Herr/Fru talman,
Den europeiska rösten behövs i världen. Och Sveriges röst behövs i Europa. Europeiska unionen ska vara en stark röst för frihet och en stark kraft för fred. Sverige har ett ansvar för att i europeisk samverkan bidra till frihet, fred, säkerhet och utveckling i vårt eget närområde och globalt.
Lissabonfördraget ger Europeiska unionen nya möjligheter att globalt främja demokrati och mänskliga rättigheter. Våra instrument är idag fler och bättre än tidigare. Med en starkare union stiger våra egna och omvärldens förväntningar på ett närvarande, kraftfullt och ansvarstagande Europa.
För att leva upp till denna förväntan behöver unionen starka och engagerade medlemsstater. Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Den europeiska utrikespolitiken är vår utrikespolitik. I en tid, när andra medlemsstater möter stora inhemska problem, har vårt land kraft att ta ett vidare ansvar för att flytta fram de europeiska positionerna.
För två decennier sedan förvandlades vår del av Europa genom folkens krav på frihet på andra sidan Östersjön. Och vi har sedan dess steg för steg kunnat bygga ett bättre Europa till gagn för alla och envar.
I dessa dagar upplever vi hur folkens krav på frihet på andra sidan Medelhavet skapar hisnande nya möjligheter för hundratals miljoner människor i vårt Europas omedelbara grannskap. Och vår uppgift blir åter att se hur vi kan hjälpa till att steg för steg bygga en bättre framtid för dem alla.
Uppgiften här är på många sätt svårare än uppgiften då. Europas magnetism är inte lika självklar, och Europa som modell i alla avseenden inte lika naturlig.
Egypten är en stolt nation med en historia långt längre än något europeiskt lands. De ekonomiska och sociala utmaningarna är formidabla.
Men låt ett vara klart: vårt engagemang för frihet och demokrati söder om vår Union måste vara lika starkt som vårt engagemang för frihet och demokrati öster om vår Union. Det handlar om deras frihet – men det handlar också om vår fred.
Med visioner, men utan illusioner, måste vi nu se hur vi steg för steg kan hjälpa dessa länder att bygga rättsstatens och demokratins institutioner till frihetens och de öppna samhällenas värn. Och steg för steg måste deras ekonomier öppnas och reformeras för att ge tillväxt, jobb och hopp om en bättre framtid.
Europeiska Unionen måste vara frihetens röst och demokratins kraft inte minst i de delar av vår värld som ligger oss så nära. Lika tydligt som vi fördömer det nya förtrycket i Minsk skall vi välkomna den nya friheten i Tunis och Kairo. Och i regionen i dess helhet.
Den europeiska grannskapspolitiken måste reformeras. I öst vinner det Östliga Partnerskapet kraft, men i syd har vi stundtals varit för vacklande och velande. Vi måste ha en grannskapspolitik som såväl mot Öst som mot Syd brinner av engagemang för öppna samhällen och öppna ekonomier.
Sverige har diskret hjälpt till med verktygen för att bryta igenom där regimer vill spärra Internet. Nätets frihet bereder vägen för människors frihet.
Men långt mer kommer att behövas.
Vi har föreslagit en demokratistödsmission till Tunisien. Och vi hoppas att det snart skall vara möjligt att inleda en dialog med Egypten om den hjälp och det stöd som vi kan ge. Vägen över en ny konstitution till fria och rättvisa val är början på en lång väg av nödvändiga också ekonomiska reformer.
Vi kommer att ha många anledningar att återkomma till detta.
Under det gångna året har den Europeiska utrikestjänsten inrättats, som ett centralt verktyg för att åstadkomma en effektiv och samstämmig europeisk utrikespolitik. Sverige ska fortsätta att medverka till att utveckla utrikestjänsten i syfte att kunna driva strategiskt viktiga frågor på den globala arenan.
Regeringen har tidigare presenterat och förankrat Sveriges säkerhetspolitik i riksdagen. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast.
Medlemskapet i Europeiska unionen innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Framtidens säkerhetspolitiska utmaningar kommer att förändras. En central utmaning för Europeiska unionen blir därför att analysera dessa förändringar och anpassa verktygen för att fortsätta spela en aktiv och konstruktiv roll globalt.
