Inom styrelsen lägger vi stor vikt vid att skapa tydliga roller för befattningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgivning, företags- och kapitalrådgivning, och försäkringsverksamheten.Under 2011 har vi haft 11 styrelsesammanträden och därutöver har styrelsens kommittéer haft sammanlagt 26 möten. Arbetet följer en av styrelsen fastställd arbetsordning som reglerar styrelsens roll och arbetsformer liksom särskilda instruktioner för styrelsens kommittéer: Risk- och Kapitalkommittén, Revisions- och Regelefterlevnadskommittén, och Ersättningskommittén. Kommittéerna bereder vissa frågor för beslut i styrelsen.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen och beslutar om verksamhetens art och inriktning, det vill säga strategi samt ramar och mål för detta. Styrelsen följer regelbundet upp och utvärderar verksamheten utifrån de av styrelsen bestämda målen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret för att se till att verksamheten är organiserad på ett sådant sätt att de ekonomiska förhållandena kontrolleras på ett betryggande sätt och att riskerna i verksamheten är identifierade och definierade samt mäts, följs upp och kontrolleras, allt i överensstämmelse med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsordning.
Vidare har SEB en Uppförandekod som beskriver och utvecklar SEB:s värderingar och standard för uppförande i affärsrelationer. Tydliga policies och riktlinjer för hållbarhet, såsom policyn för Corporate Sustainability och koncerngemensamma ställningstaganden är också väsentliga i detta sammanhang.
Idag vill jag lyfta fram tre frågor som särskilt viktiga för oss aktieägare. Den första rör bankens strategi. Den andra rör det nya och omfattande regelverk som är under utveckling internationellt och den tredje frågan rör långsiktiga finansiella mål för SEB.
Låt mig börja med fokuseringen av bankens strategi. Efter Lehmankrisens mest akuta fas tog vi i styrelsen tillsammans med bankens ledning ett beslut om att stärka bankens motståndskraft ytterligare. Detta för att med utgångspunkt i SEB:s djupa kundrelationer ha flexibiliteten att fortsätta att växa. Vi stärkte kapitalsituation betydligt, bland annat med hjälp av er aktieägare. Vi förlängde bankens upplåning och stärkte likviditeten. Vi avvecklade aktiviteter som styrelsen och bankens ledning bedömde har låg utvecklingspotential eller som inte passar i den renodlade relationsbank som vi eftersträvar. Det är mot den bakgrunden som försäljningen av kontorsrörelserna i Tyskland och Ukraina ska ses. Vi hade inte tillräcklig skala för att bedriva en bred bankverksamhet i Tyskland. Denna omfokusering styr vårt agerande idag. Vi kommer snart att höra Annika Falkengren presentera de satsningar och investeringar som nu görs framåt. Satsningar i enlighet med den strategi som vi i styrelsen fullt ut stödjer. Vi är övertygade om att det är en affärsstrategi som metodiskt och långsiktigt skapar värden för bankens kunder och därmed för oss alla som aktieägare.
Det leder mig in på den andra punkten: införandet av nya regelverk för banksektorn internationellt. Under 2011 har Basel III-regelverket till stora delar slagits fast, det vill säga det globala ramverk vad gäller bankers kapital och likviditet som syftar till att bidra till ett mer långsiktigt stabilt och genomlyst finansiellt system. I ett europeiskt perspektiv har banker för att kunna möta de nya kraven dragit ned på sina balansräkningar och därmed haft svårare att fullfölja sin roll som navet för kreditförmedling och likviditetsförsörjare till näringslivet. Det är och kan bli bekymmersamt i ett läge där konjunkturutvecklingen har varit svag.
Detta har dock inte skett i samma utsträckning i Sverige. Det svenska banksystemet är bland det bäst kapitaliserade i Europa. Men, samtidigt har Sverige valt att gå före omvärlden och införa striktare kapitalregler för de fyra storbankerna än övriga världen. Det kan man göra eftersom det svenska banksystemet redan har en stark kapitalsituation. Så är inte fallet i flertalet länder internationellt.
Att leva med striktare kapitalkrav är måhända inte ett stort problem idag när de utländska konkurrenterna brottas med den europeiska skuldkrisen och recession. Men på sikt kommer SEB att tillsammans med övriga svenska storbanker att i snitt tvingas hålla 25 procent mer kapital för varje utlåningskrona. Det ökar kapitalkostnaden.
