Lagledarna ropar instruktioner över planen. Barnen lyssnar och följer. Bollen rör sig mellan dem. Vid sidlinjen står ett gäng föräldrar och småpratar, som man gör när barnen tränar fotboll.
Plötsligt avbryts allt tvärt.
I elljusens sken, över det fuktiga konstgräset ekar skott. Här, mitt bland barn och föräldrar, under en fotbollsträning, en onsdag i september, sker nästa avrättning i gängens krig.
Lagledaren Jeff reagerar blixtsnabbt. Samlar barnen och springer bort från skotten, mot omklädningsrummen, mot en plats som kan ge skydd. Han tar ansvar för något han inte ska behöva ta ansvar för.
En plats för idrott, gemenskap och glädje fylls istället av rädda, gråtande barn, av blåljus och avspärrningar, av ond bråd död.
Mälarhöjdens IP blir nästa plats där våldet sliter sönder vår vardag och vår trygghet. Det vi ser är inget annat än en krigssituation. När hela hyreshus sprängs sönder, när oskyldiga människor, helt utanför gängens konflikter, mördas och skadas i hänsynslösa våldsdåd. Nästan varje dag.
Just nu finns ingen mer akut fråga än detta. Det måste få ett slut, nu.
Debattens och konfliktens tid är förbi. Det är nog nu. Det som krävs är ledarskap och skarpa insatser. Vi är redo att stödja regeringen fullt ut i kampen mot gängen. Gå längre än vi tidigare gjort. Men vi förväntar oss också att regeringen lyssnar på oss och andra kring hur vi gör detta bäst tillsammans. Inget parti har ensamt svaret på hur vi stoppar våldet, men varje parti har ett ansvar att vi gör det.
Ett ansvar mot Jeff, mot barnen och föräldrarna. Mot varje människa som nu drabbas eller är rädd för att drabbas av ett våld som inte vet några gränser.
*
Barn ska vara barn, inte gängsoldater. Vapnen måste bort från våra gator.
Rättsstaten måste svara. Våldet måste få ett slut. Gängen måste krossas.
Centervänner, vi står redo. Vi ser allvaret.
Det är dags att tillsammans agera nu.
***
Vänner, jag önskar att ni alla fick uppleva det jag nu upplever. Stå på den här scenen, framför närmare 1 000 laddade centerpartister. Det är en oslagbar känsla.
Tack för att ni ger mig den möjligheten, tack för er energi, tack för att ni är här.
Tillsammans har vi alla och centerpartisterna som gått före oss varit med och tagit ansvar för Sverige i över hundra år. Vi har gjort skillnad i stort och i smått, i historiskt avgörande frågor. Vi har alltid gjort det med hela landets bästa för våra ögon.
Och om det är någon som tvivlar på att vår röst för hela landet fortfarande behövs, lär då av min sommar.
Under några veckor reste jag runt i Sverige. Träffade småföretagare, sommarjobbare, sjukvårdspersonal och poliser. Jag gjorde en sommarturné hos dem som bär vårt land på sina axlar.
Det gav energi, kunskap och kontakter. Men det gav också, hör och häpna, kritik.
”Det är kusligt att bevittna. Hur Muharrem Demirok rest ut i landet, till hembygdsföreningar och lokala företag. Han rör sig i skuggorna, dit inga nyhetsflashar når”
Så skrev Aftonbladets ledarsida om turnén. Andra proffstyckare höll med. Jag fick kritik för att jag lämnade Stockholm när det hände så mycket i vårt land och vår värld. Vad gjorde jag egentligen utanför tullarna.
*
Jag ska avslöja något för Aftonbladets ledarsida och andra nu, som kanske kommer som en chock - Sverige är större än storstan.
***
Jag älskar Stockholm, jag är född där. Där har jag mina barndomsminnen. Men oron över terrorhot och skjutningar sträcker sig längre än så. Det är inte bara på tunnelbanan eller storstädernas ledarsidor man pratar om koranbränningar, klimatkriser och inflation. Det gör man på fritidsgården i Råslätt, på äldreboendet i Tavelsjö och hemma på Östgötaslätten också.
De bästa svaren finns inte alltid i riksdagshusets korridorer eller slutna rum. De finns hos småföretagaren, fältassistenten och sjuksköterskan. Hos lantbrukarparet eller den värnpliktiga soldaten. De finns både i stan och på landet.
”I skuggorna, bortom nyhetsflasharna” ja, det är där livet pågår varje dag för miljoner människor.