Nya utmaningar aktualiserar behovet av en ny och modern europeisk säkerhetsstrategi.
Sverige är drivande i arbetet för att stärka Europeiska unionens förmåga att bidra till civil och militär krishantering. Ett konkret exempel på vårt engagemang är att vi just nu leder den nordiska stridsgruppen, som står i beredskap för EU. Genom att bättre samordna medlemsstaternas resurser, vår hårdvara, kan vi stärka EU:s samlade globala kapacitet, och vi har tillsammans med Tyskland tagit ett initiativ för att öka medlemsstaternas samlade krishanteringsförmåga. Men vi måste också utveckla och förfina våra politiska instrument och analysförmåga, vår mjukvara, för att på ett optimalt sätt bidra till att stävja globala kriser och konflikter. Detta kan också bidra till det multilaterala samarbetet inom FN.
Sverige är inte immunt mot internationell terrorism, som dådet i Stockholm förra året visade. Framväxten av en våldsbenägen extremism är en global fråga som kräver internationell samverkan. Regeringens skrivelse från 2008 om en strategi för att möta hotet från terrorism kommer att uppdateras.
Herr/Fru talman,
Frigörelsen för två decennier sedan öppnade väg för ett förnyat samarbete mellan Östersjöns strandstater. De baltiska länderna är nu medlemmar i såväl Europeiska unionen som Nato, och Estland har sedan årsskiftet euron som valuta. Det är en utveckling som är positiv för hela vår region.
Inom ramen för vår europeiska identitet ryms den nordiska. Genom nordiskt och nordisk-baltiskt samarbete får vi större genomslagskraft än var och en för sig. Inför det svenska ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet 2013 vill vi att Norden fortsatt ska vara en av Europas viktigaste gröna tillväxt-regioner.
Norr om oss finns en annan utmaning av växande betydelse. Inte minst genom klimatförändringen blir de arktiska frågorna allt viktigare för det internationella samfundet. För Sverige är det centralt att den känsliga naturen i området kan skyddas. Sverige övertar i maj ordförandeskapet i det Arktiska rådet och får därmed en nyckelroll i att samordna detta alltmer strategiska område. Regeringen kommer under våren 2011 att presentera en svensk strategi för Arktis.
Herr/Fru talman,
Europa slutar inte med Europeiska unionens yttre gränser. Det europeiska framtidsperspektivet i vårt närområde är centralt för den demokratiska och ekonomiska utvecklingen i dessa länder, liksom för unionens egen trovärdighet globalt.
Det finns en fördragsfäst rätt för alla europeiska stater som respekterar unionens värden att söka medlemskap i Europeiska unionen. Och det finns ett ömsesidigt intresse av ett öppet Europa. Genom samarbete och integration berikar vi våra samhällen politiskt, ekonomiskt och kulturellt, och främjar fred och säkerhet på vår kontinent. Att synliggöra de politiska och ekonomiska vinsterna av utvidgningen är desto mer angeläget då främlingsfientliga och isolationistiska strömningar har fått fäste på många håll inom unionen.
Vi stödjer fullt ut Islands inledda EU-process och ser fram emot att även Island kan fatta beslut om fullt medlemskap inom de närmaste åren.
Ett turkiskt EU-medlemskap, när alla villkor är uppfyllda, skulle stärka både Turkiet och Europeiska unionen. Turkiets demokratisering har gått framåt. En heltäckande konstitutionell reform, fokuserad på individens rättigheter, ligger inom räckhåll efter parlamentsvalen i sommar.
Processen för en återförening av Cypern har gått in i ett kritiskt skede. En överenskommelse skulle bidra till stabilisering av hela den östra Medelhavsregionen. Den skulle också få positiva konsekvenser för samarbetet mellan EU och Nato.
Ökade reformansträngningar på Balkan är nödvändiga för att säkerställa hela regionens integration i EU. Medlemskapsperspektivet är ett viktigt incitament för reformer och gynnar stabilitet, ekonomisk och social utveckling samt regionalt samarbete om fortsatt försoning.
