Järvaveckan: intervju med David Orlic
2016 startade Järvaveckan som en plats för politiker och medborgare att mötas. Under veckan hålls partiledartal, panelsamtal, seminarier och konserter. Förra året deltog mer är 68 000 personer på festivalen vilket är jämförbart med Almedalens uppskattade 64 000–96 000 deltagare.
Järvaveckan är idag en viktig retorisk arena, där svensk muntlighet utvecklas. David Orlic, ledamot i Järvaveckans styrelse, berättar mer.
M
Vad var visionen för Järvaveckan när det startade 2016?
D
Visionen var att öka kunskapsnivån om integration i Sverige och skapa möten mellan människor som gör skillnad. Ett enskilt möte kanske inte kan förändra allt, men ingenting kan förändras utan möten. Det var en tydlig och modig vision: att vi ska gå från att prata om varandra till att prata med varandra.
Runt 2016 upplevde många att Almedalen inte riktigt levererade på sin egen vision som demokratiskt forum. Det hade blivit väldigt stort och väldigt dyrt, så det kändes som att många var redo för något nytt.
M
Vad var det som behövdes, tyckte ni?
D
Ett forum där olika sektorer kan mötas på ett trovärdigt och meningsfullt sätt – inte minst vanliga medborgare, i Järvaveckans fall var lokalsamhällets medverkan allra viktigast. Det fanns ett behov för fler forum än Almedalen som fokuserade mer på demokratifrågor. Givet att integration är en så viktig framtidsfråga och så mycket av den offentliga debatten handlat om utsatta områden, var Järvaveckans grundare, Ahmed Abdirahmans idé helt enkelt att ”ta Almedalen till Rinkeby”.
M
Vad är din roll?
D
Jag är styrelseledamot i stiftelsen The Global Village som arrangerar Järvaveckan. Jag lärde känna Ahmed runt 2016 och han hade en vision som jag fick privilegiet att vara med och förverkliga genom att stötta Järvaveckan med strategiarbete och kommunikation.
M
Hur har Järvaveckan utvecklats till idag?
D
Fokuset är fortsatt på politik och samhällsfrågor. Ungefär 300 företag, myndigheter och organisationer deltar på Järvaveckan, som lockar ungefär 70 000 besökare. Det har blivit mer av en folkfest allteftersom det vuxit och det är ju rimligt – varför måste en demokratifestival vara tråkig?
Näringslivets å sin sida använder i mångt och mycket Järvaveckan som en jobbfestival. Hundratals jobb tillsätts varje år efter arbetsintervjuer som genomförs på Järvaveckans jobbtorg.
M
Hur har ni jobbat med att få både politiker att lyssna på civilsamhället och civilsamhället och lyssna på politikerna?
D
Om man följer det mediala samtalet kan det lätt uppfattas som att ingen lyssnar på vad någon annan säger idag. Men om vi i stället ser vad som händer när människor möts i verkligheten, är det stor skillnad. Enligt Järvaveckans årliga besökarundersökning anser 81% av besökarna att evenemanget minskar avståndet mellan medborgare, företag, politiker och myndigheter.
Såna här möten gör större skillnad än vad många tror. Om du upplever att samhället har dragit sig tillbaka och att det är ett stort avstånd till makthavare, kommer det att påverka din samhällssyn och framtidstro. Alla aktiviteter som minskar det här avståndet är viktiga.
M
Vilka lärdomar har ni dragit från projektet?
D
Det första vi lärt oss är tråkigt nog att utomhusevenemang i Sverige är mycket väderberoende även när de är demokratiskt viktiga. Men bortom det har vi lärt oss en hel del.
Det är så mycket av det offentliga samtalet som handlar om problem och så lite handlar om möjliga lösningar eller idéer. Jag tror att det finns något kraftfullt i att få blicka framåt tillsammans och att skapa en arena för lösningsorienterade samtal. Sedan tror jag inte att Järvaveckan hade kunnat bli en sådan framgång utan Ahmeds samlande kraft och ihärdiga arbete.
Sedan finns det såklart lärdomar från själva arbetet och hantverket som krävs för att bygga upp en sådan här verksamhet. Det har funnits en växelverkan mellan Almedalsveckan och Järvaveckan som är ganska intressant. Medier förstår Almedalsveckan, de vet hur den funkar och de vet hur man bevakar den. Att arrangera Järvaveckan – ett Almedals-liknande evenemang – några veckor före den ”riktiga” Almedalsveckan väckte stort intresse i media, vilket ledde till att partierna kunde förbereda riktiga utspel och politiska förslag som lanserades i Järva. Det innebar att evenemanget blev ett riksintresse, vilket i sin tur lockade myndigheter, näringsliv och civilsamhälle.
M
Säg att du är en passionerad student inriktad på retorik och kommunikation och vill göra skillnad. Hur skulle man kunna gå tillväga? Vad kan man tänka på?
D
Du kanske kan börja med att göra en ordentlig analys för att förstå olika intressentgruppers drivkrafter och behov? På så vis kan du upptäcka vad som inte riktigt fungerar med det som finns idag. Då kan du försöka skapa något som löser många människors problem samtidigt. Det är självklart viktigt att kunna etablera en tydlig relevans till större skeenden och existerande diskurser. Det behöver vara enkelt att förstå. Det är också viktigt att det är en idé som människor omedelbart känner att de vill se förverkligad – kanske till och med att de vill vara med och förverkliga den.