Det vet vi, om några. För vilken plats jag än besökt under det senaste halvåret, har jag mött vår kraft och vårt ledarskap.
När älvar svämmat över eller skördar flutit bort. När svinpesten nått Västmanland. Då är det centerpartister som lett byalag och räddningstjänst, i gummistövlar och med uppkavlade ärmar. Då har vår kraft hjälpt andra.
När jag mött företag, föreningar och nattvandrare då har jag mött centerpartister. När jag varit långt hemifrån, då är det i era gästrum, på era soffor jag sovit.
Vi tar ansvar för människor. För oss är livsresan lika viktig, oavsett postnummer. Vi tror på människor i glesbygder och småorter såväl som i innerstadskvarter. Inte för att någon tvingat oss att göra det, utan för att vi vet att det är så man bygger ett samhälle starkt.
Genom att stötta när någon behöver stöd. Genom att se möjligheter, inte bara för sig själv, utan också för andra. Genom att ge mer till den som har mindre, och samtidigt låta den som kan och vill växa av egen kraft.
*
Vi fortsätter ta ansvar. Vi fortsätter möta människor på hemmaplan. Oavsett vad Aftonbladets ledarsida tycker om det.
Ta en titt omkring er, på bänkgrannar och kollegor. Se vår bredd, vår kompetens, vår styrka. Sträck på er lite extra.
Vi är Centerpartiet. I över hundra år har vi kämpat för hela landets bästa. För varje människas livsresa. För att ge fler tro och hopp om framtiden.
Den kampen för vi tillsammans.
Den kampen kan ingen ta ifrån oss.
Den kampen kommer vi aldrig att ge upp.
***
Kommer min dotter lära sig det hon ska för att klara gymnasiet?
Hur är det med mobbing i min sons klass, ser lärarna vad som händer?
Får barnen behålla den där läraren de gillar, eller försvinner hon nästa termin?
För den som undrar varför jag brinner för skolfrågan, här har ni svaret. Sen jag blev pappa, till mina tre fantastiska barn, har oron gnagt i mig. Har vi verkligen en skola som rustar våra barn för framtiden. Har vi en skola där de får känna sig trygga, glada och växa som människor.
Om inte, hur gör vi för att få en sån skola?
Jag bär inte den oron ensam. Varje mamma eller pappa som hållit sitt barn i handen, den där första skoldagen, bär den inom sig. Man försöker hänga med, vara ett stöd för sina barn. Men det är inte så lätt alla gånger. Bland skolplattformar, betygskriterier och digitala instuderingsfrågor utan böcker kan man lätt gå vilse.
Och osäkerheten minskar inte när man läser om kunskapsresultat som dalar, elever som mår dåligt eller stannar hemma, lärare som sägs upp.
När ni valde mig till partiledare gav jag er ett löfte.
Centerpartiet skulle bli en tydligare röst i skoldebatten. Förnya vår skolpolitik och få fler att få upp ögonen för vad vi vill med skolan.
Därför blev jag glad över genomslaget, för förslaget om mer undervisningstid. Eller kortat sommarlov som fler känner igen det som. Nästan varje tidning skrev om det. Det var ett huvudämne i Ring P1. Dök upp i både Lilla Aktuellt och Expressens nyhetsquiz. Diskuterades vid varje köksbord.
Höll alla med oss? Nej. Höll någon med oss? Ja, väldigt många. Fick vi kritik? Ja, men kritiken handlade främst om att det krävdes mer. Om att det inte gick att genomföra om inte skolan också fick mer pengar och lärarna bättre villkor.
Därför vill jag ge ett nytt besked om precis det här idag. När Centerpartiet snart presenterar vår budget är skolan ett av huvudnumren. Vi föreslår ett helt nytt sektorsbidrag till skolan på 16 miljarder kronor, redan nästa år. 16 miljarder till kommuner och huvudmän för att användas där de själva anser att de gör störst nytta för skolan.
Lägger vi de olika alternativen bredvid varandra satsar Centerpartiet nästan sju miljarder mer på skolan än regeringen. Sju miljarder mer till bättre villkor för lärarna, till mindre klasser, mer kunskap och ökad trygghet. Sju miljarder mer på en skola som rustar våra barn för framtiden.
Centerpartiet miljardsatsar på kommuner, skolor, yrkesutbildning och omställning. I den helheten blir också mer undervisningstid på sikt ett livsviktigt verktyg för att få färre barn att halka efter.