Kroatien kommer inom något år ta steget till fullt EU-medlemskap. Förhandlingar med övriga länder kan starta när uppsatta villkor uppfyllts. Bilaterala tvister såsom Makedoniens namnfråga och relationen mellan Serbien och Kosovo får inte tillåtas hindra att länderna avancerar mot EU-medlemskap. Det bosniska ledarskapet måste ta sitt ansvar för att genom nödvändiga reformer bereda vägen för landets fortsatta Europaintegration.
Behovet av en ny och aktiv grannskapspolitik är tydligt. Ökad handel, rörlighet över gränserna och gemensamma regelverk bidrar till välstånd och säkerhet och inspirerar till en demokratisk utveckling. Ramen för unionens samarbete österut utgörs av Östliga partnerskapet, som tillkommit på svensk-polskt initiativ. Utvecklingen av Östliga partnerskapet i alla dess delar är ett centralt intresse för Sverige. Viktiga steg har tagits för att främja reformer i riktning mot Europeiska unionens värdegrund, men partnerskapet måste ständigt utvecklas för att förbli relevant. Toppmötet i maj mellan Europeiska unionen och våra öst-europeiska grannar blir ett viktigt tillfälle att ta nya steg.
Men den demokratiska utvecklingen i regionen går inte alltid så snabbt eller ens i den riktning vi strävar efter. Ett flagrant exempel på detta är Vitryssland, där de brutala övergreppen i samband med presidentvalet var ett allvarligt bakslag i arbetet för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Sverige har varit drivande för kraftfulla europeiska åtgärder mot regimen, samtidigt som vi stärker stödet till landets demokratiska krafter.
Det finns starka skäl att nära följa utvecklingen i Ukraina, i synnerhet respekten för demokratiska principer, mediefrihet och mänskliga rättigheter. Sverige stödjer landets europeiska integration och hoppas att förhandlingarna om ett associeringsavtal med Europeiska unionen kan slutföras under detta år.
De latenta konflikterna i södra Kaukasus hotar stabiliteten i hela regionen, och får inte tillåtas blossa upp på nytt. Vi måste därför fortsätta föra länderna närmare Europeiska unionen inom ramen för Östliga partnerskapet. Europeiska unionens stöd för Georgiens territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser är otvetydigt.
Herr/Fru talman,
Europeiska unionens relationer med sina strategiska partnerländer skapar ökade förutsättningar för att få gehör för de värden som unionen bygger på. EU:s trovärdighet bottnar i vår samstämmighet, vår beredskap att stå upp för och driva unionens fördragsfästa värden samt vår förmåga att möta de ekonomiska utmaningarna och att bidra till frihet, fred och säkerhet i vårt närområde.
USA är den Europeiska unionens främsta strategiska partner. Den europeiska förmågan att hantera globala utmaningar stärks genom transatlantisk samsyn. Vi ser fram emot ett närmare och mer operativt transatlantiskt samarbete på alla områden, inklusive cybersäkerhet. På sikt ser vi gärna att den ekonomiska integrationen mellan EU och USA fördjupas genom ett frihandelsavtal.
Det ligger i Europas intresse att Ryssland utvecklas till en fullödig politisk och ekonomisk partner. Ryssland måste bidra till lösningar på de kvardröjande konflikterna i vårt gemensamma närområde. En modernisering av landets institutioner krävs för att Ryssland ska bli en fungerande rättsstat med full respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. Landets integration i internationella samarbeten som bygger på ömsesidiga åtaganden är centralt och Sverige stödjer ett ryskt medlemskap i WTO.
Asien intar idag en tydlig plats som världens tillväxtmotor, med ökande ekonomiskt och politiskt inflytande. Det är viktigt att EU för en nära dialog med de asiatiska länderna om globala frågor, såsom klimatförändringarna, miljöteknik, öppna och konkurrensneutrala marknader, öppna handelsvägar, energi- och livsmedelssäkerhet och framför allt demokrati och mänskliga rättigheter.
