Herr/Fru talman,
Vår värld står inför stora utmaningar som bara kan lösas i bred samverkan. Bara så kan vi bidra till fred och säkerhet i utsatta länder och regioner. Bara så kan vi verkningsfullt främja utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter i världen, möta klimatutmaningen och skapa förutsättningarna för en uthållig globalisering.
Under andra halvåret 2009 hade vårt land ansvaret för ordförandeskapet i den Europeiska unionen.
Vi fortsatte med framgång att verka för ett Sverige som står starkare i Europa och ett Europa som står starkare i världen.
Det är genom det europeiska samarbetet som Europas nationer kan göra sitt inflytande gällande i en multipolär värld med stora utmaningar. Det är genom Europa som vår röst får tyngd och våra insatser kraft.
Utrikesdeklarationen 2010 är den första under Lissabonfördraget – ett fördrag som innebär ett avgörande steg för att stärka den Europeiska unionen som global aktör genom att matcha dess ekonomiska tyngd med politisk kraft.
Europa har därigenom fått nya möjligheter att utforma den internationella utvecklingen utifrån europeiska intressen och värderingar. Det är regeringens främsta utrikespolitiska prioritet att verka för att så fullt ut kan ske.
Regeringen har tidigare presenterat och förankrat Sveriges säkerhetspolitik i riksdagen. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast.
Vår utrikespolitik är en del av den gemensamma europeiska utrikespolitiken och en avgörande del av vårt dagliga arbete handlar om att vara med om att forma och föra ut denna. Framväxten av en europeisk utrikestjänst, vars utveckling Sverige aktivt stödjer, är ett exempel på detta.
Medlemskapet i Europeiska unionen innebär att Sverige ingår i en politisk allians och tar ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
För Sverige, som valt att tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet, är detta en naturlig och önskvärd utveckling, liksom det är naturligt och önskvärt att verka för att unionens röst i världen blir tydligare. Det är så som våra värden och nationella intressen bäst värnas i en allt mer komplex värld.
Herr/Fru talman,
Sverige tog över ordförandeskapet i den Europeiska unionen under en tid av stora utmaningar. Den finansiella krisen hade fullt ut börjat slå mot den reala ekonomin och unionens roll inför och under klimattoppmötet i Köpenhamn stod i centrum. Det vilade ett tungt ansvar på vårt land att som unionens ordförande fullfölja ratificeringen och inleda genomförandet av Lissabonfördraget, samtidigt som den nya kommissionen skulle utses och det nyvalda Europaparlamentet tillträda.
Vi visade att vi är engagerade och kompetenta européer. Vi drev vår unions dagordning framåt på viktiga punkter.
Den Europeiska unionen spelar en central roll i det omfattande internationella samarbetet som har varit avgörande för den ekonomiska återhämtning som vi nu allt tydligare skönjer.
För att möta den ekonomiska krisen och minska riskerna för nya allvarliga finansiella obalanser har tillsynen av finansmarknaderna skärpts och initiativ tagits för att främja frihandel och motverka protektionism. Den europeiska samordningen av den ekonomiska politiken har fördjupats.
På klimatområdet var unionen starkt pådrivande för en uppgörelse i klimatfrågan i Köpenhamn. Där andra svek, visade EU sin förmåga att ta ansvar genom att lägga konkreta och ambitiösa bud på bordet. Resultatet från Köpenhamn blev ur det perspektivet en besvikelse. Förtroendet mellan länder måste återställas och de minst utvecklade och mest sårbara ländernas behov uppmärksammas. Nu måste världen enas om en klimatöverenskommelse som säkrar att tvågradersmålet uppfylls. Regeringen kommer med kraft att verka för att så sker.
Herr/Fru talman,
Framväxten av EU som en global aktör är en konsekvens av institutionella reformer och politiskt ledarskap, men ytterst vilar unionens framgångar på dess attraktionskraft, ekonomiska tyngd och värdebaserade samhällsmodell.