Jag kommer aldrig räkna ut svensk skola. Aldrig ge upp på våra lärare, eller överge kampen för att varje elev ska få den livsresa en själv drömmer om.
*
Jag kommer aldrig sluta engagera mig i mina barns skolgång. Men jag kommer heller aldrig sluta engagera mig för alla de barn som inte har föräldrar som mäktar med eller kan.
Stärker vi skolan, stärker vi människor.
Ökar vi kunskaperna, ökar vi friheten.
Sluter vi klyftorna, tänder vi hoppets väg mot framtiden för fler.
Vi vet att det går, vi vet att vi kan – Centervänner, låt oss göra det tillsammans.
***
Men skolan är inte det enda område där vi som samhälle måste göra mer.
Det går inte en dag utan att våldet dominerar. Vi ser, med fasa, hur 13-åringar avrättas, hyreshus sprängs och organiserad brottslighet äter sig in samhällskroppen med bedrägerier, hot och utpressning.
Det gör mig förtvivlad.
Men det gör mig lika förtvivlad att vi inte tillsammans gör något åt det. På allvar. Det är helt nödvändigt med skärpta straff mot det grova våldet. Vi står bakom regeringens krafttag mot gängen, nu måste vi framåt tillsammans.
Men vi måste också se bortom dagens rubriker, förstå hur vi bryter utvecklingen.
För något har gått fel när vi pratar om förebyggande insatser mot 8-åringar. När barn döms ut som potentiellt kriminella. När invandringen blir svaret på varje samhällsproblem.
Centervänner, då måste vi ta plats. Prata och agera för det som regeringen inte klarar av. Om vårt gemensamma löfte. Om ett samhälle som finns där för varenda unge. Genom skolan, genom socialtjänsten, genom föreningsliv och civilsamhälle. Genom bättre samarbete mellan samhällets alla aktörer.
Lyfta det som är vägen framåt, mot tryggare människor, mot friare människor, mot ett samhällskontrakt som gäller alla – Nämligen en stark, rättvis och närvarande välfärd.
Nej, fler fritidsgårdar stoppar inte skjutningarna. Men fler vuxna i skolan, fler socialsekreterare med rätt verktyg, kortare BUP-köer får färre att välja våldets väg.
En närvarande polis i hela landet. Att skolan, vårdcentralen eller omsorgen ser, hör och hjälper dig. Oavsett var i landet du bor. Det får färre att känna att tåget mot framtiden går och du står ensam kvar på perrongen.
En välfärd att lita på, som inte gör skillnad på folk, det håller ihop vårt land. Det måste vara en del av samhällskontraktet i såväl höghus som enplansvilla, småstad som miljonstad. Det måste också vi, som liberalt parti, börja stå upp för.
Skattepengar ska inte gå till onödig byråkrati eller oseriösa aktörer. De ska gå till skolor, lärare, undersköterskor och psykologer.
*
Välfärden är vår, att gemensamt vårda.
En stark välfärd, ger ett starkt land.
En välfärd som ser dig, gör det lättare att se andra.
En välfärd som tror på dig gör att du kan tro på framtiden.
Det har vårt parti tyckt ofta och länge. Det var rätt på Karin Söders tid och det är lika rätt idag.
Centervänner, det är dags att klart och tydligt visa att vi tycker så igen.
***
Var blev ni av ljuva drömmar, om en rimligare jord.
Ett nytt sätt att leva, var det bara tomma ord?
Tage Danielssons ord, som Monica Zetterlund gav vingar.
Sommaren 2006. Visst minns ni den? Det var förväntningarnas tid, stolthetens tid. En tid då en ny, medmänsklig borgerlig identitet växte fram. Splittringen tog slut, visionerna tog plats.
Vi blev ett alternativ till den socialdemokrati allt kretsat kring i decennier.
Vi blev det genom modet att sträcka ut en hand till andra och till varandra. Alla vi som kallade oss liberaler och borgerliga såg bortom olikheter, för värderingar som var större än partibok. Vi kampanjade ihop, tidiga mornar och sena kvällar. Vi peppade och lyfte varandra. Vi ville framåt, mot ett annat Sverige. Ett liberalt och borgerligt Sverige.
*
När vi vann valet då la vi om politiken, som vi lovat varandra och väljarna. Liberaliserade Sverige. Sänkte skatten på jobb och företagande. Blev ett klimatföredöme för hela världen, med lägre utsläpp och högre tillväxt, samtidigt. Stod upp för frihet och öppenhet. Mötte människor med tolerans och respekt.
