Partivänner!
När vi socialdemokrater går in i vårt andra 20-tal, så gör vi det i en ideologisk styrkeposition.
När jag ser ut över världen kan jag inte dra någon annan slutats.
Motvinden har mojnat.
I de globala krisernas tid är det uppenbart för allt fler.
Vinden blåser för oss socialdemokrater.
För det starka samhället, för jämlikheten, för gemensamma lösningar.
Så har det inte sett ut de senaste årtiondena.
Den politiska trenden har stadigt gått mot mer individ, och mindre samhälle.
Allt ska inte beklagas. Jämfört med när jag var ung är Sverige ett mer öppet land. Fler av oss kan leva våra liv som vi vill och med vem vi vill. Det gläds vi åt.
Men i den ekonomiska politiken har slagsidan varit tydlig. Avregleringar och privatiseringar. Marknadsexperiment i välfärden. Försvagade rättigheter för löntagare. Samhällsintresset har fått stå tillbaka för vinstintresset.
Det har lett till växande klyftor och ökade motsättningar.
Och till samhällen som är för svaga när det verkligen gäller.
Den insikten har steg för steg slagit djupa rötter världen över.
Är det något människor känner idag så är det att vi behöver varandra.
Att ensam inte är stark
Partivänner, det svaga samhället har nått vägs ände.
Jag minns de flinande bankirerna på Wall Street som jag träffade under 90-talets budgetsanering.
Med nöd och näppe lyckades vi få låna de pengar som krävdes för att betala undersköterskornas löner.
De sa att i längden var vår svenska välfärd dödsdömd. Att vår offentliga sektor stod i vägen för den fria marknad som är det enda som kan skapa tillväxt. Att samhället måste dra sig tillbaka.
Men när finanskrisen kom blev det uppenbart för alla att den fria, avreglerade marknaden inte är lösningen – den är problemet. Istället för ökat välstånd fick vi en vanvettig spekulationsekonomi.
Och vart vände sig bankerna då? Till samhället. Till politiken.
De flinar inte längre på Wall Street.
En gång i tiden var organisationer som OECD och Internationella valutafonden nyliberala bastioner. Nu skriver de rapport efter rapport om att jämlikhet och tillväxt inte står i motsättning till varandra, utan att de är varandras förutsättning.
Jag uppskattar att ta del av deras rapporter, men mycket av det som skrivs har jag läst tidigare, tack vare tänkare som Nils Karleby, Ernst Wigforss och i vår tid, Anne-Marie Lindgren.
Men skiftet är större än så. Se bara på klimatfrågan.
Runt om i världen samlas ungdomar i protest mot våra ohållbara klimatutsläpp. Men det är inte marknaden de vänder sig till utan politiken. De vet att krävs politiska lösningar för att vända utvecklingen. Vi ska lita på ungdomen. De ser verkligheten som den är.
Jag ser att Stefan nickar, han mötte dem när han var i Glasgow.
Och för den som fortfarande tvekar. För den som tycker finanskrisen är för abstrakt, klimatfrågan för avlägsen, så blev pandemin det slutliga beviset på att högerns lösningar inte klarar dagens problem.
Vare sig det handlar om att vårda covid-sjuka, rädda jobben eller genomföra en snabb vaccinering så har människor genomgående vänt sig till politiken. Inte till marknaden, inte till avregleringarna, utan till de gemensamma lösningarna.
För det är bara med ett starkare samhälle som vi kan ta gemensamma krafttag när kriserna slår till.
Och prototyperna till dessa starka samhällen, var finns de?
I Sverige.
I Norden.
I de sociala demokratierna.
Väljarna är smarta och de har såklart redan fattat.
Se på Norge och Tyskland.
Var det populisterna som vann? Var det marknadsivrarna?
Nej det var Olaf Scholz och Jonas Gahr Støre.
Samhällsbyggare. Jämlikhetssträvare. Socialdemokrater.
Olaf Scholz är förresten med oss här i salen.
Herzlichen Glückwunsch zum Wahlsieg.
Europa und die Welt haben auf die SPD gewartet.
Willkommen in Schweden und Göteborg.
Das ist uns eine Grosse Ehre.
*
Partivänner!
Varje tid har sina framsteg, men också sina bakslag.
Till bakslagen hör utan tvekan de senaste årens allvarliga och grova brottslighet.
Våldet är ett gift som hotar hela vår samhällsgemenskap.
Den undergräver tilliten mellan människor och den urholkar framtidstron.
Den gör människor i vårt land till brottsoffer, dödsoffer, föräldrar som begraver sina barn.
Så kan det inte fortsätta.
Samhället måste vara starkare än så.