Kina, som står i centrum för denna dialog, har genomgått omvälvande förändringar. Andelen mycket fattiga har minskat från 65% till 10% på 30 år. Europeiska unionens relation med Kina intensifieras alltmer. Genom dialog har Sverige och EU möjlighet att verka för ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer i Kina, ett område där mycket återstår att göra. Fortsatta förföljelser av dissidenter, avrättningar och inskränkningar av yttrandefrihet på nätet inger oro.
Som världens största demokrati och fungerande rättsstat är Indien ett nyckelland för långsiktig stabilitet och säkerhet i Asien. Ett fördjupat samarbete med Indien kring globala frågor som cybersäkerhet, terrorism-bekämpning, klimat, utveckling och öppna handelsvägar är naturligt. Ett frihandelsavtal mellan EU och Indien skulle ytterligare stärka relationen. Sverige och Europeiska unionen har intresse av att fördjupa det strategiska partnerskapet med Brasilien och Sydafrika. Som växande ekonomiska aktörer med ökat politiskt inflytande spelar dessa länder en viktig roll både i egen kraft och som röst för nya perspektiv i det internationella samarbetet.
Herr/Fru talman,
Det svenska engagemanget i Afghanistan är starkt och långsiktigt. Den breda politiska samsynen kring vår närvaro i Afghanistan lägger en solid grund för våra insatser för att bidra till fred, säkerhet och utveckling och för att hjälpa afghanerna att bygga upp sitt land.
Under 2011 inleds gradvis överföringen av ansvaret för säkerheten i Afghanistan till afghanska myndigheter. Sannolikt kommer detta att beröra norra delen av landet där svensk-finsk trupp idag verkar. Sverige bistår afghanerna att ta detta ansvar, bland annat genom stöd till FN:s samordnande insatser, samtidigt som vi ökar den civila närvaron och intensifierar vårt utvecklingssamarbete. Under nästa år kommer de samlade svenska insatserna att övergå till civil ledning.
En fredlig och demokratisk utveckling i Afghanistan och dess grannland Pakistan ligger också i Sveriges intresse. Terroristgrupper med bas i gränsområdena utgör alltjämt ett potentiellt regionalt och globalt hot. Europeiska unionen har ett strategiskt intresse av att stärka relationen till Pakistan, inte minst genom ett närmare handelssamarbete.
Läget i Mellanöstern är låst. Den olösta konflikten mellan israeler och palestinier förblir en avgörande utmaning för det internationella samfundet. Båda parter måste avstå från provokativa handlingar. Europeiska unionen vill se en fredsuppgörelse om en tvåstatslösning på folkrättslig grund, vilket tydliggjordes av EU:s ministerråd i december 2009. Syrien och Libanon måste också inkluderas i en allomfattande och hållbar fredsuppgörelse.
Europeiska unionen har gått i bräschen för arbetet att häva isoleringen av Gaza, där den humanitära situationen fortsatt är allvarlig.
Avsikterna med Irans nukleära program inger fortsatt oro. FN och Europeiska unionen har beslutat om utökade sanktioner. Sverige ger sitt fulla stöd till den återupptagna dialogen med Iran, bland annat kring det kärntekniska programmet. En överenskommelse baserad på internationell rätt och icke-spridningsavtalet, och som därmed tillgodoser båda sidors legitima intressen, är fullt möjlig.
Respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna i Iran fortsätter att försämras. Antalet avrättningar har ökat kraftigt. Detta är oacceptabelt. Sverige arbetar bilateralt och inom ramen för FN och Europeiska unionen för att vända denna utveckling. Sverige är en av initiativtagarna till en resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter om MR-situationen i Iran. Vi föreslår en särskild FN-rapportör för dessa frågor. Kravet är angeläget.
Det är glädjande att en ny samlingsregering har kommit på plats i Irak. Därigenom skapas förutsättningar för ökad säkerhet för alla grupper i landet, minskat våld och ett fortsatt starkt svenskt engagemang. Sverige har återinvigt ambassaden i Bagdad och öppnat ett konsulat i Erbil i Kurdistan i norra Irak.
