Susanne Eberstein: Tal vid idéseminariet Linnés apostlars återkomst

Ärade gäster,
Mina damer och herrar,

Varmt välkomna till Riksdagshuset och idéseminariet Linnés apostlars återkomst.

Tänk så mycket kunskap, klokskap och erfarenhet som finns samlad här just nu. I dag ges möjlighet för nya ämnesöverskridande möten då det institutionella, det vetenskapliga, det politiska, det offentliga och det privata ges möjlighet att lära och inspireras av varandra.

Fördjupade kontakter mellan politikersfären och forskarvärlden är ständigt angelägna. Politik och forskning är två världar som bör och ska vara varandras bästa vänner. 

Detta inte minst för att vi som politiker måste hålla jämna steg med utvecklingen i vårt kunskaps- och teknikintensiva samhälle. Dessutom är vi, som politiker och beslutsfattare, ytterst beroende av vetenskap för att nå hållbara och kloka politiska beslut.

Denna insikt fanns redan på 1700-talet då Carl von Linné verkade. Beröringspunkterna mellan honom och riksdagen är många. Riksdagen och Linné hade gemensamma nyttointressen. Optimism och framtidstro låg i tiden.

Genom att använda Linnés kunskaper i naturvetenskap ville riksdagen på olika sätt hjälpa rikets ekonomi. De botaniska kunskaper som kunde stödja tillverkningsindustrin och apoteken var av stort intresse. 

Stora summor satsades på tillverkningsindustrin och Linnés resor i Sverige handlade till stor del om att finna inhemska råvaror för produktionen. Apoteksörterna var viktiga eftersom de importerades för stora pengar.

Linné gjorde upptäckter och kom med råd som vann stor uppskattning av riksdagen. Bland annat fick han gehör för sin idé om att odla fram pärlor och gjorde lyckade försök med att odla musslor i Fyrisån i Uppsala. Idén fick han under sin Lapplandsresa 1732.

Att Linné var banbrytande som botaniker, läkare, geolog, pedagog och zoolog är i sig ingen nyhet. Inte heller att hans apostlar gjort nydanande tvärvetenskapliga upptäckter på sina farofyllda och äventyrliga världsresor, där för övrigt flera av dem fick sätta livet till. 

Däremot är det ständigt aktuellt att ställa frågan hur vi kan inspireras av våra första vetenskapliga världsresenärer och på så sätt smartast möta framtiden praktiskt och teoretiskt. Liksom 1700-talets föränderliga värld och känsliga ekonomi står den moderna världen inför många liknande utmaningar och globala förändringar. Kan det behövas nya moderna ”apostlar” för att förstå vår gemensamma planet?

Linnés apostlar var spanare för Sverige in i framtiden, och deras upptäckter har blivit idéer som fått ekonomisk bärkraft. Dessutom hade apostlarna tvärvetenskapliga ögon och vi har mycket att lära av deras anda. Deras arbete var enträget, uppoffrande och täckte samtliga världsdelar.

Det går att koppla till frågan som behandlas under dagen kring den kunskap vi har i dag – vad är den värd och hur kan vi dra nytta av den i framtiden?

Dagens idéseminarium hedrar apostlarnas arbete genom den encyklopedi med ett mycket omfattande index som sammanfattar deras arbete. Den står nu färdig och lanseras i dag.

Dagens seminarium innebär att en ny akademi ’The IK Workshop Society’ invigs, där det första som lanseras är ett fritt användande av apostlarnas journaler digitalt som iBOOKS, vilket är en nyckel till en samlad kunskap.

Att vi här i dag kan föra Linnés och hans apostlars arv med deras kunskapstörst vidare är stort. Med sin nyfikenhet, kunnighet och sitt nätverksbyggande är Linné en förebild för oss här i dag. Linné insåg att det är ”smältdegeln” som ger utveckling.

Tänk så många vetenskapliga upptäckter och uppfinningar som tillkommit på grund av människor som vågat tänka nytt, rentav begått misstag eller upptäckt nya sammanhang av en ren tillfällighet. Ta bara penicillinet, röntgenstrålar, kardborrebandet eller gummidäcket som exempel.
Låt oss nu ställa invanda idéer på ända och belysa nya sätt att tänka.

Än en gång varmt välkomna till riksdagen.