Och vet ni vad.
Vi sa gemensamt tydligt nej till rasism och populism.
***
Var blev ni av ljuva drömmar?
Det är frågan som dröjer sig kvar när jag ser många av våra forna vänner idag.
Inte nog med att man dag för dag tvättar bort varje spår av liberal politik. Suddar ut minnena av sin egen stolta historia. Man monterar också ner sin borgerliga identitet, bit för bit. Köper helt okritiskt Sverigedemokraternas världsbild.
Olikheter möts med misstänksamhet. Friheten och öppenheten sätts på undantag. Klimatet, ja det tycks man strunta fullständigt i.
Studieförbund och folkbildning monterar man ner. Man behåller inte ens grunden i borglig ekonomisk politik, man höjer skatten istället för att sänka den.
När ledande Sverigedemokrater hetsar mot homosexuella, mot muslimer eller dragqueens. När man utan skam skriver ”Hej då Hassan” till människor som utvisas, ger människoföraktet och rasismen fritt spelrum i språket.
Då ekar en närmast öronbedövande tystnad från dem som lovat att dra röda linjer och vara liberala vakthundar.
Till varje liberal själ som nu är fast i Tidötänket. Lyssna på Tages och Monicas fortsättning.
Vad gör vi nu, vad ska vi tala på för språk?
Ja, ett sätt, när det blåser lite kallt är att tro på det vi trodde på. Trots allt.
*
Centervänner, jag är så oerhört stolt över att leda ett parti där vi de kommande dagarna ska diskutera och debattera allt mellan himmel och jord.
Men jag är ännu stoltare över svaret vi alla redan är helt överens om.
Centerpartiet kommer aldrig att bli ett femte Tidöparti.
***
Vi kommer alltid att vara ett grönt, jordnära, liberalt, parti.
Vi vet att det går att sänka skatten och sänka utsläppen.
Därför tänker vi göra både och.
Vi vet att vi kan få ordning och reda i migrationspolitiken och samtidigt värna varje människas lika rätt och värde.
Därför tänker vi göra både och.
Vi vet att vi kan stoppa gängens våld och bygga en starkare välfärd för alla.
Därför tänker vi göra både och.
Vi vet att vi måste ta både storstäderna och landsbygderna framåt om vi ska växa som land.
Och därför vänner tänker vi göra - både och.
Och vi vet att fler vill det vi vill, men fortfarande tvekar.
Till dig som minns allt vi kämpade för 2006, som drömmer om det vi då drömde om, är mitt svar – Vad väntar du på, arbetet är långt ifrån slutfört.
Kliv fram, hugg i, häng med.
Vill du vara en del av en folkrörelse för klimatet – Gör oss sällskap.
Vill du bygga en skola för livsresor – Gör oss sällskap.
Vill du skapa livskraft och framtidstro i varje svensk bygd – Gör oss sällskap.
När Tidöregeringen chockhöjer utsläppen och missar vartenda klimatmål. När man vill tvinga lärare att ange sina egna elever, struntar blankt i skolnedläggningar och lärarflykt. När man höjer skatten för poliser, sjuksköterskor och företag.
Centervänner - Då gör vi precis tvärtom.
Då följer vi vårt gröna hjärta och vår liberala kompass.
Då gör vi det billigare att ställa om och vara klimatsmart. Då kombinerar vi det svenska löftet med Sverigelyftet, storsatsar på vägar, järnvägar och bredband.
Då sänker vi skatten för människor och företag. Samtidigt som vi lägger sju miljarder mer än regeringen på skolan. Då bygger vi välfärden starkare. Inte bara här i Örebro, Malmö eller Stockholm. Utan över hela landet.
När en regering som lovade att få ordning på Sverige inte kan få ordning på nåt. Då är det tydligt – Vår tid är nu.
*
Därför är min fråga till er – Centervänner, är ni redo att göra skillnad?
Är ni redo att ge Sverige en folkrörelse för klimatet?
Är ni redo att skapa en skola för livsresor?
Är ni redo att kämpa för att ge varje bygd, varje företag, varje människa framtidstron tillbaka?
Är ni redo att bygga vidare på vår stolta historia. Visa hur ett sant grönt och anständigt liberalt parti ser ut? (JA)
Då så, låt oss tillsammans visa Sverige att vi menar allvar.
Låt oss börja här, nu, idag.
Tack för att ni har lyssnat, tack för allt ni gör, tack för att ni är ni.