Den successiva utvidgningen har medfört att unionen i dag består av över en halv miljard människor, att den är världens största integrerade ekonomi som står för cirka 25 % av den globala produktionen och en femtedel av världshandeln. Unionen bidrar också med omkring 60 % av världens samlade utvecklingsbistånd.
Vårt Europa ska vara ett öppet Europa.
Vi är alla öppna ekonomier och öppna samhällen. Demokratin är det europeiska samarbetets självklara grund.
Vår Europeiska union förblir – i enlighet med fördragets Artikel 49 – öppet för alla de europeiska länder som vill och förmår att leva upp till de krav ett fullt deltagande i vårt samarbete innebär.
Vi vill inte stänga dörrar mot framtiden – vi vill öppna möjligheter.
Den Europeiska unionen har ett särskilt intresse och ansvar för utvecklingen i våra grannländer i öst såväl som i syd. Europas fredspolitik i närområdet stärker stabiliteten på vår kontinent och vår trovärdighet på den globala arenan.
Under det svenska ordförandeskapet hade vi möjlighet att medverka till att bryta blockeringar vad gäller den europeiska integrationsprocessen på Västra Balkan.
Kroatiens anslutningsförhandlingar accelererade, sedan tvisten med Slovenien om gränsfrågans fortsatta hantering hade lösts. Serbien, Makedonien (FYROM) och Montenegro gavs viseringsfrihet till Europeiska unionen. Albaniens ansökan om medlemskap sändes vidare till kommissionen. Vi hade också möjlighet att ta emot Serbiens ansökan om medlemskap. Tillsammans med USA gav vi nya impulser till den nödvändiga reformering av Bosnien som vi hoppas ska vara möjlig efter höstens parlamentsval.
Genom Europeiska unionens mjuka makt har länderna på Västra Balkan tagit reformvägen och avgörande steg mot europeisk integration och därigenom mot stabilitet och ökat välstånd. Genom att låta unionens dörrar stå öppna bidrar vi på ett väsentligt sätt till fred och demokrati på vår egen kontinent. Vi kommer att vara fortsatt starkt engagerade i den europeiska freds- och integrationsprocessen på Västra Balkan.
Vi kunde också öppna ytterligare ett kapitel i anslutningsförhandlingarna med Turkiet.
Vi välkomnar den fortsatta demokratiska omvandlingen av Turkiet.
Vi ser med oro arresteringar av demokratiskt valda politiker och i landets reformering, med ett starkare skydd för de mänskliga rättigheterna, en utveckling av mycket stor betydelse för framtiden.
Även om mycket återstår, inte minst en ny och modern författning med ett starkare skydd för de politiska rättigheterna, är vi övertygade om att den Europeiska unionen blir såväl ekonomiskt mer dynamisk som politiskt starkare med Turkiet som medlem. Vi skulle än tydligare visa att vårt europeiska samarbete kan överbrygga de motsättningar som förr präglade vår kontinents historia, och fortfarande präglar delar av vår värld.
En överenskommelse om Cyperns återförening skulle ge ny stimulans till utvecklingen i Sydöstra Europa. Sverige stöder fullt ut FN:s medlingsinsatser som syftar till ett enat Cypern.
I somras lämnade Island in sin medlemskapsansökan. Island deltar redan i Schengen och är genom EES-avtalet en del av den inre marknaden. Sverige kommer att verka för att Islands EU-förhandlingar inleds så snart som möjligt och får en snabb och effektiv förhandlingsprocess.
Under det svenska ordförandeskapet togs därutöver viktiga steg i genomförandet av det Östliga Partnerskapet. Regeringen kommer under 2010 att medverka till dess vidareutveckling för att på så sätt främja reformer och EU-integration för unionens närmaste grannar i öst. Finansiering av nödvändiga reformer i partnerländerna, förenklade möjligheter för resor och arbete till och inom unionen, handelsliberalisering och en stärkt roll för det civila samhället, är prioriterade områden.