Valen i Burma i november 2010 blev varken fria eller rättvisa. Aung San Suu Kyis frisläppande var välkommet, men fortfarande finns drygt två tusen politiska fångar som måste friges. Det krävs politiska reformer, respekt för mänskliga rättigheter och en försoningsprocess för att Burma ska kunna gå vidare, och Sverige och den Europeiska unionen har beredskap att stödja en sådan process.
Behovet av demokratiska och ekonomiska reformer på Kuba är fortsatt stort. Stödet till de demokratiska krafterna måste stärkas och trycket på regimen upprätthållas. Det är inte acceptabelt att frigivna politiska fångar landsförvisas.
Bilden av Afrika är på väg att förändras. Av världens tio främsta tillväxt- länder under det gångna årtiondet fanns sex i Afrika. Handel och integration blir allt viktigare drivkrafter. Sverige har starka band med många afrikanska länder och goda möjligheter att verka för en sammanhållen europeisk Afrikapolitik.
Vi får senare i år tillfälle att med tio tongivande afrikanska länder diskutera gemensamma globala utmaningar vid ett nordisk-afrikanskt utrikesminister-möte under svenskt värdskap.
Folkomröstningen i södra Sudan öppnar möjligheter för fred och försoning. Resultatet ställer stora krav på parterna i både norr och söder att fredligt slutföra fredsavtalet från 2005. Ett självständigt södra Sudan är en stor utmaning också för det internationella samfundet att bistå i arbetet med att bygga upp den nya staten.
Zimbabwe befinner sig i ett kritiskt skede med förestående allmänna val. De europeiska insatserna för att stärka en demokratisk utveckling i landet måste vara trovärdiga och resultatinriktade.
Utvecklingen i Stora Sjöområdet har vida återverkningar på den afrikanska kontinenten. De omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna, inte minst de systematiska sexuella övergreppen mot kvinnor och flickor i Demokratiska Republiken Kongo, måste upphöra. Regeringen ger särskild prioritet till genomförandet av Förenta nationernas resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet samt resolution 1820 om sexuellt våld i konfliktsituationer, och kommer att ta initiativ till att ytterligare förstärka detta arbete.
Herr/Fru talman,
Sverige och Europeiska unionen har tillsammans med övriga bistånds-givare ett ansvar för att biståndet och andra verktyg i utvecklingspolitiken kontinuerligt anpassas för att möta utmaningarna i en föränderlig värld. Europeiska unionens samlade förmåga och gemensamma agerande behöver utvecklas ytterligare för att visa ansvar och ledarskap i utvecklings-frågorna.
Sverige ska ha en ambitiös utvecklingspolitik och ett generöst bistånd som ger resultat i fattiga och ofria människors liv oavsett i vilken form och av vem det genomförs. Transparens är inte enbart centralt för att bekämpa förtryck och fattigdom, utan också för biståndets möjligheter att stödja denna kamp så effektivt som möjligt. Arbetet med att genomföra transparensgarantin i biståndet fullföljs.
Utgångspunkten för den samlade svenska utvecklingspolitiken är fattigdomsbekämpning genom att främja en hållbar och rättvis utveckling, mänskliga rättigheter, demokrati och ett starkt civilt samhälle. Sverige är med sitt bistånd, som 2011 kommer att uppgå till 35 miljarder kronor vilket motsvarar en procent av BNI, ett av få länder som lever upp till FN:s volymmål. Uthålliga biståndsnivåer och ett fortsatt starkt resultatfokus är ett av Sveriges främsta bidrag till att FN:s millenniemål ska kunna uppnås 2015. En särskild satsning på kvinnor, barn och unga görs för att bidra till att uppnå millenniemålen om minskad barna- och mödradödlighet.
Sverige ska ha ett tillväxtorienterat utvecklingssamarbete. Gårdagens fattiga länder kan i morgon bli världsekonomins tillväxtmotor.
Höga livsmedelskostnader och otillräcklig produktion fortsätter att skapa spänningar runt om i världen. Detta är en utmaning som kräver såväl utrikespolitiska som handels- och utvecklingspolitiska åtgärder.