Därför har vi socialdemokrater gjort en omläggning av straffpolitiken.
Vi har skärpt över 60 straff. Ett 30-tal gärningar som förut gick ostraffade har kriminaliserats.
Vi jagar de svarta pengarna. Penningtvätt. Arbetslivskriminalitet och exploatering av arbetskraftsinvandrare. Bedrägerier mot våra välfärdssystem. Handeln med narkotika.
Vi genomför en historisk utbyggnad av svenskt rättsväsende.
Sist vi hade kongress i Göteborg satte vi upp målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Vi är redan uppe i 7 000!
Vi har anställt fler åklagare, bygger fler fängelser och i stort sett varenda brottsbekämpande myndighet har fått nya verktyg, fler anställda och större befogenheter.
Det har effekt. Fler grovt kriminella sitter nu bakom lås och bom. Det är bra.
Men samtidigt tar allt yngre personer deras plats.
Jag tvekar inte en sekund att fortsätta skärpa straffen och bygga ut rättsväsendet.
Men det är uppenbart att det inte räcker.
För hur är det ens möjligt att barn kan födas och växa upp i Sverige, ett av världens rikaste och mest jämlika länder, och begå mord innan de ens har fyllt 18 år?
Det är ingen retorisk fråga. Det är en svår och plågsam fråga. Och den måste ställas.
En sak är klar. En otillräcklig politik har lett till segregation och den har i sin tur lagt grunden mycket av det våld som plågar Sverige.
Bostadsområden som präglas av trångboddhet och svart bostadsmarknad. Där socialtjänst och skolor är överbelastade av den tyngd som bristande integration lägger på dem.
Föräldrar som många gånger försöker, men trots att de bott många år i Sverige aldrig lärt sig tillräcklig svenska och än mindre kommit i arbete.
Visst finns det motkrafter. Lärare, socialsekreterare, områdespoliser och idrottsföreningar. Och framförallt alla de av oss som engagerar sig.
Men de behöver mer stöd. De kan inte ensamma fylla det tomrum som uppstår när samhället drar sig tillbaka.
I det tomrummet tar andra krafter plats. Organiserad brottslighet och kriminella gäng.
De agerar hyresvärd och arbetsgivare, försäkringsbolag och bank. De tränger ut rättsväsendet och skapar egna spelregler.
De står helt öppet utanför skolorna och rekryterar våra barn rakt in i den kriminella livsstil där sprängningar och skjutningar är vardag.
Och det måste sägas. Det här är ingen verksamhet som är isolerad från resten av samhället. Det är en skamligt välintegrerad del av vår ekonomi.
Det ska var och en tänka på, som fixar husfasaden eller naglarna till orimligt låga priser, som beställer hemkörning av droger till en fest eller köper sex. Den som ägnar sig åt sånt är med och finansierar det våld som förgiftar vårt samhälle.
Här måste alla, var och en, ta sitt personliga ansvar.
Men självklart krävs det också politik. Men tro inte att den kommer från höger.
Högerpartierna pratar gärna om de akuta problemen, men när man ber dem om en långsiktig plan står de helt utan svar.
Vad trodde de skulle hända när de skar ner på socialtjänsten?
När de gav frikort på arbetsmarknaden för exploatering och svartarbete?
När de lämnade över ansvaret för skolan till lycksökare och islamister?
Högern pratar gärna om brotten, men deras handlingar säger allt vi behöver veta.
Ska vi komma till rätta med kriminaliteten krävs inget mindre än en mobilisering av hela samhället.
Och den mobiliseringen ska vi socialdemokrater leda.
Varenda socialdemokrat, vare sig man är minister eller ersättare i utbildningsnämnden, ska ställa sig samma fråga varje morgon:
”Vad blir nästa steg? Vad gör jag idag för att bryta segregationen?”
Ingen av oss kan göra allt, men var och en av oss kan alltid göra något.
Jag vet att om vi alla gör vad vi kan,
om vi samlar alla goda krafter,
om vi vänder på varenda sten,
då kommer vi få jobbet gjort.
För om inte vi gör det, då vinner andra förklaringar mark.
Debatten fylls redan av dem som påstår att det är vissa kulturer, vissa språk, vissa religioner som gör människor mer benägna att begå brott. Att det inte är fråga om individer som ska ställas till svars för sina handlingar, utan om hela folkgrupper.
Och med andra förklaringar kommer också andra förslag på lösningar.
Krav på att sätta in militären i förorten.
Krav på att människor ska skickas ut ur landet, även om de gör rätt för sig, för att de kommer från fel del av världen.
Krav på att sortera upp människor i grupper. Vissa önskvärda. Andra icke önskvärda.