Sverige fäster fortsatt stor vikt vid samarbetet på olika områden med Ukraina. Landets demokratiska utveckling är av stor vikt. Vi hoppas att förhandlingarna om det nya associationsavtalet med Europeiska unionen kan slutföras under året.
Situationen i Vitryssland är alltjämt oroande inte minst vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Regeringens stöd för ett öppet och demokratiskt Vitryssland fortsätter.
Även samarbetet med södra Kaukasus måste stärkas. Georgiens territoriella integritet och demokratiska utveckling är viktiga också för den vidare regionen.
Sverige välkomnar den ryske presidentens uttalanden om vikten av en fungerande rättsstat och en omfattande modernisering av det ryska samhället. Vi hoppas att det snart ska vara möjligt att välkomna även Ryssland som medlem i WTO.
Beslutet att anta en Östersjöstrategi för Europeiska unionen har gett ny styrka åt samarbetet i vårt närområde.
Unionen för Medelhavet är en viktig del av EU:s breda grannskapspolitik. Samarbetet med partnerländerna längs Medelhavet är mångfacetterat och av strategisk betydelse för Europeiska unionen. Det innebär också förbättrade möjligheter till ett starkt europeiskt engagemang inom för Sverige viktiga områden såsom mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet, handel, investeringar och miljö.
Herr/Fru talman,
I globaliseringens spår skapas en ny och bättre värld.
Globaliseringen har bidragit till frihet och välstånd för allt fler. Den gradvisa återhämtning som vi nu upplever visar globaliseringens styrka.
Globaliseringen kommer även framöver att vara den process som tydligast definierar utvecklingen av vår värld. Den drivs framåt av teknologiska framsteg, av kapitalflöden och handel, av människors rörlighet men också av politiska beslut.
För den globala handeln utgör kampen mot protektionism en central uppgift. Regeringen kommer därför att fortsätta verka för ett avslut på Doharundan under 2010. En uppgörelse skulle innebära en årlig global stimulanseffekt med över elvahundra miljarder kronor och utgöra ett viktigt steg mot ekonomisk återhämtning. Med frihandel och ny teknologi skapas förutsättningar för att denna återhämtning ska vara hållbar. Regeringen kommer också vara pådrivande för att stärka EU:s inre marknad och för att de pågående förhandlingarna om regionala och bilaterala frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och en rad viktiga partners avslutas.
Att främja en utveckling som klarar de stora utmaningarna inom miljö- och klimatområdet är en för världen avgörande fråga. En hållbar globalisering kräver nya former för internationell samverkan. Att det inte gick att nå fram till ett långtgående och bindande klimatavtal i Köpenhamn visar hur svårt de existerande internationella institutionerna har att effektivt hantera vår tids utmaningar.
Ett starkt och väl fungerande Förenta nationerna är en förutsättning för den effektiva multilateralism som utgör hörnstenen i svensk och europeisk utrikespolitik. Sverige, som sedan länge har verkat för en reformering av FN, kommer därför att vara pådrivande för att finna vägar bort från de politiska låsningar som i dag försvårar för Förenta nationerna att effektivt kunna hantera globala problem.
Flera av dagens utmaningar måste också hanteras i andra fora. G20-gruppen har spelat en viktig roll i förhandlingarna kring såväl internationella ekonomiska krisåtgärder som i klimatfrågan. Mycket talat för att G20 kommer att förbli en central gruppering för viktiga beslut även framöver. Det ligger därför i Sveriges intresse att få inflytande även i detta forum.
Den transatlantiska relationen utgör en central del av den Europeiska unionens utrikespolitik. Den är en relation som blir allt mer betydelsefull. Obamaadministrationen har medfört nya förutsättningar för detta samarbete. Toppmötet mellan Europeiska unionen och USA som hölls under det svenska ordförandeskapet gav ett viktigt bidrag till de transatlantiska förbindelserna.
Morgondagens värld kommer i hög grad att formas av Asiens framväxande styrka. Den ekonomiska krisen har ytterligare förskjutit, inte bara ekonomisk makt, utan också politiskt inflytande till Asien.