Vad var visionen för Järvaveckan när det startade 2016?
D
Visionen var att öka kunskapsnivån om integration i Sverige och skapa möten mellan människor som gör skillnad. Ett enskilt möte kanske inte kan förändra allt, men ingenting kan förändras utan möten. Det var en tydlig och modig vision: att vi ska gå från att prata om varandra till att prata med varandra.
Runt 2016 upplevde många att Almedalen inte riktigt levererade på sin egen vision som demokratiskt forum. Det hade blivit väldigt stort och väldigt dyrt, så det kändes som att många var redo för något nytt.
M
Vad var det som behövdes, tyckte ni?
D
Ett forum där olika sektorer kan mötas på ett trovärdigt och meningsfullt sätt – inte minst vanliga medborgare, i Järvaveckans fall var lokalsamhällets medverkan allra viktigast. Det fanns ett behov för fler forum än Almedalen som fokuserade mer på demokratifrågor. Givet att integration är en så viktig framtidsfråga och så mycket av den offentliga debatten handlat om utsatta områden, var Järvaveckans grundare, Ahmed Abdirahmans idé helt enkelt att ”ta Almedalen till Rinkeby”.
M
Vad är din roll?
D
Jag är styrelseledamot i stiftelsen The Global Village som arrangerar Järvaveckan. Jag lärde känna Ahmed runt 2016 och han hade en vision som jag fick privilegiet att vara med och förverkliga genom att stötta Järvaveckan med strategiarbete och kommunikation.
M
Hur har Järvaveckan utvecklats till idag?
D
Fokuset är fortsatt på politik och samhällsfrågor. Ungefär 300 företag, myndigheter och organisationer deltar på Järvaveckan, som lockar ungefär 70 000 besökare. Det har blivit mer av en folkfest allteftersom det vuxit och det är ju rimligt – varför måste en demokratifestival vara tråkig?
Näringslivets å sin sida använder i mångt och mycket Järvaveckan som en jobbfestival. Hundratals jobb tillsätts varje år efter arbetsintervjuer som genomförs på Järvaveckans jobbtorg.
M
Hur har ni jobbat med att få både politiker att lyssna på civilsamhället och civilsamhället och lyssna på politikerna?
D
Om man följer det mediala samtalet kan det lätt uppfattas som att ingen lyssnar på vad någon annan säger idag. Men om vi i stället ser vad som händer när människor möts i verkligheten, är det stor skillnad. Enligt Järvaveckans årliga besökarundersökning anser 81% av besökarna att evenemanget minskar avståndet mellan medborgare, företag, politiker och myndigheter.
Såna här möten gör större skillnad än vad många tror. Om du upplever att samhället har dragit sig tillbaka och att det är ett stort avstånd till makthavare, kommer det att påverka din samhällssyn och framtidstro. Alla aktiviteter som minskar det här avståndet är viktiga.
M
Vilka lärdomar har ni dragit från projektet?
D
Det första vi lärt oss är tråkigt nog att utomhusevenemang i Sverige är mycket väderberoende även när de är demokratiskt viktiga. Men bortom det har vi lärt oss en hel del.
Det är så mycket av det offentliga samtalet som handlar om problem och så lite handlar om möjliga lösningar eller idéer. Jag tror att det finns något kraftfullt i att få blicka framåt tillsammans och att skapa en arena för lösningsorienterade samtal. Sedan tror jag inte att Järvaveckan hade kunnat bli en sådan framgång utan Ahmeds samlande kraft och ihärdiga arbete.
Sedan finns det såklart lärdomar från själva arbetet och hantverket som krävs för att bygga upp en sådan här verksamhet. Det har funnits en växelverkan mellan Almedalsveckan och Järvaveckan som är ganska intressant. Medier förstår Almedalsveckan, de vet hur den funkar och de vet hur man bevakar den. Att arrangera Järvaveckan – ett Almedals-liknande evenemang – några veckor före den ”riktiga” Almedalsveckan väckte stort intresse i media, vilket ledde till att partierna kunde förbereda riktiga utspel och politiska förslag som lanserades i Järva. Det innebar att evenemanget blev ett riksintresse, vilket i sin tur lockade myndigheter, näringsliv och civilsamhälle.
M
Säg att du är en passionerad student inriktad på retorik och kommunikation och vill göra skillnad. Hur skulle man kunna gå tillväga? Vad kan man tänka på?
D
Du kanske kan börja med att göra en ordentlig analys för att förstå olika intressentgruppers drivkrafter och behov? På så vis kan du upptäcka vad som inte riktigt fungerar med det som finns idag. Då kan du försöka skapa något som löser många människors problem samtidigt. Det är självklart viktigt att kunna etablera en tydlig relevans till större skeenden och existerande diskurser. Det behöver vara enkelt att förstå. Det är också viktigt att det är en idé som människor omedelbart känner att de vill se förverkligad – kanske till och med att de vill vara med och förverkliga den.
Lärdomar om hur man anordnar givande samtal:
- Analysera relevanta gruppers drivkrafter och behov
- Anpassa dig efter de arenor som redan finns
- Skapa genuina möten
- Hoppas på bra väder
Nedan finner ni Svenskatals samling av tal från Järvaveckan.
Martin Jedestav
Martin Jedestav