Historien har lärt oss att inget samhälle är immunt mot det tankegodset.
Socialdemokratin och arbetarrörelsen har i alla tider tagit kampen för det unika människovärdet, för alla människors lika värde och rätt, för demokratin.
Vår kamp mot segregationen är en kamp mot brottsligheten, ja.
Men det är mer än så.
Det är en kamp för alla barns rätt att växa upp i trygghet, framtidstro och gemenskap.
Det är en kamp för jämlikhet.
*
En sak vet vi redan: Jobb är grundläggande.
Alla som kan jobba ska jobba.
Det gäller lika för alla. Därför ska kraven vara tydliga för den som kommer till Sverige.
Är du ung ska du skaffa gymnasieexamen och gå vidare till jobb eller högre utbildning.
Har du redan yrkeskunskaper som efterfrågas ska du lära dig svenska så fort det går och ta ett av de lediga jobb som finns.
Är du lite äldre och saknar rätt kunskaper kan du börja med en subventionerad anställning, röja sly eller hjälpa till i hemtjänsten. Det finns jobb att göra.
Man behöver inte vara raketforskare för att se det här, det räcker med att vara socialdemokrat.
Det är med den inriktningen på jobbpolitiken, inte verkningslösa jobbskatteavdrag, som vi socialdemokrater har halverat tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
Och trots att vi under pandemin gått igenom den värsta nedgången i ekonomin sedan andra världskriget, så är det faktiskt en högre andel utrikesfödda som jobbar nu jämfört med när Stefan Löfven blev statsminister.
Vi ställer tydliga krav men erbjuder också möjligheter.
Det ska vi fortsätta med.
Partivänner, jag sa att vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen.
Jag ska vända på en redan nu. Det ekonomiska biståndet.
Om du inte lyckas hitta ett första jobb, då kan du inte heller gå med i a-kassan. Och då återstår till slut bara ekonomiskt bistånd.
Men med ersättning från a-kassan följer tydliga krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Att söka jobb, gå på arbetsintervjuer och vid behov lära dig ett nytt yrke – det gör att du behåller kontakten med arbetsmarknaden och din kompetens.
Men det är ju lika viktigt för den som får ekonomiskt bistånd.
Är man fullt frisk och arbetsförmögen, då ska man möta lika tydliga krav på aktivitet oavsett i vilken form man får stöd. Den signalen är viktig.
Alla barn ska se sina föräldrar arbeta och bidra till samhällsbygget. Det ger stolthet, viktiga förebilder, men också en insikt om vad som en dag också förväntas av dem.
Många kommuner gör redan goda insatser, men det ska vara samma tydliga förväntan oavsett var man bor.
Därför vill jag att alla arbetsföra som får ekonomiskt bistånd också möta en tydlig förväntan. Du ska lära dig svenska och arbeta ett visst antal timmar i veckan. Det ska samhället erbjuda dig som individ.
För så funkar det i Sverige. Här får alla vara med och bidra.
För alla behövs.
Men,
det måste också bli tydligare för den som kommer till Sverige varför vi vill att alla ska jobba.
För i jämförelse med resten av världen är Sverige annorlunda.
Vi är faktiskt ganska annorlunda redan jämfört med Europa.
Få länder har lika hög andel av befolkningen i arbete som vi.
Det är så den svenska modellen ser ut. Det är så vi finansierar vår välfärd som gör det möjligt för alla att jobba.
I många andra länder får vissa helt enkelt lämna arbetsmarknaden och jobba gratis.
Och med vissa så menar jag förstås kvinnor. Som får stanna hemma istället. Ta hand om barnen när de är små. Ta hand om föräldrar och svärföräldrar när de börjar bli gamla.
Det är den enda modell som många nyanlända känner till.
Och hur kan vi förvänta oss något annat, när inte ens majoriteten av Europas länder gjort upp med de normerna?
Därför ska det vara glasklart för alla som kommer till Sverige att här i Sverige jobbar både män och kvinnor och bidrar till välfärden.
Och vi ska inte ge oss förrän alla utrikes födda kvinnor kan göra samma resa som kvinnor gjorde i Sverige på 50-, 60- och 70-talet.
För med ett eget arbete och en egen inkomst kommer friheten att bestämma själv. Hur man vill leva sitt liv och med vem.
Jämställdheten ska gälla alla kvinnor och flickor i Sverige! Oavsett var i världen man är född!
Och oavsett vad pappor, mammor, makar eller bröder tycker och tänker!
Här finns inget utrymme för kompromiss.
* * *
Partivänner!
Det pågår en klimatkapplöpning mellan världens länder och just nu springer Sverige i ledarklungan.
