Retoriken som analytiskt redskap
En angelägen del i den ämnesplan för Retorik som aktualiseras den 1/7 2025 är analys av både muntliga och skriftliga texter. I nedanstående kortkurser ges exempel på några övningar som har som mål att fördjupa elevernas förmåga till och kunskap om analys. Att lära sig analysera är en central färdighet som stärker elevernas kritiska tänkande och förståelse av världen.
Det kritiska tänkandet hjälper eleverna att identifiera samband och mönster likväl som att skilja mellan fakta och åsikter. Ett kritiskt tänkande leder till förmågan att bedöma trovärdighet i både skriftliga och muntliga texter. Ett kritiskt tänkande leder till en fördjupad förståelse för det som finns bakom ytan i en muntlig eller skriftlig text, alltså ett sätt att träna sig i att läsa och lyssna mellan raderna.
Retorik är ett utmärkt analysverktyg eftersom det ger en strukturerad och mångsidig metod för att förstå hur texter och tal är uppbyggda för att påverka en publik. Retoriken erbjuder flera olika konkreta analysverktyg. Retorik som analysverktyg kombinerar språklig medvetenhet med kritiskt tänkande. Det hjälper elever att förstå både hur texter påverkar dem och hur de själva kan använda språk för att påverka andra.
Här nedan kommer några exempel på kortkurser med retorik och analys i fokus och där nivån på övningarna kan gestaltas utifrån elevernas ålder:
Övning I
Tidsåtgång: De första 15 minuterna på retoriklektionerna de tre första veckorna.
Syfte: ett första steg i att bryta ner komplexa texter och tal i hanterbara delar genom ethos, pathos och logos som ett konkreta analysverktyg. Ett andra syfte är att göra eleverna bekväma med att använda begreppen ethos, pathos och logos.
Förberedelse och genomförande: Gör eleverna uppmärksamma på sidan Svenska tal och kom överens om ett tema för de närmaste veckorna och välj utifrån temat ett talmanus för varje vecka. Låt eleverna läsa igenom de första cirka 150-200 orden.
Därefter besvarar frågorna:
Ethos: Hur framställer avsändare sig själv som trovärdig och pålitlig?
Pathos: Hur försöker texten väcka känslor hos publiken?
Logos: Vilka argument och fakta finns för att övertyga?
Uppföljning: Låt några elever redogöra för vad de kommit fram till och (om det behövs) resonera kort om vad det är som gör att de uppfattat i synnerhet pathos så olika.
Övning II
Tidsåtgång: Cirka 45 minuter.
Syfte: Identifiera ett talmanus huvudidé och centrala budskap och träna sig fortsatt att använda retoriska begrepp. I denna övning är termen tes central.
Förberedelse och genomförande: Läraren väljer ett argumenterande tal från Svenska tal som är så aktuellt som möjligt. Det finns en fördel om eleven har mött talet i olika medier. Eleverna läser talet och sammanfattar talets budskap i en tes.
Uppföljning: Diskutera först i mindre grupper vilka teser som blivit formulerade utifrån frågan Vad vill talaren förmedla?. Låt därefter eleverna, också i grupp, identifiera nyckelord i talet. Diskutera avslutningsvis om nyckelorden stödjer tesen.
Övning III
Tidsåtgång: Minst 45 minuter
Syfte: Att analysera ett talmanus utifrån struktur och argumentation och på vilket sätt de olika delarna samspelar.
Förberedelse och genomförande: Välj samma talmanus som under Övning II och ställ följande frågor till talmanuset:
** Hur inleds talmanuset och hur avslutas det?
** På vilket sätt markeras inledningen och avslutningen?
** Uttalas tesen tydligt eller finns den underliggande?
** Hur många argument stödjer tesen?
** I vilken ordning kommer argumenten?
** Finns det något motargument?
** Vilka kopplingar finns mellan argumenten?
Uppföljning: Resonera med eleverna om olika dispositioner; cirkeldisposition, kronologisk disposition etcetera.
Övning IV
Tidsåtgång: minst 45 minuter
Syfte: att utforska hur språk och stil används för att påverka och förstärka budskapet och att introducera metafor, liknelser, anaforer, allitterationer och några till som läraren i sin förberedelse identifierat.
Förberedelse och genomförande: Ge eleverna tillgång till en lista med stilistiska termer och exempel på dem. Välj samma talmanus som i Övning II för analysen och låt eleverna identifiera stilistiska drag. Be dem skriva upp det de hittar på klassrummets tavla.
Uppföljning: Genomför en diskussion utifrån frågan om vilken känsla talmanusets ordval skapar.
Övning V
Tidsåtgång: cirka 45 minuter
Syfte: Att bedöma talmanusets trovärdighet utifrån resultatet av de föregående övningarna.
Förberedelse och genomförande: välj samma talmanus som i Övning II och be eleverna kort gå igenom resultaten från de tre övningarna. Därefter diskuterar eleverna två och två talmanusets avsändare och målgrupp och försöker också identifiera eventuella fördomar och dolda värderingar.
Uppföljning: I den helklassdiskussion som följer ska eleverna i möjligaste mån använda begrepp såsom ethos, pathos, logos, tes, disposition och namn på olika stilfigurer. Även begrepp från andra övningar, till exempel den om närläsning, kan med fördel användas (retorisk situation, retoriska resurser och retorisk värdering). En avslutande diskussion förs om vilka fördelar det finns med att kunna använda retorikens metaspråk för att kritiskt granska en text.
