Då vill jag börja med att hälsa er varmt välkomna till årets internationella brottsofferdag!
Den uppmärksammar vi ju varje år i Sverige och flera andra europeiska länder, och syftet är att belysa brottsoffrens situation och att sprida kunskap om de ideella organisationer som jobbar med och bland dem som utsatts för brott.
Årets tema är brott mot demokratin, och det passar ju bra inte minst här i Sverige.
I år är det ju 100 år sedan demokratins genombrott i Sverige. I september 1921 fick både kvinnor och män för första gången rösta i val till riksdagen. Det hade föregåtts av en lång kamp för allmän och lika rösträtt, som till slut krönts med framgång.
Med demokrati så var det inte längre arv, börd, pengar och kön som avgjorde vilket politiskt inflytande man hade, utan nu kunde plötsligt alla få inflytande
Den uppmärksammar vi ju varje år i Sverige och flera andra europeiska länder, och syftet är att belysa brottsoffrens situation och att sprida kunskap om de ideella organisationer som jobbar med och bland dem som utsatts för brott.
Årets tema är brott mot demokratin, och det passar ju bra inte minst här i Sverige.
I år är det ju 100 år sedan demokratins genombrott i Sverige. I september 1921 fick både kvinnor och män för första gången rösta i val till riksdagen. Det hade föregåtts av en lång kamp för allmän och lika rösträtt, som till slut krönts med framgång.
Med demokrati så var det inte längre arv, börd, pengar och kön som avgjorde vilket politiskt inflytande man hade, utan nu kunde plötsligt alla få inflytande
– genom sin rösträtt och genom att kandidera till de beslutande församlingarna.
Men demokratin är aldrig en gång för alla genomförd. Den måste erövras av varje generation, i varje tid. Också i vår tid. Regeringen genomför därför en nationell satsning för att uppmärksamma och stärka demokratin runt om i landet.
Satsningen sammanfaller med att det i flera år pågått en tillbakagång för demokratin globalt, där mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer rullats tillbaka i ett antal länder.
Min uppfattning är emellertid att den svenska demokratin i grunden står stark. Jämfört med de flesta andra länder är både valdeltagandet och deltagandet i demokratin mellan valen högt. Förtroendet för de demokratiska institutionerna är generellt sett högt, likaså för domstolarna och andra myndigheter. Vi har också en stark tradition av starka och oberoende medier.
Positivt är också att det mellanmänskliga förtroendet och tilliten i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Vi litar helt enkelt på varandra, och det är en styrka för vårt land som vi kanske inte alltid tänker på.
Samtidigt får vi inte blunda för att demokrati står inför utmaningar. Alldeles för många människor inte är delaktiga, antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga och aktiva, och inte minst – det demokratiska samtalet präglas allt mer av hot och hat.
Jag ser mycket allvarligt på hot och hat som riktas mot dem som engagerar sig i samhällsfrågor och deltar i det demokratiska samtalet. Det gäller till exempel journalister och förtroendevalda, men också representanter för det civila samhället, konstnärer, opinionsbildare och forskare.
Regeringens arbete utgår från handlingsplanen Till det fria ordets försvar och det omfattar tre åtgärdsområden.
Det handlar om ökad kunskap, det handlar om bättre stöd till dem som utsätts och det handlar om ett stärkt rättsväsende.
Vi har t ex skärpt straffen för dem som hotar förtroendevalda och deras närstående, men också för blåljuspersonal som utför sitt livsviktiga arbete. Vi fortsätter med att också se över det straffrättsliga skyddet för vissa samhällsnyttiga funktioner. Det handlar t ex om att ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet.
Regeringen har också gett uppdrag till 14 myndigheter att genomföra demokratistärkande verksamhet 2020 och 2021 och ni kommer säkert att få höra om en del av detta under dagen.