Det är ingen slump.
Vi har ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Vi har kompetent och yrkesskicklig arbetskraft.
Och vi har en regering som långsiktigt, konsekvent och målmedvetet driver på för att öka takten i omställningen.
Ny teknik är helt avgörande, men om den ska komma på plats tillräckligt snabbt så krävs det en tydlig politisk riktning.
Den har vi pekat ut med reformer som Industriklivet och Klimatklivet.
Och när vi investerar Sverige ur lågkonjunkturen efter pandemin så gör vi det med en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi.
Vi ser nu upptakten på en grön industriell revolution i Sverige.
Koldioxidfri stålproduktion. Batterifabriker. Eldrivna tunga lastbilar. Tiotusentals nya arbetstillfällen.
Bara i Norrbottens län planeras nu gröna investeringar på upp till 700 miljarder kronor.
Där svettas kommunalråden. Inte över utflyttning eller arbetslöshet. Utan över: hur snabbt kan man bygga bostäder, skolor, vägar och allt annat som hör utveckling till?
Vi har lagt grunden. Nu ska vi öka takten.
Jag vill se svettiga kommunalråd i hela landet.
Då kan vi inte tillåta att investeringar som minskar utsläpp och skapar jobb inte blir av, för att marknaden tycker att de är för riskfyllda.
Då ska politiken kliva in.
Jag vill inte vänta på att bygga upp en helt ny grön investeringsbank.
Vi ska använda de banker vi har, och ge dem mod att låna ut, genom att staten tar en del av risken.
Jag vill se en kraftfull utbyggnad av statliga gröna kreditgarantier de kommande åren.
Jag talar inte om miljoner, jag talar inte om någon enstaka miljard.
Jag talar om minst 100 miljarder kronor nästa mandatperiod!
Jag vill se gröna investeringar i hela landet.
*
Och inte ska vi stanna där!
Vi ska bygga ut fiber och mobiltäckning och öppna nya gruvor. Vi ska se över tillståndsprocesser och vidareutbilda arbetskraft. Bygga nya stambanor och Norrbotniabanan.
Och självklart ska vi snabba på elektrifieringen.
Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Ännu högre elpriser, någon?
Den är långsam. Det tar årtionden att bygga nya kärnkraftverk. Väntar vi så länge hamnar de gröna investeringarna i andra länder.
Istället ska vi jobba med det som funkar. Vi ska ta vara på den el vi har och därför ska vi fördubbla takten i utbyggnaden av vårt elnät.
Och vi ska investera i rena och förnybara energikällor som går att bygga ut snabbt och effektivt.
*
Partivänner!
Klimatkrisen inskärper hur beroende vi är av varandra. Vi människor har bara har en jord att leva på. There is no planet B.
Vi ska göra vår del, här i vårt hörn av världen. Vi ska sänka Sveriges utsläpp så att de ligger i linje med Parisavtalet.
Vi ska utveckla den gröna teknik som inte bara skapar jobb åt oss, utan också sänker utsläppen när vi exporterar till andra.
Och framförallt, Sverige ska visa omvärlden hur klimatomställningen skapar jobb och tillväxt. Inte någon gång i framtiden, utan här och nu.
Vi ska samarbeta med de länder som vill gå före. Våra nordiska grannar. EU-länder som delar våra klimatambitioner.
Vi ska använda de muskler som vårt samarbete inom EU ger oss, för att driva på, stötta och sätta en standard för hela världen.
Och i varje internationellt forum där Sverige deltar ska vi använda vår röst för att driva på för en snabbare omställning. Med den trovärdighet som ledartröjan ger oss.
*
Alla är inte lika förtjusta i den här politiken.
Högern säger att vi gör för mycket. Att de gröna investeringar vi gör i Sverige gör mer nytta andra länder.
Det är ett hyckleri på hög nivå. För samtidigt som den socialdemokratiskt ledda regeringen fördubblar klimatbiståndet kräver ju högern att biståndet ska minska!
Dessutom är det barnsligt. Som om Sverige inte behövde ta sin del av ansvaret. Som om Parisavtalet bara gäller andra.
Men framförallt är det obegåvat. Det visar det att högern inte har förstått att klimatomställningen är framtiden. Varför vill de att Sverige ska skänka bort investeringar till andra länder?
Det ska vi inte.
Vi ska inte skänka bort framtidens jobb.
Men de nya jobben kommer inte bara finnas i industrin. Det kommer behövas nya bussförare, kockar, lokalvårdare och barnskötare.
Men innan dess ska någon bygga alla de nya fabriker, bostäder, skolor och allt annat som krävs när nya arbetsplatser växer fram.