I många av världens länder lider människor alltjämt av hunger och undernäring. Det krävs nationella initiativ i dessa länder för att stärka både handel och produktivitet i jordbruket, liksom en stärkt köpkraft. Regeringen gör därför en särskild livsmedelssatsning inom biståndet för att stärka denna typ av insatser. Vi vill också att handelsstörande jordbrukssubventioner elimineras och att handelshinder i jordbrukssektorn bekämpas.
Herr/Fru talman,
Folkrätten och respekt för mänskliga rättigheter är en hörnsten i svensk utrikespolitik och en förutsättning för en hållbar globalisering. I en krympande, globaliserad värld krävs internationella spelregler för att hantera gränslösa utmaningar och flöden. Där rättsstaten får fotfäste kan inte brott mot mänskligheten gå ostraffade.
Regeringen arbetar särskilt för att stärka sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling byggd på rättstatens principer. Vi vill ge de mänskliga rättigheterna en mer framträdande roll i arbetet för fred och säkerhet.
Sverige kandiderar till FN:s råd för mänskliga rättigheter, för perioden 2012-2015. Ett medlemskap skulle ge oss en viktig arena för att driva angelägna MR-frågor globalt och för att bidra konstruktivt till nödvändiga reformer av rådets arbete.
Inom kort offentliggör regeringen UD:s rapporter som kartlägger respekten för de mänskliga rättigheterna i världens länder. Sverige verkar för att Europeiska unionen ska sammanställa motsvarande, öppna MR-rapporter. Det är angeläget att länders bristande respekt för mänskliga rättigheter synliggörs.
Den grundläggande friheten att fritt ta emot information och uttrycka sin mening är en förutsättning för att människor ska kunna delta i samhällsdebatten och det politiska livet. Sverige arbetar enskilt och inom ramen för EU, FN och Europarådet för att stärka opinionsfriheterna. Under året sker ytterligare satsningar till stöd för demokrati och yttrandefrihet.
Sverige verkar för att stödja MR-förespråkare runt om i världen. Arbetet för den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaaks frigivning fortsätter.
Religionsfriheten är central i ett öppet samhälle. De ökade tendenserna till växande intolerans och övergrepp mot religiösa minoriteter inger oro.
Herr/Fru talman,
Det alltmer oförutsägbara hotet från spridning av massförstörelsevapen, inklusive kärnvapen, är en av de allvarligaste säkerhetsfrågorna i vår tid.
Sverige välkomnar att NPT:s översynskonferens förra året resulterade i handlingsplaner om nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi. Europeiska unionen kommer under året att bidra till förberedelserna för en internationell konferens år 2012 om en zon fri från massförstörelsevapen i Mellanöstern.
Avtalet mellan USA och Ryssland om ömsesidiga reduceringar av strategiska kärnvapen är ett viktigt steg mot en kärnvapenfri värld. Vi driver fortsatt frågan om en reducering av taktiska kärnvapen, vilket skulle bidra till stabilitet och säkerhet, inte minst i vårt eget närområde.
Sverige och EU ska fortsätta att stödja multilaterala kärnbränslegarantier och det fortsatta arbetet med att få en kärnbränslebank under IAEA:s kontroll på plats. Som medlem av IAEA:s styrelse från hösten 2011 ökar Sveriges möjligheter att spela en konstruktiv roll, inte minst för att förhindra spridning av kärnvapen. Regeringen arbetar vidare för att under året för riksdagen lägga fram en proposition om tillträde till konventionen om klusterammunition.
Herr/Fru talman
Vi ser idag en återhämtning i världsekonomin som dock på många håll fortfarande är bräcklig. Samtidigt har många rika länder en ansträngd budgetsituation och begränsade möjligheter till en aktiv finanspolitik. I det läget är det fundamentalt att inte begränsa handelsflöden och hemfalla åt protektionism, utan ta tillvara globaliseringens möjligheter för att främja internationell ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. Det främjar också tillväxt och utveckling i de fattiga länderna.
Sverige fortsätter att verka för ett snart avslut av Doharundan för att ge en ökad stimulans åt världsekonomin. Sverige är också drivande i Europeiska unionens arbete med att förhandla regionala och bilaterala frihandels- avtal. Det ökade internationella samarbetet, inte minst inom G20, för att förstärka det multilaterala regelverket och minska risken för allvarliga bakslag i världsekonomin är ett steg i rätt riktning.