Kina leder utvecklingen bland de nya stora ekonomierna. Landets inflytande slår igenom allt tydligare. Vi måste agera för att tillvarata de möjligheter och hantera de utmaningar som detta innebär.
Genom EU-toppmötet i november 2009 togs flera konkreta steg för att stärka EU-Kina-relationen. Sverige och EU förväntar sig att en stärkt relation också främjar respekten för de mänskliga rättigheterna i Kina, ett område som fortsatt inger oro, inte minst i ljuset av förföljelse av dissidenter och fortsatta avrättningar. Världsutställningen i Shanghai som öppnar i maj kommer att ge ytterligare möjligheter att stärka Sveriges relation till Kina.
Indiens regionala och globala inflytande ökar. Som ett demokratiskt land med en fungerande rättsstat blir Indien en allt viktigare samarbetspartner för Europeiska unionen. Att ytterligare stärka det strategiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och Indien är därför en viktig framtida uppgift. Den ekonomiska tillväxten i Indien,marknadens storlek och de stora investeringsbehoven i landet öppnar också stora möjligheter för europeiska företag.
Brasilien och Sydafrika framträder som allt viktigare ekonomiska och politiska aktörer. Det är därför naturligt för Sverige och EU att stärka och fördjupa den strategiska relationen med dessa länder.
Herr/Fru talman,
En hållbar globalisering måste bygga på demokratiska värderingar, på respekten för mänskliga rättigheter och på folkrättens principer.
Under det svenska ordförandeskapet antog unionens medlemsstater en handlingsagenda för demokratistöd i Europeiska unionens yttre förbindelser. Unionen har därigenom fått mer effektiva instrument för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
Sverige höjer ambitionen i demokratibiståndet. Regeringen kommer bland annat att ytterligare öka det svenska stödet för demokratisering och yttrandefrihet under detta år. Regeringen fortsätter att verka för att öka kvinnors deltagande i beslutsfattande på samma villkor och med samma rättigheter som män har. Arbetet med att stoppa människohandeln kommer att drivas vidare med ökad kraft.
Försvaret av de mänskliga rättigheterna är en grundsten i svensk utrikespolitik. Vi verkar för att stödja MR-förespråkare runt om i världen. Arbetet för den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaaks frigivning fortsätter.
Sverige ska fortsätta att verka för frihet från förtryck. Att alla människor ska kunna leva i frihet är ett mål i sig. Det är också ett medel för att uppnå säkerhet och utveckling.
I de senaste årens utveckling när det gäller respekten för yttrandefriheten i världen finns djupt oroande inslag. Sverige är pådrivande i den Europeiska unionen vad gäller att främja mänskliga rättigheter i länder som Kuba, Burma och Nordkorea.
Regeringen stärker insatserna för yttrandefriheten, med särskild tonvikt på att underbygga den starka potential ny teknik och nya medier har i att främja det fria ordet. Det fria informationsflödet och den globala elektroniska infrastrukturen är en grundsten för såväl ekonomisk utveckling som ökad frihet i världen. Det är därför med stor oro som vi kan konstatera att informationsteknologin i ökad utsträckning missbrukas av vissa aktörer för att bekämpa det fria utbytet av åsikter, tankar och idéer.
För ett land som Sverige som starkt värnar om det öppna samhället är det ett politiskt ansvar att bidra till frihet och säkerhet i våra kommunikationssystem, ty dessa är beroende av varandra. Regeringen kommer därför att ge dessa frågor hög prioritet under året. Bland annat har Förenta nationernas specialrapportör för yttrandefrihet bett om vår medverkan att utveckla skyddet för yttrandefriheten i elektroniska medier. En särskild referensgrupp för frågor som rör nätets frihet och internationella IT-säkerhetsfrågor kommer att tillkallas.
Tio år har passerat sedan den första Stockholmskonferensen om Förintelsen och Stockholmsdeklarationens antagande. Att motverka intolerans och främlingsfientlighet är dessvärre en allt mer angelägen internationell uppgift, vare sig det gäller anti-semitism, islamofobi eller andra former av intolerans.