Och vilka ska bygga dem, om inte Johan Lindholms medlemmar i Byggnads, Urban Petterssons medlemmar i Elektrikerna och Mikael Johanssons medlemmar i Målarna.
Ni sitter här i salen och ser lite stressade ut. På goda grunder. Ni kommer ha mycket att göra.
Det kommer att krävas hårt arbete. Men också gott arbete – för hur bråttom vi än har ska vi aldrig någonsin tumma på människors arbetsmiljö, arbetsvillkor eller löner.
Facklig-politisk samverkan har en central roll i klimatomställningen. När gröna investeringar skapar nya jobb i Sverige ska svenska lagar och kollektivavtal gälla!
Partivänner, vårt gröna folkhem ska inte vara något fuskbygge!
* * *
Partivänner!
Jag hade en arg kvinna i luren häromkvällen.
”Varför klagar alla bara på hemtjänsten hela tiden? Varför säger ingen något om allt som fungerar bra? Som hos mig. De kommer alla dagar på året och de är jätterara allihop. Igår frågade en om han skulle bädda sängen, och det ingår ju inte ens vad jag ska ha hjälp med. Varför pratar ingen politiker om det?”
Jag svarade: ”Men mamma, oftast pratar man ju om de problem man vill lösa. Men det är klart, det är värt att påminna oss om att mycket faktiskt fungerar väldigt bra. Som med pappa”
Det låg kom-ihåg lappar i hallen allt oftare. Köp tvättmedel! Bilverkstaden! Hämta Magdalena!
Det var så konstigt på restaurangen för pappa verkade ha svårt att ta till sig menyn. Välja maträtt.
Jag stod bredvid honom en gång när han skulle hjälpa en student och hans resonemang hängde inte riktigt ihop. Min pappa, som varit en så oändligt uppskattad lärare.
När diagnosen kom så var det en bekräftelse på något vi redan hade anat: Alzheimer.
Det blev en tio år lång resa. Ständigt nedåt.
Då behöver man hjälp. Och det fick vi. En skicklig geriatriker, bromsmedicin och samtalsstöd. Dagaktivitet så mamma kunde jobba utan att oroa sig. Och så småningom fantastisk omsorg på ett demensboende.
Den svenska välfärden fanns där och stöttade när vi var som allra mest sårbara.
Både i form av skattebetalare och skicklig personal.
Jag känner både oändlig tacksamhet och stor stolthet över den svenska välfärden.
Att alla barn ska ha bra skola oavsett vilka föräldrar de råkar ha.
Att sjukvården har samma kvalitet oavsett tjocklek på plånboken.
Att det finns sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.
Och självklart – en värdig pension.
Därför har vi höjt garantipensionen och bostadstillägget. Vi har infört ett särskilt pensionstillägg som riktar sig till den som jobbat hela livet men ändå har en låg pension.
Därför driver vi på för ökade inbetalningar i pensionssystemet, så att den som jobbat och gjort rätt för sig ska kunna räkna med minst 70 procent av sin slutlön i pension.
Därför vill vi införa en trygghetspension, så att den som slitit ut sin kropp inte ska behöva betala med livslång fattigdom.
Vårt förslag ligger färdigt på riksdagens bord. Men Moderaterna vill stoppa det. Nu är det upp till bevis för alla partier som påstår sig värna Sveriges pensionärer.
I Sverige ska man kunna se fram emot en ålderdom i ekonomisk trygghet.
Det handlar om respekt för dem som byggt det här landet vi är så stolta över.
*
Partivänner!
Det är vi socialdemokrater som sätter välfärden främst. Det är så vi skapar jämlikhet. Den generella välfärden är den starkaste omfördelande kraften som finns.
Därför ska vi socialdemokrater också stå i första ledet när vi ser brister i välfärden. När hemtjänstpersonalen springer på minutschema och barnmorskor känner sån desperation att de säger upp sig i protest.
Och vi ska peka på lösningarna. Det handlar om resurser, det handlar om personalens arbetsvillkor och det handlar om att använda skattepengarna till rätt saker.
Just därför bytte vi inriktning på politiken när vi vann valet 2014.
Steg för steg har vi drivit på utvecklingen och skjutit till mer pengar till kommuner och regioner.
Nu arbetar också 100 000 fler i välfärden.
Det är bara början. Vi ska fortsätta bygga ut.
För nu ska de stora 90-talistkullarnas barn utbildas. Och nu ska alla 40-talister som går in i 80-årsåldern ha den trygga äldreomsorg de förtjänar.
Det är ett stort beting, men inte omöjligt. Vi ska använda ökade skatteintäkter och vi ska använda pengarna bättre.