T.ex. har Brottsoffermyndigheten i uppdrag att sprida det utbildnings- och informationsmaterial som myndigheten tagit fram och finns på webbsidan tystnainte.se för att stödja personer som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat i det offentliga samtalet.
Ett särskilt stöd till det civila samhället för demokratstärkande insatser har införts. Stödet ges till organisationer för arbete som syftar till att öka kunskapen om demokratin och stärka individers förutsättningar att delta.
Att motverka hot och hat är ett gemensamt ansvar och en framtidsfråga för vår demokrati. Det handlar ju om att säkerställa att alla som vill också vågar engagera sig.
Avslutningsvis så vill jag passa på att tacka er för det viktiga arbete ni gör för brottsoffer idag och alla andra dagar. Jag hoppas också att dagens program kommer att ge er ny kunskap och inspiration i ert fortsatta arbete.
Tack ska ni ha.
Men demokratin är aldrig en gång för alla genomförd. Den måste erövras av varje generation, i varje tid. Också i vår tid. Regeringen genomför därför en nationell satsning för att uppmärksamma och stärka demokratin runt om i landet.
Satsningen sammanfaller med att det i flera år pågått en tillbakagång för demokratin globalt, där mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer rullats tillbaka i ett antal länder.
Min uppfattning är emellertid att den svenska demokratin i grunden står stark. Jämfört med de flesta andra länder är både valdeltagandet och deltagandet i demokratin mellan valen högt. Förtroendet för de demokratiska institutionerna är generellt sett högt, likaså för domstolarna och andra myndigheter. Vi har också en stark tradition av starka och oberoende medier.
Positivt är också att det mellanmänskliga förtroendet och tilliten i Sverige ligger på en internationellt sett hög nivå. Vi litar helt enkelt på varandra, och det är en styrka för vårt land som vi kanske inte alltid tänker på.
Samtidigt får vi inte blunda för att demokrati står inför utmaningar. Alldeles för många människor inte är delaktiga, antidemokratiska aktörer blir allt mer synliga och aktiva, och inte minst – det demokratiska samtalet präglas allt mer av hot och hat.
Jag ser mycket allvarligt på hot och hat som riktas mot dem som engagerar sig i samhällsfrågor och deltar i det demokratiska samtalet. Det gäller till exempel journalister och förtroendevalda, men också representanter för det civila samhället, konstnärer, opinionsbildare och forskare.
Regeringens arbete utgår från handlingsplanen Till det fria ordets försvar och det omfattar tre åtgärdsområden.
Det handlar om ökad kunskap, det handlar om bättre stöd till dem som utsätts och det handlar om ett stärkt rättsväsende.
Vi har t ex skärpt straffen för dem som hotar förtroendevalda och deras närstående, men också för blåljuspersonal som utför sitt livsviktiga arbete. Vi fortsätter med att också se över det straffrättsliga skyddet för vissa samhällsnyttiga funktioner. Det handlar t ex om att ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet.
Regeringen har också gett uppdrag till 14 myndigheter att genomföra demokratistärkande verksamhet 2020 och 2021 och ni kommer säkert att få höra om en del av detta under dagen.
T.ex. har Brottsoffermyndigheten i uppdrag att sprida det utbildnings- och informationsmaterial som myndigheten tagit fram och finns på webbsidan tystnainte.se för att stödja personer som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat i det offentliga samtalet.
Ett särskilt stöd till det civila samhället för demokratstärkande insatser har införts. Stödet ges till organisationer för arbete som syftar till att öka kunskapen om demokratin och stärka individers förutsättningar att delta.
Att motverka hot och hat är ett gemensamt ansvar och en framtidsfråga för vår demokrati. Det handlar ju om att säkerställa att alla som vill också vågar engagera sig.
Avslutningsvis så vill jag passa på att tacka er för det viktiga arbete ni gör för brottsoffer idag och alla andra dagar. Jag hoppas också att dagens program kommer att ge er ny kunskap och inspiration i ert fortsatta arbete.
Tack ska ni ha.