Det kritiska tänkandet hjälper eleverna att identifiera samband och mönster likväl som att skilja mellan fakta och åsikter. Ett kritiskt tänkande leder till förmågan att bedöma trovärdighet i både skriftliga och muntliga texter. Ett kritiskt tänkande leder till en fördjupad förståelse för det som finns bakom ytan i en muntlig eller skriftlig text, alltså ett sätt att träna sig i att läsa och lyssna mellan raderna.
Retorik är ett utmärkt analysverktyg eftersom det ger en strukturerad och mångsidig metod för att förstå hur texter och tal är uppbyggda för att påverka en publik. Retoriken erbjuder flera olika konkreta analysverktyg. Retorik som analysverktyg kombinerar språklig medvetenhet med kritiskt tänkande. Det hjälper elever att förstå både hur texter påverkar dem och hur de själva kan använda språk för att påverka andra.
Här nedan kommer några exempel på kortkurser med retorik och analys i fokus och där nivån på övningarna kan gestaltas utifrån elevernas ålder:
Övning I
Tidsåtgång: De första 15 minuterna på retoriklektionerna de tre första veckorna.
Syfte: ett första steg i att bryta ner komplexa texter och tal i hanterbara delar genom ethos, pathos och logos som ett konkreta analysverktyg. Ett andra syfte är att göra eleverna bekväma med att använda begreppen ethos, pathos och logos.
Förberedelse och genomförande: Gör eleverna uppmärksamma på sidan Svenska tal och kom överens om ett tema för de närmaste veckorna och välj utifrån temat ett talmanus för varje vecka. Låt eleverna läsa igenom de första cirka 150-200 orden.
Därefter besvarar frågorna:
Ethos: Hur framställer avsändare sig själv som trovärdig och pålitlig?
Pathos: Hur försöker texten väcka känslor hos publiken?
Logos: Vilka argument och fakta finns för att övertyga?
Uppföljning: Låt några elever redogöra för vad de kommit fram till och (om det behövs) resonera kort om vad det är som gör att de uppfattat i synnerhet pathos så olika.
Övning II
Tidsåtgång: Cirka 45 minuter.
Syfte: Identifiera ett talmanus huvudidé och centrala budskap och träna sig fortsatt att använda retoriska begrepp. I denna övning är termen tes central.
Förberedelse och genomförande: Läraren väljer ett argumenterande tal från Svenska tal som är så aktuellt som möjligt. Det finns en fördel om eleven har mött talet i olika medier. Eleverna läser talet och sammanfattar talets budskap i en tes.
Uppföljning: Diskutera först i mindre grupper vilka teser som blivit formulerade utifrån frågan Vad vill talaren förmedla?. Låt därefter eleverna, också i grupp, identifiera nyckelord i talet. Diskutera avslutningsvis om nyckelorden stödjer tesen.
Övning III
Tidsåtgång: Minst 45 minuter
Syfte: Att analysera ett talmanus utifrån struktur och argumentation och på vilket sätt de olika delarna samspelar.
Förberedelse och genomförande: Välj samma talmanus som under Övning II och ställ följande frågor till talmanuset:
** Hur inleds talmanuset och hur avslutas det?
** På vilket sätt markeras inledningen och avslutningen?
** Uttalas tesen tydligt eller finns den underliggande?
** Hur många argument stödjer tesen?
** I vilken ordning kommer argumenten?
** Finns det något motargument?
** Vilka kopplingar finns mellan argumenten?
Uppföljning: Resonera med eleverna om olika dispositioner; cirkeldisposition, kronologisk disposition etcetera.
Övning IV
Tidsåtgång: minst 45 minuter
Syfte: att utforska hur språk och stil används för att påverka och förstärka budskapet och att introducera metafor, liknelser, anaforer, allitterationer och några till som läraren i sin förberedelse identifierat.
Förberedelse och genomförande: Ge eleverna tillgång till en lista med stilistiska termer och exempel på dem. Välj samma talmanus som i Övning II för analysen och låt eleverna identifiera stilistiska drag. Be dem skriva upp det de hittar på klassrummets tavla.
Uppföljning: Genomför en diskussion utifrån frågan om vilken känsla talmanusets ordval skapar.
Övning V
Tidsåtgång: cirka 45 minuter
Syfte: Att bedöma talmanusets trovärdighet utifrån resultatet av de föregående övningarna.
Förberedelse och genomförande: välj samma talmanus som i Övning II och be eleverna kort gå igenom resultaten från de tre övningarna. Därefter diskuterar eleverna två och två talmanusets avsändare och målgrupp och försöker också identifiera eventuella fördomar och dolda värderingar.
Uppföljning: I den helklassdiskussion som följer ska eleverna i möjligaste mån använda begrepp såsom ethos, pathos, logos, tes, disposition och namn på olika stilfigurer. Även begrepp från andra övningar, till exempel den om närläsning, kan med fördel användas (retorisk situation, retoriska resurser och retorisk värdering). En avslutande diskussion förs om vilka fördelar det finns med att kunna använda retorikens metaspråk för att kritiskt granska en text.