Och vi ska självklart fortsätta öka de generella statsbidragen och vi ska göra det på ett sånt sätt att välfärden har långsiktiga planeringsförutsättningar.
Vi ska bygga äldreboenden, vårdcentraler och skolor.
Jag vill se byggkranar runt om i hela landet.
Och vi ska anställa mer personal.
För det är ju medarbetarna som är den svenska välfärden.
Undersköterskan som håller i handen tills morfinet börjar verka.
Barnskötaren som ger den trotsiga treåringen en kram en jobbig måndagsmorgon.
Fritidsledaren som tar ett extra långt snack med en kille som är på glid.
Malin från Oxelösund, Sebastian från Borlänge och Claudia här i Göteborg, som är ombud på vår kongress men också stolta kommunalare.
Ni ska inte behöva vara hjältar för att kunna göra ert viktiga jobb.
Ni och era kollegor ska ha goda arbetsvillkor, schyssta löner och en pension som går att leva på.
Ni ska ha respekt helt enkelt!
*
Partivänner!
Våra skattepengar ska självklart göra största möjliga nytta.
Det gör de inte i fickorna på aktieägare, riskkapitalister eller dyra konsulter.
Vi har i årtionden tillåtit vår välfärd att vara en experimentverkstad.
Men det är ingen olyckshändelse att börsbolag och utländska fonder kan pumpa ut pengar ur våra skolor och dela ut glädjebetyg som godis på Halloween.
Ingen tvingar oss att ha en sjukvård där vissa kan köpa sig en plats längre fram i kön.
Det är följden av politiskt fattade beslut. Och de besluten kan vi ändra på – bara vi ser till att tillräckligt många röstar på Socialdemokraterna!
För vi socialdemokrater har gjort vårt vägval.
Sverige ska ha stark välfärd i hela landet.
Vi ska skjuta till de resurser som krävs, vi ska ha trygga medarbetare och vi ska stoppa vinstjakten i välfärden!
Vi ska ta tillbaka kontrollen!
*
Partivänner!
Vi socialdemokrater har framtiden för oss!
Världen längtar efter fler gemensamma lösningar och färre marknadsexperiment. Mindre konfrontation och polarisering. Mer jämlikhet och solidaritet.
I det läget riskerar Sverige att gå mot strömmen och få den mest högerkonservativa regeringen i modern tid.
Ulf Kristersson lovade väljarna att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna, inte ens om himlen faller ned.
Jag varnade för att hans löfte inte var att lita på. Att Moderaterna egentligen hade dörren på glänt.
Och jag hade rätt.
För nu har Moderaterna dörren på vid gavel för ett högernationalistiskt parti med nazistiska rötter. Ett parti som inte anser att judar och samer kan vara svenskar. Ett parti som gång på gång måste utesluta sina företrädare. Inte på grund av att de har högerextrema åsikter, utan för att de avslöjas.
Men om inte Moderaterna ser något problem med det, så har det ju sin logik. Sverigedemokraterna har år efter år visat att de inte tvekar att sälja ut sin politik när Moderaterna vill något annat.
Helt i strid med sina löften har Sverigedemokraterna röstat nej till minskad skatteklyfta för pensionärer. Nej till stoppad lönedumpning i offentliga upphandlingar. Men ja till oreglerad vinstjakt i skolan.
Bevisen finns svart på vitt i riksdagsprotokollen.
Så vi vet vad som väntar om Moderaterna får chansen.
En skola som sätter börsbolagens vinstkrav före barnens kunskaper. Slakt av de gröna investeringar som skapar framtidens jobb. Dumpade villkor för svenska löntagare. Kraftigt sänkt a-kassa. Stupstock i sjukförsäkringen.
Samma gamla misslyckade högerpolitik som driver på den segregation som vi måste göra allt för att bryta.
Det här är vad som står på spel i september.
Partivänner! här går skiljelinjen i svensk politik.
*
Vänner!
”Grey is beautiful även i språket, ty det är på det grå språket
som demokratins grundlag blivit formulerad:
“Votering är begärd
och skall verkställas.”
Och fråga oss sedan
vad som är vackrare än “du gamla du fria”.
Svaret är grått.
Votering, varje votering, varje votum.
Människans rätt till röst; hennes rätt att icke blott tala
men våga
tala.”
Svante Foersters ord.
Göran, visst är det vackert?
Nu är det hundra år sedan Sverige genomförde sitt första riksdagsval med allmän och lika rösträtt. Vi kunde därmed sätta punkt för en lång och utdragen kamp. En kamp för principen om alla människors lika rätt att vara med och styra det samhälle de lever i.
