Argument och debatt

Att argumentera är en grundläggande del av mänsklig kommunikation. Vi gör det ständigt – i vardagliga diskussioner, i skolan, i politiken och i medierna. Syftet med argumentation är att övertyga, påverka eller få andra att ta ställning i en viss fråga. Det kan handla om att vinna gehör för en åsikt, förändra ett beteende eller väcka eftertanke. För att lyckas behöver talaren inte bara ha en tydlig ståndpunkt, utan också medvetet använda olika medel för att stärka sin position och vinna publikens förtroende.

För att publiken ska följa resonemanget krävs också en tydlig disposition. Ett argumenterande tal kan ofta byggas upp med en inledning som väcker intresse och presenterar tesen, en huvuddel där argument och motargument behandlas, och en avslutning som sammanfattar och förstärker budskapet. Dispositionen hjälper både talaren att hålla fokus och åhörarna att ta till sig innehållet. 

De klassiska medlen för att nå detta syfte kallas ethos, logos och pathos. Ethos handlar om talarens trovärdighet – om publiken uppfattar personen som kunnig, pålitlig och värd att lyssna på. Logos syftar på det logiska resonemanget, på fakta, exempel och bevis som stödjer argumentationen. Pathos slutligen berör känslorna: talaren kan engagera, oroa eller inspirera genom att väcka känslomässiga reaktioner. En välbalanserad kombination av dessa tre skapar de bästa förutsättningarna för att övertyga.

I nedanstående lektionsförslag finns fem övningar Den första och andra övningen kan med fördel upprepas vid flera tillfällen då det inte är ovanligt att det blir förvirring när begreppen tes och argument används. En tes är den ståndpunkt eller åsikt som ett argumenterande tal bygger på. Det är själva kärnan i budskapet, det man vill att publiken ska hålla med om eller agera utifrån. Vanliga fallgropar är att tesen blir otydlig eller för bred, så att publiken inte förstår vad man egentligen vill säga. Ett annat misstag är att stapla teser utan att styrka dem med fakta, exempel eller förklaringar – då blir argumentationen svag och övertygar sällan. 

När man använder negationer såsom ”inte”, ”emot”, ”nej till” i en tes kan det lätt uppstå förvirring, eftersom publiken måste tänka i två led: både vad som sägs och vad som förnekas. Ett exempel på hur förvirring uppstår är om tesen är ”Jag är emot att raster behöver vara längre”. Om det då visar sig att någon i publiken är för att vara emot längre raster är frågan om denne är för eller emot längre raster. Kan du svara på den frågan? Ta gärna del av en debattövning i ett autentiskt klassrum där det blir kaos på grund av en negation i tesen och som beskrivs i boken Klassrummet som muntlig arens: att bygga och etablera ethos, s. 217ff (https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1665528/FULLTEXT01.pdf)

Tidsåtgång: Från 15 minuter till 45 minuter

Syfte: att formulera tydliga, avgränsade teser. 

Förberedelse och genomförande: Tillsammans kan eleverna diskutera vad som är aktuellt i media för att finna ämnen som engagerar. Utifrån de olika ämnena hjälps de åt att formulera tydliga teser. Instruktionen kan se ut så här:

Uppföljning: Diskutera i helklass varför en tes ska vara kort, tydlig och utan negationer. Ju rakare den är formulerad, desto lättare blir det för publiken att följa och acceptera en argumentation. Diskutera också fördelen med att inledningsvis formulera sin tes i en att-sats och hur den sedan kan formuleras för att vara lite mer tillgänglig i talspråk. 

Tidsåtgång: cirka 45 minuter

Syfte: att visa elever hur tes + argument + stöd för argument hör ihop och skiljer sig åt

Förberedelser och genomförande: Låt eleverna fortsätta med den tes de formulerade i Övning I. I exemplet nedan är det tesen ”Jag vill ha längre raster på eftermiddagen”. Utifrån denna tes ska eleverna hitta argument och stöd. 

Tes: Jag vill ha längre raster på eftermiddagen

Argument I: Lättare att koncentrera sig om pauser bli längre mot slutet av dagen.

Stöd I: Enligt en undersökning från Folkhälsomyndigheten förbättras koncentrationen om man pauserna är längre på eftermiddagen.

Argument II: En längre rast ger möjlighet att äta mellanmål i lugn och ro

Stöd II: Statistik från Livsmedelsverket visar att ungdomar som äter mellanmål på eftermiddagen orkar fokuserar bättre och presterar högre i skolan.  

Uppföljning: samla in alla teser, alla argument och alla stöd för argument som formulerats och skriv dem på mindre lappar. Låt eleverna sedan para ihop dem rätt med tes, argument och stöd. 

Tidsåtgång: från 15 minuter 

Syfte: Att tydliggöra skillnaden mellan ett argument och stöd.

Förberedelse och genomförande: Du som lärare har formulerat olika teser med tillhörande argument och eleverna ska leta efter möjliga stöd för argumenten. Övningen kan göras kort genom att eleverna får använda den information som finns till buds i klassrummet, men kan också göras längre då de ges möjlighet att gå till biblioteket, göra intervjuer med mera. 

Uppföljning: Diskutera i helklass om vilka stöd de ser som mest trovärdiga. Till exempel: Är det mer trovärdigt med statistik än med egen erfarenhet?

Tidsåtgång: 90 minuter eller längre

Syfte: att förbereda och genomföra en argumentation inför en grupp klasskamrater och att efter argumentationen diskutera hur hållbara argumentationen är. 

Förberedelse och genomförande: Låt eleverna förbereda en argumentation utifrån en klassisk uppställning: 
Inledning
Tes
Argument I
Stöd för argument I
Argument II 
Stöd för argument II
Argument III
Stöd för argument III
Upprepa gärna tesen
Avslutning

De argumenterande talen ska vara tre minuter, vilket innebär ett manus på cirka 400 ord. 

Uppföljning: Diskutera hållbarheten i argumentationerna. Vad har varit bra och vad kan göras annorlunda till en annan gång? Vad kan förtydligas? Övningen kan framstå som stel eftersom alla följer samma disposition, men fördelen är att det är enklare att diskutera innehållet. I förlängningen kan argumentationsövningarna göras mer fördjupande. 

Övning V

Tidsåtgång: 90 minuter eller längre

Syfte: att få delta i en debatt och att träna på att lyssna för att sedan bemöta ett argument

Förberedelser och genomförande: Dela in klassen i fyra-manslag. Det viktiga är att det blir tillräckligt många lag som kan debattera mot varandra som ett för-lag (F) och ett emot-lag (E). Låt eleverna få minst en vecka på sig att formulera tes, argument och stöd. En debattledare utses vars uppgift är att ge ordet till talarna och avslutningsvis ge publiken möjlighet att ställa frågor. Varje lag har 12 minuter till sitt förfogande att fördela sinsemellan och debatten avslutas med fem minuter frågor till lagen. Frågorna från publiken ska vara korta och ges till en namngiven talare. Läraren ansvarar för tidtagning. Följande instruktioner kan ges till eleverna: 

Uppföljning: Debatten kan avslutas med att en vinnare utses. Men kanske ännu hellre kan lagen diskutera vilket som var det bäst formulerade argumentet och vilket stöd detta fick.