Samtidigt ska svenska storbanker också förhålla sig till andra regler som ställer krav på längre finansiering och ökade likviditetsreserver. Det ökar den genomsnittliga finansieringskostnaden. Det här är utmanande då det kan snedvrida konkurrensen. Det påverkar bankens kunder och det påverkar oss som ägare.
Detta leder in på mitt tredje budskap; frågan om finansiella mål. Vår ambition är att hålla en konkurrenskraftig lönsamhet, avkastning på eget kapital, över tiden. Det är en utmaning i så motto att de regelverk som nu införs ökar den löpande kostnaden för att driva bankverksamhet. Operativa kostnader ökar på grund av ökade tillsyns- och rapporteringskrav. Samtidigt ökar som sagt kapital- och finansieringskostnaden.
För att parera detta krävs ett lönsamt banksystem som står på egna ben och som avkastar mer än bankens kapitalkostnad. Och som vid behov attraherar nytt kapital för att växa och stärka verksamheten. För lönsamma banker skapar stabilitet och klarar av att sköta sin egen upplåning. Från styrelsens sida vill vi ha en klar uppfattning om det samlade nya regelverket och dess påverkan på oss, innan vi formulerar långsiktigt uthålliga finansiella mål i absoluta tal. Men vi förstår redan nu att i det nya finansiella landskapet kommer inte banker att kunna avkasta såsom sektorn gjort historiskt. Vi har redan sett lägre lönsamhetsnivåer jämfört med åren före krisen.
Genom att föra ut de ökade kostnaderna och effektivisera verksamheten strävar vi efter att höja avkastningen från dagens nivå. Men, det kommer att bli en utmaning att kompensera för de ökade kostnaderna fullt ut.
Således; från styrelsens sida eftersträvar vi en ändamålsenlig kapitalstyrka som skapar motståndskraft och som samtidigt är finansiellt försvarbar. Kapitalets storlek ska möjliggöra en god avkastning på insatt kapital i vår bankverksamhet.
Det är mot denna bakgrund som styrelsen anser att förslaget till utdelning är väl avvägt med hänsyn taget till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet liksom bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Den föreslagna utdelningen på 1 krona och 75 öre per aktie är i linje med bankens utdelningspolicy, 40 procent över en konjunkturcykel.
Styrelsen föreslår också att stämman ska besluta om ett mandat för styrelsen att återköpa aktier motsvarande högst 10 procent av antalet aktier i SEB i enlighet med svenska lagregler. Detta mandat syftar till att skapa flexibilitet för styrelsen att agera för att banken långsiktigt ska ha en ändamålsenlig kapitalstruktur för aktieägarnas bästa.
När vi nu lägger 2011 till handlingarna vill jag avsluta med att varmt tacka mina kollegor i styrelsen för det gångna året. Och jag vill dessutom jag rikta ett lika varmt tack till bankens VD, ledning och alla dedikerade medarbetare. De har genom sitt idoga arbete och kloka åtgärder agerat för att ge SEB en styrkeposition med en stark balansräkning i ryggen.
Tack!
Således; från styrelsens sida eftersträvar vi en ändamålsenlig kapitalstyrka som skapar motståndskraft och som samtidigt är finansiellt försvarbar. Kapitalets storlek ska möjliggöra en god avkastning på insatt kapital i vår bankverksamhet.
Det är mot denna bakgrund som styrelsen anser att förslaget till utdelning är väl avvägt med hänsyn taget till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet liksom bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Den föreslagna utdelningen på 1 krona och 75 öre per aktie är i linje med bankens utdelningspolicy, 40 procent över en konjunkturcykel.
Styrelsen föreslår också att stämman ska besluta om ett mandat för styrelsen att återköpa aktier motsvarande högst 10 procent av antalet aktier i SEB i enlighet med svenska lagregler. Detta mandat syftar till att skapa flexibilitet för styrelsen att agera för att banken långsiktigt ska ha en ändamålsenlig kapitalstruktur för aktieägarnas bästa.
När vi nu lägger 2011 till handlingarna vill jag avsluta med att varmt tacka mina kollegor i styrelsen för det gångna året. Och jag vill dessutom jag rikta ett lika varmt tack till bankens VD, ledning och alla dedikerade medarbetare. De har genom sitt idoga arbete och kloka åtgärder agerat för att ge SEB en styrkeposition med en stark balansräkning i ryggen.
Tack!