Härmed förklarar jag Centerpartiets stämma 2023 för inledd!
Plötsligt avbryts allt tvärt.
I elljusens sken, över det fuktiga konstgräset ekar skott. Här, mitt bland barn och föräldrar, under en fotbollsträning, en onsdag i september, sker nästa avrättning i gängens krig.
Lagledaren Jeff reagerar blixtsnabbt. Samlar barnen och springer bort från skotten, mot omklädningsrummen, mot en plats som kan ge skydd. Han tar ansvar för något han inte ska behöva ta ansvar för.
En plats för idrott, gemenskap och glädje fylls istället av rädda, gråtande barn, av blåljus och avspärrningar, av ond bråd död.
Mälarhöjdens IP blir nästa plats där våldet sliter sönder vår vardag och vår trygghet. Det vi ser är inget annat än en krigssituation. När hela hyreshus sprängs sönder, när oskyldiga människor, helt utanför gängens konflikter, mördas och skadas i hänsynslösa våldsdåd. Nästan varje dag.
Just nu finns ingen mer akut fråga än detta. Det måste få ett slut, nu.
Debattens och konfliktens tid är förbi. Det är nog nu. Det som krävs är ledarskap och skarpa insatser. Vi är redo att stödja regeringen fullt ut i kampen mot gängen. Gå längre än vi tidigare gjort. Men vi förväntar oss också att regeringen lyssnar på oss och andra kring hur vi gör detta bäst tillsammans. Inget parti har ensamt svaret på hur vi stoppar våldet, men varje parti har ett ansvar att vi gör det.
Ett ansvar mot Jeff, mot barnen och föräldrarna. Mot varje människa som nu drabbas eller är rädd för att drabbas av ett våld som inte vet några gränser.
*
Barn ska vara barn, inte gängsoldater. Vapnen måste bort från våra gator.
Rättsstaten måste svara. Våldet måste få ett slut. Gängen måste krossas.
Centervänner, vi står redo. Vi ser allvaret.
Det är dags att tillsammans agera nu.
***
Vänner, jag önskar att ni alla fick uppleva det jag nu upplever. Stå på den här scenen, framför närmare 1 000 laddade centerpartister. Det är en oslagbar känsla.
Tack för att ni ger mig den möjligheten, tack för er energi, tack för att ni är här.
Tillsammans har vi alla och centerpartisterna som gått före oss varit med och tagit ansvar för Sverige i över hundra år. Vi har gjort skillnad i stort och i smått, i historiskt avgörande frågor. Vi har alltid gjort det med hela landets bästa för våra ögon.
Och om det är någon som tvivlar på att vår röst för hela landet fortfarande behövs, lär då av min sommar.
Under några veckor reste jag runt i Sverige. Träffade småföretagare, sommarjobbare, sjukvårdspersonal och poliser. Jag gjorde en sommarturné hos dem som bär vårt land på sina axlar.
Det gav energi, kunskap och kontakter. Men det gav också, hör och häpna, kritik.
”Det är kusligt att bevittna. Hur Muharrem Demirok rest ut i landet, till hembygdsföreningar och lokala företag. Han rör sig i skuggorna, dit inga nyhetsflashar når”
Så skrev Aftonbladets ledarsida om turnén. Andra proffstyckare höll med. Jag fick kritik för att jag lämnade Stockholm när det hände så mycket i vårt land och vår värld. Vad gjorde jag egentligen utanför tullarna.
*
Jag ska avslöja något för Aftonbladets ledarsida och andra nu, som kanske kommer som en chock - Sverige är större än storstan.
***
Jag älskar Stockholm, jag är född där. Där har jag mina barndomsminnen. Men oron över terrorhot och skjutningar sträcker sig längre än så. Det är inte bara på tunnelbanan eller storstädernas ledarsidor man pratar om koranbränningar, klimatkriser och inflation. Det gör man på fritidsgården i Råslätt, på äldreboendet i Tavelsjö och hemma på Östgötaslätten också.
De bästa svaren finns inte alltid i riksdagshusets korridorer eller slutna rum. De finns hos småföretagaren, fältassistenten och sjuksköterskan. Hos lantbrukarparet eller den värnpliktiga soldaten. De finns både i stan och på landet.
”I skuggorna, bortom nyhetsflasharna” ja, det är där livet pågår varje dag för miljoner människor.
Det vet vi, om några. För vilken plats jag än besökt under det senaste halvåret, har jag mött vår kraft och vårt ledarskap.