Herr/Fru talman,
Vi har de senaste veckorna påmints om de mycket stora risker som många svenskar tar för att värna frihet och fred i världen. Endast genom att framgångsrikt fullfölja vårt uppdrag i Afghanistan kan vi visa att de förluster som drabbar oss inte är förgäves.
I en globaliserad värld saknar de utrikespolitiska riskerna gränser. Hot som har sitt ursprung långt ifrån Sverige kan vara lika påtagliga som dem som har sin grund i vår geografiska närhet.
Nittio procent av allt heroin som säljs i vårt land, har sitt ursprung i Afghanistan. Terrorgrupper verksamma i Afghanistan, liksom i grannlandet Pakistan, har visat sig kapabla att genomföra attacker med långtgående geopolitiska konsekvenser. Efter trettio år av krig och förtryck är Afghanistan ett av världens allra fattigaste länder.
Vårt engagemang i Afghanistan baseras på en obruten vilja att hjälpa afghanerna att bygga upp en fungerande stat, att lägga grunden till ett representativt styre, att bekämpa fattigdom och främja långsiktig stabilitet. Vårt engagemang i Afghanistan styrs också av insikten om att de grupper som hotar den bräckliga återuppbyggnadsprocessen i landet också utgör ett hot mot den övriga världen, däribland Sverige.
Sverige kommer därför att fortsätta att bidra med civila och militära insatser i Afghanistan. Det var också därför som vi under det svenska ordförandeskapet tog fram en långtgående handlingsplan för att stärka Europeiska unionens engagemang för denna utsatta region. Regeringens avsikt är därför att fortsätta öka Sveriges utvecklingsarbete i Afghanistan och verka för en stärkt internationell civil insats.
Utvecklingen i den bredare Mellanösternregionen inger oro.
Iran befinner sig på konfrontationskurs med omvärlden. Förtrycket mot oppositionella, oliktänkande och försvarare av de mänskliga rättigheterna är oacceptabelt. Landet har misslyckats med att fullt ut förklara avsikterna med sitt nukleära program. Detta är en fråga där världssamfundet måste agera enigt.
Sveriges engagemang för Iraks återuppbyggnad består. Under året har ambassaden i Bagdad åter öppnats och ett konsulat etablerats i Erbil.
Det är av central betydelse för stabiliteten i Mellanöstern att en trovärdig fredsprocess mellan israeler och palestinier kommer till stånd. Det åligger konfliktens parter att nå en lösning genom förhandlingar. Europeiska unionen står bakom de amerikanska ansträngningarna att snarast få igång förhandlingar om alla slutstatusfrågor för en tvåstatslösning med ett Israel och ett Palestina sida vid sida i fred och säkerhet.
Europas tydliga röst behövs i denna fråga. De slutsatser som antogs av den Europeiska unionen under det svenska ordförandeskapet gav unionen en fast grund för sin fortsatta politik inom området. Slutsatserna fastställer bland annat att förhandlingarna ska utgå från 1967-års gränser, att bosättningarna är olagliga, att alla slutstatusfrågor ska ingå i förhandlingarna – däribland Jerusalems status som huvudstad för två stater – samt att båda parter ska avhålla sig från provokativa handlingar.
Afrika är en kontinent med stor potential. På många håll i Afrika görs ekonomiska och politiska framsteg och kontinentens utbyte med omvärlden utvecklas. Men på andra håll råder fortsatt djup fattigdom och politisk instabilitet. Från Guinea Bissau i väster till Somalia i öster löper ett brett bälte av svaga stater präglade av konflikter, kriminalitet, underutveckling och vissa fall av terrorism.
Situationen på Afrikas Horn är fortsatt allvarlig och Sverige har därför tagit initiativ till en sammanhållen EU-politik för Hornet med fokus på konflikthantering. Sverige stödjer en lösning av gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea på folkrättensgrund i enlighet med den skiljedom som parterna har åtagit sig att genomföra. Vårt starka engagemang för en fredlig utveckling i Somalia kvarstår. Under våren kommer Sverige bland annat att leda EU:s marina anti-piratinsats utanför Somalias kust.