Rösträttens genombrott var en principiell seger eftersom demokratin har ett egenvärde. En människa, en röst – det är samhällets mest grundläggande uttryck för jämlikheten människor emellan.
Men för oss socialdemokrater är demokratin så mycket mer än en principfråga. Det var ju inte så att det fattiga klassamhälle Sverige var 1921 försvann när vi fick rösträtt.
Rösträtten var inte slutpunkten, den var startskottet. Det var då arbetet började.
Steg för steg. Reform för reform.
Försörjning på eget arbete, med goda villkor och trygg pension.
Vård, skola och omsorg av hög kvalitet.
Rätten att vara trygg där man bor.
För oss socialdemokrater är demokratin själva verktyget för att bygga det jämlika land som vi vill att Sverige ska vara.
Partivänner, demokratin är jämlikhetens uttryck som princip.
Men det är socialdemokratin som är jämlikhetens uttryck som praktik.
Nu är det upp till oss att samla alla dem som ser att Sverige kan bättre.
Som fått nog av de svaga samhällenas oförmåga att lösa de problem vi står inför.
Som ser att jämlikhet och tillväxt inte är varandras motsättning, utan förutsättning.
Som bär på en drivkraft, en dröm, en vision, en önskan om något bättre.
De hör hemma i socialdemokratin.
För det är tillsammans som vi blir starka nog att bygga det Sverige vi drömmer om.
Ett samhälle som ger alla lika chans att göra verklighet av det som Hjalmar Branting en gång kallade våra bästa stämningars längtan.
Så ser vår uppgift ut. Vi socialdemokrater ska samla alla som väljer framtiden.
För framtiden, den har valt oss.
Tack.
Tack för att ni lyssnade.
När vi socialdemokrater går in i vårt andra 20-tal, så gör vi det i en ideologisk styrkeposition.
När jag ser ut över världen kan jag inte dra någon annan slutats.
Motvinden har mojnat.
I de globala krisernas tid är det uppenbart för allt fler.
Vinden blåser för oss socialdemokrater.
För det starka samhället, för jämlikheten, för gemensamma lösningar.
Så har det inte sett ut de senaste årtiondena.
Den politiska trenden har stadigt gått mot mer individ, och mindre samhälle.
Allt ska inte beklagas. Jämfört med när jag var ung är Sverige ett mer öppet land. Fler av oss kan leva våra liv som vi vill och med vem vi vill. Det gläds vi åt.
Men i den ekonomiska politiken har slagsidan varit tydlig. Avregleringar och privatiseringar. Marknadsexperiment i välfärden. Försvagade rättigheter för löntagare. Samhällsintresset har fått stå tillbaka för vinstintresset.
Det har lett till växande klyftor och ökade motsättningar.
Och till samhällen som är för svaga när det verkligen gäller.
Den insikten har steg för steg slagit djupa rötter världen över.
Är det något människor känner idag så är det att vi behöver varandra.
Att ensam inte är stark
Partivänner, det svaga samhället har nått vägs ände.
Jag minns de flinande bankirerna på Wall Street som jag träffade under 90-talets budgetsanering.
Med nöd och näppe lyckades vi få låna de pengar som krävdes för att betala undersköterskornas löner.
De sa att i längden var vår svenska välfärd dödsdömd. Att vår offentliga sektor stod i vägen för den fria marknad som är det enda som kan skapa tillväxt. Att samhället måste dra sig tillbaka.
Men när finanskrisen kom blev det uppenbart för alla att den fria, avreglerade marknaden inte är lösningen – den är problemet. Istället för ökat välstånd fick vi en vanvettig spekulationsekonomi.
Och vart vände sig bankerna då? Till samhället. Till politiken.
De flinar inte längre på Wall Street.
En gång i tiden var organisationer som OECD och Internationella valutafonden nyliberala bastioner. Nu skriver de rapport efter rapport om att jämlikhet och tillväxt inte står i motsättning till varandra, utan att de är varandras förutsättning.
Jag uppskattar att ta del av deras rapporter, men mycket av det som skrivs har jag läst tidigare, tack vare tänkare som Nils Karleby, Ernst Wigforss och i vår tid, Anne-Marie Lindgren.
Men skiftet är större än så. Se bara på klimatfrågan.
Runt om i världen samlas ungdomar i protest mot våra ohållbara klimatutsläpp. Men det är inte marknaden de vänder sig till utan politiken. De vet att krävs politiska lösningar för att vända utvecklingen. Vi ska lita på ungdomen. De ser verkligheten som den är.
Jag ser att Stefan nickar, han mötte dem när han var i Glasgow.