När älvar svämmat över eller skördar flutit bort. När svinpesten nått Västmanland. Då är det centerpartister som lett byalag och räddningstjänst, i gummistövlar och med uppkavlade ärmar. Då har vår kraft hjälpt andra.
När jag mött företag, föreningar och nattvandrare då har jag mött centerpartister. När jag varit långt hemifrån, då är det i era gästrum, på era soffor jag sovit.
Vi tar ansvar för människor. För oss är livsresan lika viktig, oavsett postnummer. Vi tror på människor i glesbygder och småorter såväl som i innerstadskvarter. Inte för att någon tvingat oss att göra det, utan för att vi vet att det är så man bygger ett samhälle starkt.
Genom att stötta när någon behöver stöd. Genom att se möjligheter, inte bara för sig själv, utan också för andra. Genom att ge mer till den som har mindre, och samtidigt låta den som kan och vill växa av egen kraft.
*
Vi fortsätter ta ansvar. Vi fortsätter möta människor på hemmaplan. Oavsett vad Aftonbladets ledarsida tycker om det.
Ta en titt omkring er, på bänkgrannar och kollegor. Se vår bredd, vår kompetens, vår styrka. Sträck på er lite extra.
Vi är Centerpartiet. I över hundra år har vi kämpat för hela landets bästa. För varje människas livsresa. För att ge fler tro och hopp om framtiden.
Den kampen för vi tillsammans.
Den kampen kan ingen ta ifrån oss.
Den kampen kommer vi aldrig att ge upp.
***
Kommer min dotter lära sig det hon ska för att klara gymnasiet?
Hur är det med mobbing i min sons klass, ser lärarna vad som händer?
Får barnen behålla den där läraren de gillar, eller försvinner hon nästa termin?
För den som undrar varför jag brinner för skolfrågan, här har ni svaret. Sen jag blev pappa, till mina tre fantastiska barn, har oron gnagt i mig. Har vi verkligen en skola som rustar våra barn för framtiden. Har vi en skola där de får känna sig trygga, glada och växa som människor.
Om inte, hur gör vi för att få en sån skola?
Jag bär inte den oron ensam. Varje mamma eller pappa som hållit sitt barn i handen, den där första skoldagen, bär den inom sig. Man försöker hänga med, vara ett stöd för sina barn. Men det är inte så lätt alla gånger. Bland skolplattformar, betygskriterier och digitala instuderingsfrågor utan böcker kan man lätt gå vilse.
Och osäkerheten minskar inte när man läser om kunskapsresultat som dalar, elever som mår dåligt eller stannar hemma, lärare som sägs upp.
När ni valde mig till partiledare gav jag er ett löfte.
Centerpartiet skulle bli en tydligare röst i skoldebatten. Förnya vår skolpolitik och få fler att få upp ögonen för vad vi vill med skolan.
Därför blev jag glad över genomslaget, för förslaget om mer undervisningstid. Eller kortat sommarlov som fler känner igen det som. Nästan varje tidning skrev om det. Det var ett huvudämne i Ring P1. Dök upp i både Lilla Aktuellt och Expressens nyhetsquiz. Diskuterades vid varje köksbord.
Höll alla med oss? Nej. Höll någon med oss? Ja, väldigt många. Fick vi kritik? Ja, men kritiken handlade främst om att det krävdes mer. Om att det inte gick att genomföra om inte skolan också fick mer pengar och lärarna bättre villkor.
Därför vill jag ge ett nytt besked om precis det här idag. När Centerpartiet snart presenterar vår budget är skolan ett av huvudnumren. Vi föreslår ett helt nytt sektorsbidrag till skolan på 16 miljarder kronor, redan nästa år. 16 miljarder till kommuner och huvudmän för att användas där de själva anser att de gör störst nytta för skolan.
Lägger vi de olika alternativen bredvid varandra satsar Centerpartiet nästan sju miljarder mer på skolan än regeringen. Sju miljarder mer till bättre villkor för lärarna, till mindre klasser, mer kunskap och ökad trygghet. Sju miljarder mer på en skola som rustar våra barn för framtiden.
Centerpartiet miljardsatsar på kommuner, skolor, yrkesutbildning och omställning. I den helheten blir också mer undervisningstid på sikt ett livsviktigt verktyg för att få färre barn att halka efter.
Jag kommer aldrig räkna ut svensk skola. Aldrig ge upp på våra lärare, eller överge kampen för att varje elev ska få den livsresa en själv drömmer om.