Ett samlat internationellt stöd till genomförandet av fredsavtalet mellan norra och södra Sudan kommer att krävas för en demokratisk förändring i landet, vilket inte bara skulle gynna Sudans egna medborgare utan regionen som helhet.
Situationen i östra Demokratiska Republiken Kongo präglas av en omfattande humanitär katastrof. Det sexuella våldet mot kvinnor och flickor utgör en särskilt avskyvärd del av krigföringen. Regeringens insatser i området kommer därför att särskilt inriktas på att genomföra FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet samt 1820 om sexuellt våld i konfliktsituationer. Arbetet med att genomföra dessa resolutioner prioriteras.
Situationen i Zimbabwe har delvis förbättrats, men osäkerheten om landets framtid är fortsatt stor. Trovärdiga reformer måste till för att landet ska kunna vända den negativa trenden av politiskt förtryck och ekonomisk tillbakagång. Sverige och EU står beredda att markant öka sitt bistånd till landet när en sådan positiv förändring kommer till stånd.
Det är just för att kunna främja fred och utveckling i länder som Afghanistan, Somalia och andra ställen präglade av våld och konflikt som Europeiska unionen behöver en effektiv och långsiktig politik för krishantering.
Att Sverige varit pådrivande för att stärka Europeiska unionens gemensamma utrikes- och försvarspolitik har bidragit till att unionen i dag har en unik förmåga till såväl civil som militär krishantering. Vi har medverkat i samtliga unionens krishanteringsmissioner och det är regeringens målsättning att fortsätta att driva på utvecklingen av Europeiska unionens fredsinstrument, liksom att vidare utveckla samarbete med Förenta nationerna och Nato inom bland annat krishanteringsområdet.
Herr/Fru talman,
Risken för ytterligare spridning av kärnvapen är ett av de allvarligaste säkerhetspolitiska hoten som världen står inför. En värld med allt fler kärnvapenstater blir en värld där det förödande kärnvapenkriget riskerar att bli en realitet.
Det är därför Sverige engagerat sig tydligt i dessa frågor.
Samtidigt som vi välkomnar att USA och Ryssland ytterligare reducerar sina strategiska arsenaler har vi tagit initiativ för att också frågan om så kallade sub-strategiska eller taktiska kärnvapen ska bli föremål för förhandlingar och reduceringar.
Sverige kommer att fortsatt driva denna och andra frågor bland annat vid NPT-konferensen i New York i maj.
Detta gäller också frågan om det viktiga avtalet om totalt stopp för kärnvapenprov. Regeringen stöder de fortsatta ansträngningarna att initiera förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål.
Spridning av kärnvapen i känsliga regioner som Östasien och Mellersta Östern innebär uppenbara och allvarliga risker för framtiden.
Ansträngningarna att få såväl Nordkorea som Iran att avstå från varje ambition i riktning mot kärnvapen ska ses i detta ljus. Vi stödjer aktivt försöken att nå överenskommelser om detta.
Vårt mål förblir en värld utan kärnvapen.
Alla stater har rätt till fredligt utnyttjande av kärnkraft. Initiativ till en multilateralisering av kärnbränslecykeln kan öka säkerheten och försvåra spridning av kärnvapenteknologi. Vi ska fortsatt arbeta för en fördjupad internationell dialog för att skapa bättre förutsättningar att driva dessa initiativ vidare. Vi är aktiva i det viktiga arbetet med att motverka spridning och illegala överföringar av nukleärt material, inte minst inför det toppmöte om nukleär säkerhet som president Obama har kallat till i april i år.
