Jämställdhet i ett nordiskt perspektiv
I Danmark, Norge och Sverige har man kommit långt när det gäller jämställdhet mellan könen. Alla tre länder har lagar som förbjuder könsdiskriminering och ska säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män. Samtidigt är jämställdhetsfrågan fortfarande mycket närvarande i den offentliga debatten. Nedan följer några av de teman som återkommer i diskussionerna i Sverige, Norge och Danmark.
Löneskillnader
Trots återkommande debatt och flera politiska satsningar tjänar män fortsatt mer än kvinnor i alla tre länder. I Sverige ligger skillnaden på cirka 10 % (Meldingsinstituttet, 2023), i Norge omkring 13 % (Statistisk Sentralbyrå, 2024) och i Danmark ungefär 15 % (Danmarks Statistik, 2024). Diskussionen handlar bland annat om huruvida skillnaderna beror på osakliga löneskillnader, fler deltidsarbetande kvinnor eller ett könssegregerat arbetsliv. Här nedan finns exempel på olika ståndpunkter i debatten:
Trots återkommande debatt och flera politiska satsningar tjänar män fortsatt mer än kvinnor i alla tre länder. I Sverige ligger skillnaden på cirka 10 % (Meldingsinstituttet, 2023), i Norge omkring 13 % (Statistisk Sentralbyrå, 2024) och i Danmark ungefär 15 % (Danmarks Statistik, 2024). Diskussionen handlar bland annat om huruvida skillnaderna beror på osakliga löneskillnader, fler deltidsarbetande kvinnor eller ett könssegregerat arbetsliv. Här nedan finns exempel på olika ståndpunkter i debatten:
Fördelning av föräldraledighet
I Danmark och Norge är föräldraledigheten ungefär 12 månader, medan den i Sverige är 16 månader. Efter att Danmark som det sista skandinaviska landet införde öronmärkt ledighet för pappor har nu pappor i hela Skandinavien rätt till en del av ledigheten under barnets första år. Skandinaviska pappor tar i dag omkring 27–30 % av ledigheten, vilket motsvarar cirka 14 veckor för danska pappor (Mødrehjælpen, 2024), 15–18 veckor för norska pappor och runt 20 veckor för svenska pappor (Nordisk Ministerråd, 2024).
I Danmark och Norge är föräldraledigheten ungefär 12 månader, medan den i Sverige är 16 månader. Efter att Danmark som det sista skandinaviska landet införde öronmärkt ledighet för pappor har nu pappor i hela Skandinavien rätt till en del av ledigheten under barnets första år. Skandinaviska pappor tar i dag omkring 27–30 % av ledigheten, vilket motsvarar cirka 14 veckor för danska pappor (Mødrehjælpen, 2024), 15–18 veckor för norska pappor och runt 20 veckor för svenska pappor (Nordisk Ministerråd, 2024).
Våld mot kvinnor
Trots hög jämställdhet rapporteras relativt höga nivåer av våld mot kvinnor i de nordiska länderna. Detta brukar kallas ”den nordiska paradoxen”. Partnervåld, hedersrelaterade mord och människohandel är återkommande frågor för politiker och aktivister i den offentliga debatten.
Trots hög jämställdhet rapporteras relativt höga nivåer av våld mot kvinnor i de nordiska länderna. Detta brukar kallas ”den nordiska paradoxen”. Partnervåld, hedersrelaterade mord och människohandel är återkommande frågor för politiker och aktivister i den offentliga debatten.
.jpg)
Sexuella övergrepp och trakasserier på arbetsplatsen
I Norge och Sverige slog #Metoo igenom redan 2017 och ledde till både uppsägningar och förändrade rutiner på arbetsplatser. I Danmark tog det längre tid – först efter Sofie Lindes uppmärksammade tal 2020 började rörelsen tas på allvar och bidrog till att arbetsplatserna såg över sina rutiner och riktlinjer.
I Norge och Sverige slog #Metoo igenom redan 2017 och ledde till både uppsägningar och förändrade rutiner på arbetsplatser. I Danmark tog det längre tid – först efter Sofie Lindes uppmärksammade tal 2020 började rörelsen tas på allvar och bidrog till att arbetsplatserna såg över sina rutiner och riktlinjer.