*
Jag kommer aldrig sluta engagera mig i mina barns skolgång. Men jag kommer heller aldrig sluta engagera mig för alla de barn som inte har föräldrar som mäktar med eller kan.
Stärker vi skolan, stärker vi människor.
Ökar vi kunskaperna, ökar vi friheten.
Sluter vi klyftorna, tänder vi hoppets väg mot framtiden för fler.
Vi vet att det går, vi vet att vi kan – Centervänner, låt oss göra det tillsammans.
***
Men skolan är inte det enda område där vi som samhälle måste göra mer.
Det går inte en dag utan att våldet dominerar. Vi ser, med fasa, hur 13-åringar avrättas, hyreshus sprängs och organiserad brottslighet äter sig in samhällskroppen med bedrägerier, hot och utpressning.
Det gör mig förtvivlad.
Men det gör mig lika förtvivlad att vi inte tillsammans gör något åt det. På allvar. Det är helt nödvändigt med skärpta straff mot det grova våldet. Vi står bakom regeringens krafttag mot gängen, nu måste vi framåt tillsammans.
Men vi måste också se bortom dagens rubriker, förstå hur vi bryter utvecklingen.
För något har gått fel när vi pratar om förebyggande insatser mot 8-åringar. När barn döms ut som potentiellt kriminella. När invandringen blir svaret på varje samhällsproblem.
Centervänner, då måste vi ta plats. Prata och agera för det som regeringen inte klarar av. Om vårt gemensamma löfte. Om ett samhälle som finns där för varenda unge. Genom skolan, genom socialtjänsten, genom föreningsliv och civilsamhälle. Genom bättre samarbete mellan samhällets alla aktörer.
Lyfta det som är vägen framåt, mot tryggare människor, mot friare människor, mot ett samhällskontrakt som gäller alla – Nämligen en stark, rättvis och närvarande välfärd.
Nej, fler fritidsgårdar stoppar inte skjutningarna. Men fler vuxna i skolan, fler socialsekreterare med rätt verktyg, kortare BUP-köer får färre att välja våldets väg.
En närvarande polis i hela landet. Att skolan, vårdcentralen eller omsorgen ser, hör och hjälper dig. Oavsett var i landet du bor. Det får färre att känna att tåget mot framtiden går och du står ensam kvar på perrongen.
En välfärd att lita på, som inte gör skillnad på folk, det håller ihop vårt land. Det måste vara en del av samhällskontraktet i såväl höghus som enplansvilla, småstad som miljonstad. Det måste också vi, som liberalt parti, börja stå upp för.
Skattepengar ska inte gå till onödig byråkrati eller oseriösa aktörer. De ska gå till skolor, lärare, undersköterskor och psykologer.
*
Välfärden är vår, att gemensamt vårda.
En stark välfärd, ger ett starkt land.
En välfärd som ser dig, gör det lättare att se andra.
En välfärd som tror på dig gör att du kan tro på framtiden.
Det har vårt parti tyckt ofta och länge. Det var rätt på Karin Söders tid och det är lika rätt idag.
Centervänner, det är dags att klart och tydligt visa att vi tycker så igen.
***
Var blev ni av ljuva drömmar, om en rimligare jord.
Ett nytt sätt att leva, var det bara tomma ord?
Tage Danielssons ord, som Monica Zetterlund gav vingar.
Sommaren 2006. Visst minns ni den? Det var förväntningarnas tid, stolthetens tid. En tid då en ny, medmänsklig borgerlig identitet växte fram. Splittringen tog slut, visionerna tog plats.
Vi blev ett alternativ till den socialdemokrati allt kretsat kring i decennier.
Vi blev det genom modet att sträcka ut en hand till andra och till varandra. Alla vi som kallade oss liberaler och borgerliga såg bortom olikheter, för värderingar som var större än partibok. Vi kampanjade ihop, tidiga mornar och sena kvällar. Vi peppade och lyfte varandra. Vi ville framåt, mot ett annat Sverige. Ett liberalt och borgerligt Sverige.
*
När vi vann valet då la vi om politiken, som vi lovat varandra och väljarna. Liberaliserade Sverige. Sänkte skatten på jobb och företagande. Blev ett klimatföredöme för hela världen, med lägre utsläpp och högre tillväxt, samtidigt. Stod upp för frihet och öppenhet. Mötte människor med tolerans och respekt.
Och vet ni vad.