Sverige är ett öppet och handelsorienterat land. Svensk ekonomisk tillväxt och goda konkurrenskraft bottnar i vår vilja att dra fördel av globaliseringen och flödet av varor, tjänster och kapital. En väl fungerande europeisk inre marknad stärker också Europas konkurrenskraft i världen. Sveriges ekonomiska stabilitet bidrar till våra möjligheter att föra en aktiv utrikes- och utvecklingspolitik.
De globala utmaningarna kräver effektiva multilaterala och globala styrelseformer. Ett starkt och väl fungerande Förenta nationerna är en förutsättning för den effektiva multilateralism som är grundläggande för svensk och europeisk utrikespolitik. Behovet av reformer för att öka FN:s förmåga att möta dagens utmaningar är stort. FN:s säkerhetsråd måste bättre än idag reflektera en ny global dynamik.
De förödande naturkatastrofer som de senaste åren har drabbat enorma områden, med jordbävningen på Haiti och översvämningarna i Pakistan som tydligaste exempel, understryker behovet av ett fungerande internationellt system för att mobilisera stöd vid humanitära kriser. Som en av de främsta humanitära givarna är Sverige drivande i att utveckla samordningen inom det här området. Vi arbetar också för att stärka fattiga länders motståndskraft mot klimatpåverkningar, och regeringen genomför därför en särskild klimatsatsning inom ramen för biståndet.
2011 är ett viktigt år för utmaningarna på miljö- och klimatområdet. Inför klimatförhandlingarna i Durban krävs tydliga politiska åtaganden, inte minst om långtgående utsläppsminskningar så att tvågradersmålet kan hållas. Sverige har visat att tillväxt går utmärkt att förena med miljömedvetenhet och en grön ekonomi, vilket blir ett centralt tema inför nästa års toppmöte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro.
Trygg energiförsörjning har blivit ett centralt begrepp i utrikes- och säkerhetspolitiska sammanhang. Vårt och våra europeiska grannars energiberoende och behovet av diversifiering av energitillförseln står i centrum av debatten. Men försörjningstrygghet handlar lika mycket om att skapa förutsättningar för väl fungerande och integrerade marknader och om att skapa incitament för att satsa på innovation, energieffektiva lösningar och förnybar energi.
Herr/Fru talman,
Globaliseringen påverkar våra säkerhetspolitiska intressen. I allt högre grad blir våra samhällen beroende av de olika flöden av varor, tjänster, kapital, personer och information, som är globaliseringens kärna.
En av de viktigaste utmaningarna för Sverige och det internationella samfundet är att säkra och underlätta de flöden som ger globaliseringen dess kraft. Men vi måste också kunna motverka och kontrollera de flöden som riskerar att underminera våra samhällen. Organiserad brottslighet, människohandel, narkotikasmuggling, illegal vapenhandel, sjöröveri och terrorism hör dit.
Att värna både frihet och säkerhet i det globala nätet är en formidabel utmaning. Friheten på Internet är det övergripande intresset för att skydda de goda flöden som är det öppna samhällets kärna och ger kunskap, jobb och välstånd. Vi ska slå vakt om den nätfrihet som totalitära stater och auktoritära regimer vill kväsa, av rädsla för att förlora sitt informationsövertag och sin makt.
Ett fritt och öppet Internet förutsätter också säkra nätverk som fungerar och att vi kan skydda oss mot de illegala flöden som hotar vår säkerhet och grundläggande värden.
Denna avvägning kräver nytänkande, politisk vilja och, framför allt, gränsöverskridande internationell samverkan. Sverige är drivande för att nätets frihet och cybersäkerhet ska ingå som en naturlig del i den europeiska dialogen med globala partners.
Herr/Fru talman,
Sverige har goda förutsättningar att i europeisk samverkan bidra konstruktivt till att hantera de globala utmaningarna.
Den Europeiska unionen under det nya fördraget har fått ökade möjligheter att påverka utvecklingen i världen enligt våra värden och intressen. Nu måste vi använda och utveckla dessa möjligheter, till gagn för en värld i fred och frihet.