Energifrågorna utgör en integrerad del av utrikes- och säkerhetspolitiken. Utvecklingen i relationen mellan Ukraina och Ryssland, mellan Turkiet, Armenien och Azerbajdzjan, mellan centralregeringen i Bagdad och Kurdistans regionala regering liksom mellan de centralasiatiska republikerna och Kina utgör alla exempel på väsentliga politiska processer där just energi är en viktig faktor.
De har samtliga stor betydelse för det säkerhetspolitiska läget i Europas närhet, liksom också, givetvis, för en trygg energiförsörjning. Vi måste därför beakta energifrågornas roll i vår utrikespolitiska analys och vårt agerande. Samtidigt ska vi utnyttja våra utrikespolitiska verktyg för att främja europeisk försörjningstrygghet.
Herr/Fru talman,
Reformeringen av den svenska utvecklingspolitiken kommer att drivas vidare.
Fattigdomsbekämpning är den centrala utgångspunkten för den samlade svenska utvecklingspolitiken. I denna politik ingår att bidra till ekonomisk utveckling, främja mänskliga rättigheter och demokrati, en hållbar miljö och att stärka det civila samhället. Regeringen lämnar under våren en skrivelse till riksdagen om politiken för global utveckling.
Svenskt bistånd måste bidra till att finna lösningar på de breda globala utmaningar som utvecklingsländerna ställs inför. Regeringens fokus på tydliga resultat och en ökad öppenhet i biståndet står i centrum. På så vis ökar också möjligheten till ansvarsutkrävande.
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att antalet hungrande människor i världen kommer att öka med 100 miljoner bara i år.
Försörjnings- och livsmedelssäkerhetsproblematiken kommer att bli en allt viktigare fråga på den utrikes, handels- och biståndspolitiska dagordningen under kommande år. Utöver att befästa den globala fattigdomen riskerar livsmedelskrisen också att leda till politik instabilitet i de fattiga länder som drabbas av försörjningsproblem och skenande livsmedelspriser.
Livsmedelsproduktionen globalt måste öka med minst 40 procent under de kommande decennierna för att möta den demografiska utvecklingen. Detta kommer att kräva en ny grön revolution och effektivare marknader. Handelsstörande jordbrukssubventioner måste elimineras och handelshinder i jordbrukssektorn måste bekämpas. För att förbättra tillgången på livsmedel och stabilisera det globala utbudet krävs åtgärder för att öka jordbrukets effektivitet, öppna marknaderna och liberalisera handeln.
Senare i år möts världens ledare i FN för att följa upp arbetet med att nå Millenniemålen. Fem år återstår. Särskilt jämställdhetsmålen släpar efter. Kopplingen mellan jämställdhet och fattigdomsbekämpning är oomtvistad. Bibehållna och ökande biståndsnivåer är centralt för att stödja utvecklingsländerna i att nå målen. Regeringens omfattande arbete för ökad biståndseffektivitet är centralt för att resurserna ska användas på ett effektivt sätt och bidra till goda resultat.
Sverige är en av världens allra viktigaste humanitära aktörer med ett omfattande stöd till alla humanitära kriser, främst genom FN i dess samordnande roll, vare sig de orsakas av konflikt eller naturkatastrofer. Vi har nyligen, ännu en gång, visat vårt starka humanitära engagemang genom att snabbt, flexibelt och effektivt svara upp mot de akuta humanitära behoven efter den ofattbara jordbävningskatastrofen på Haiti. Sverige kommer noga att följa utvecklingen i detta katastrofdrabbade land och bidra till att främja stabilitet och återuppbyggnad.
Herr/Fru talman,
Sveriges utrikespolitik är i och med Lissabonfördraget ännu starkare integrerad i den Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det ger Sverige ett nytt ansvar och nya möjligheter att verka för frihet, fred och försoning i vår omvärld. Denna regering står enad i sin strävan att axla ansvaret och ta till vara möjligheterna.
Det är bara genom engagemang, tydliga visioner och vilja till konkret handling som Sverige kan bidra till att stärka Europas inflytande i världen. Och det är bara genom en stark och målmedveten Europeisk union som våra gemensamma värden och intressen kan forma en bättre värld.