Vi sa gemensamt tydligt nej till rasism och populism.
***
Var blev ni av ljuva drömmar?
Det är frågan som dröjer sig kvar när jag ser många av våra forna vänner idag.
Inte nog med att man dag för dag tvättar bort varje spår av liberal politik. Suddar ut minnena av sin egen stolta historia. Man monterar också ner sin borgerliga identitet, bit för bit. Köper helt okritiskt Sverigedemokraternas världsbild.
Olikheter möts med misstänksamhet. Friheten och öppenheten sätts på undantag. Klimatet, ja det tycks man strunta fullständigt i.
Studieförbund och folkbildning monterar man ner. Man behåller inte ens grunden i borglig ekonomisk politik, man höjer skatten istället för att sänka den.
När ledande Sverigedemokrater hetsar mot homosexuella, mot muslimer eller dragqueens. När man utan skam skriver ”Hej då Hassan” till människor som utvisas, ger människoföraktet och rasismen fritt spelrum i språket.
Då ekar en närmast öronbedövande tystnad från dem som lovat att dra röda linjer och vara liberala vakthundar.
Till varje liberal själ som nu är fast i Tidötänket. Lyssna på Tages och Monicas fortsättning.
Vad gör vi nu, vad ska vi tala på för språk?
Ja, ett sätt, när det blåser lite kallt är att tro på det vi trodde på. Trots allt.
*
Centervänner, jag är så oerhört stolt över att leda ett parti där vi de kommande dagarna ska diskutera och debattera allt mellan himmel och jord.
Men jag är ännu stoltare över svaret vi alla redan är helt överens om.
Centerpartiet kommer aldrig att bli ett femte Tidöparti.
***
Vi kommer alltid att vara ett grönt, jordnära, liberalt, parti.
Vi vet att det går att sänka skatten och sänka utsläppen.
Därför tänker vi göra både och.
Vi vet att vi kan få ordning och reda i migrationspolitiken och samtidigt värna varje människas lika rätt och värde.
Därför tänker vi göra både och.
Vi vet att vi kan stoppa gängens våld och bygga en starkare välfärd för alla.
Därför tänker vi göra både och.
Vi vet att vi måste ta både storstäderna och landsbygderna framåt om vi ska växa som land.
Och därför vänner tänker vi göra - både och.
Och vi vet att fler vill det vi vill, men fortfarande tvekar.
Till dig som minns allt vi kämpade för 2006, som drömmer om det vi då drömde om, är mitt svar – Vad väntar du på, arbetet är långt ifrån slutfört.
Kliv fram, hugg i, häng med.
Vill du vara en del av en folkrörelse för klimatet – Gör oss sällskap.
Vill du bygga en skola för livsresor – Gör oss sällskap.
Vill du skapa livskraft och framtidstro i varje svensk bygd – Gör oss sällskap.
När Tidöregeringen chockhöjer utsläppen och missar vartenda klimatmål. När man vill tvinga lärare att ange sina egna elever, struntar blankt i skolnedläggningar och lärarflykt. När man höjer skatten för poliser, sjuksköterskor och företag.
Centervänner - Då gör vi precis tvärtom.
Då följer vi vårt gröna hjärta och vår liberala kompass.
Då gör vi det billigare att ställa om och vara klimatsmart. Då kombinerar vi det svenska löftet med Sverigelyftet, storsatsar på vägar, järnvägar och bredband.
Då sänker vi skatten för människor och företag. Samtidigt som vi lägger sju miljarder mer än regeringen på skolan. Då bygger vi välfärden starkare. Inte bara här i Örebro, Malmö eller Stockholm. Utan över hela landet.
När en regering som lovade att få ordning på Sverige inte kan få ordning på nåt. Då är det tydligt – Vår tid är nu.
*
Därför är min fråga till er – Centervänner, är ni redo att göra skillnad?
Är ni redo att ge Sverige en folkrörelse för klimatet?
Är ni redo att skapa en skola för livsresor?
Är ni redo att kämpa för att ge varje bygd, varje företag, varje människa framtidstron tillbaka?
Är ni redo att bygga vidare på vår stolta historia. Visa hur ett sant grönt och anständigt liberalt parti ser ut? (JA)
Då så, låt oss tillsammans visa Sverige att vi menar allvar.
Låt oss börja här, nu, idag.
Tack för att ni har lyssnat, tack för allt ni gör, tack för att ni är ni.
Härmed förklarar jag Centerpartiets stämma 2023 för inledd!