I skolan undervisas det mycket i att tala, skriva och läsa. Men det eleverna gör allra mest är att lyssna och det får de mycket lite undervisning i. Författaren ger i denna bok både praktiska övningar och teoretisk förankring om att lyssna.
Vidare läsning
Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna. Studentlitteratur.
Bakken, Jonas (2009). Retorikk i skolen. Universitetsforlaget.
Denna bok är förankrad i de norska styrdokumnten. Den består av två delar. Den första är en teoretisk genomgång av retoriken och den andra visar hur eleverna kan göra retoriska analyser av olika typer av text, skriftliga såväl som muntliga.
Carlsen, Dorthe och Skov, Lene Illum (2022). Hvad taler vi om? fire mundtlighedsdidaktiske perspektiver. Akademisk Forlag.
Bland många konkreta exempel på metodiskt arbete med muntlighet i klassrummet presenterar författarna en modell för analys av muntliga texter och bedömning av densamma.
I L. I. Skov (red.), Meget mere mundtlighed.
I L. I. Skov (red.), Meget mere mundtlighed.
Hellspong, Lennart och Thurén. Camilla (2023). Svenskämnets retorik. Handbok för lärare. Studentlitteratur.
Boken vänder sig till lärare som är intresserade av att fördjupa sin kunskap om undervisning i kommunikativa förmåga. Den har fokus både på kommunikation i stort och i retorik som del av svenskämnet.
Høegh, Tina (2018). Mundtlighed og fagdidaktik. Akademisk Forlag.
Denna bok vänder sig till lärare som vill arbete explicit med undervisning i muntlighet med syfte att göra eleverna uppmärksamma på muntlighetens verkningsmedel.
Kverndokken, Kåre (red.) (2016). 101 måter å fremme muntlige ferdigheter på om muntlig kompetanse og muntlighetsdidaktikk. Fagbokforlaget.
Boken är delad i två delar. Den första innehåller sju artiklar skrivna om samtal, lyssnande, berättelser, retorik, muntlighet i digitala medier och bedömning av muntlighet. Den andra delen är exempel på övningar i muntlighetsdidaktik.
Løkensgard Hoel, Torlaug (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Studentlitteratur.
Boken handlar om hur responsgrupper kan byggas upp och fungera i ett klassrum där läraren tar tal och samtal på allvar.
Olsson Jers, Cecilia (2010). Klassrummet som muntlig arena: att bygga och etablera ethos. Malmö: Malmö högskola.
Författaren följde 16-åringar under deras första år på gymnasiet för att undersöka vilket stöd eleverna fick när de skulle göra muntliga presentationer. Resultatet bygger på intervjuer, deltagande observationer och videoinspelningar.
Olsson Jers, Cecilia (2019). Aktivt lyssnande och meningsfull respons vid förberedda presentationer. Skolverket.
Artikeln är skriven för Skolverkets satsning på kompentensutveckling om muntlig kommunikation. Författaren ger exempel på hur lyssnandet i klassrummet och responsgivningen efter muntliga presentationer blir ständigt återkommande och lärande för eleverna.
Palmér, Anne (2004). Muntligt i klassrummet: Om tal, samtal och bedömning. Studentlitteratur.
Författaren diskuterar klassrummets tal och samtal med fokus på elevers språkutveckling.
Solli Schøien, Kristin, Østern, Anna-Lena (2022). Profesjonell muntlighet. Tydelig, troverdig o gansvarlig. Fagbokforlaget.
Författarna beskriver muntlighet utifrån de kroppsliga uttrycken såsom andning och pauseringar. De visar med många exempel på hur dessa förmågor kan utvecklas i undervisning.