Och för den som fortfarande tvekar. För den som tycker finanskrisen är för abstrakt, klimatfrågan för avlägsen, så blev pandemin det slutliga beviset på att högerns lösningar inte klarar dagens problem.
Vare sig det handlar om att vårda covid-sjuka, rädda jobben eller genomföra en snabb vaccinering så har människor genomgående vänt sig till politiken. Inte till marknaden, inte till avregleringarna, utan till de gemensamma lösningarna.
För det är bara med ett starkare samhälle som vi kan ta gemensamma krafttag när kriserna slår till.
Och prototyperna till dessa starka samhällen, var finns de?
I Sverige.
I Norden.
I de sociala demokratierna.
Väljarna är smarta och de har såklart redan fattat.
Se på Norge och Tyskland.
Var det populisterna som vann? Var det marknadsivrarna?
Nej det var Olaf Scholz och Jonas Gahr Støre.
Samhällsbyggare. Jämlikhetssträvare. Socialdemokrater.
Olaf Scholz är förresten med oss här i salen.
Herzlichen Glückwunsch zum Wahlsieg.
Europa und die Welt haben auf die SPD gewartet.
Willkommen in Schweden und Göteborg.
Das ist uns eine Grosse Ehre.
*
Partivänner!
Varje tid har sina framsteg, men också sina bakslag.
Till bakslagen hör utan tvekan de senaste årens allvarliga och grova brottslighet.
Våldet är ett gift som hotar hela vår samhällsgemenskap.
Den undergräver tilliten mellan människor och den urholkar framtidstron.
Den gör människor i vårt land till brottsoffer, dödsoffer, föräldrar som begraver sina barn.
Så kan det inte fortsätta.
Samhället måste vara starkare än så.
Därför har vi socialdemokrater gjort en omläggning av straffpolitiken.
Vi har skärpt över 60 straff. Ett 30-tal gärningar som förut gick ostraffade har kriminaliserats.
Vi jagar de svarta pengarna. Penningtvätt. Arbetslivskriminalitet och exploatering av arbetskraftsinvandrare. Bedrägerier mot våra välfärdssystem. Handeln med narkotika.
Vi genomför en historisk utbyggnad av svenskt rättsväsende.
Sist vi hade kongress i Göteborg satte vi upp målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Vi är redan uppe i 7 000!
Vi har anställt fler åklagare, bygger fler fängelser och i stort sett varenda brottsbekämpande myndighet har fått nya verktyg, fler anställda och större befogenheter.
Det har effekt. Fler grovt kriminella sitter nu bakom lås och bom. Det är bra.
Men samtidigt tar allt yngre personer deras plats.
Jag tvekar inte en sekund att fortsätta skärpa straffen och bygga ut rättsväsendet.
Men det är uppenbart att det inte räcker.
För hur är det ens möjligt att barn kan födas och växa upp i Sverige, ett av världens rikaste och mest jämlika länder, och begå mord innan de ens har fyllt 18 år?
Det är ingen retorisk fråga. Det är en svår och plågsam fråga. Och den måste ställas.
En sak är klar. En otillräcklig politik har lett till segregation och den har i sin tur lagt grunden mycket av det våld som plågar Sverige.
Bostadsområden som präglas av trångboddhet och svart bostadsmarknad. Där socialtjänst och skolor är överbelastade av den tyngd som bristande integration lägger på dem.
Föräldrar som många gånger försöker, men trots att de bott många år i Sverige aldrig lärt sig tillräcklig svenska och än mindre kommit i arbete.
Visst finns det motkrafter. Lärare, socialsekreterare, områdespoliser och idrottsföreningar. Och framförallt alla de av oss som engagerar sig.
Men de behöver mer stöd. De kan inte ensamma fylla det tomrum som uppstår när samhället drar sig tillbaka.
I det tomrummet tar andra krafter plats. Organiserad brottslighet och kriminella gäng.
De agerar hyresvärd och arbetsgivare, försäkringsbolag och bank. De tränger ut rättsväsendet och skapar egna spelregler.
De står helt öppet utanför skolorna och rekryterar våra barn rakt in i den kriminella livsstil där sprängningar och skjutningar är vardag.
Och det måste sägas. Det här är ingen verksamhet som är isolerad från resten av samhället. Det är en skamligt välintegrerad del av vår ekonomi.
Det ska var och en tänka på, som fixar husfasaden eller naglarna till orimligt låga priser, som beställer hemkörning av droger till en fest eller köper sex. Den som ägnar sig åt sånt är med och finansierar det våld som förgiftar vårt samhälle.
Här måste alla, var och en, ta sitt personliga ansvar.
Men självklart krävs det också politik. Men tro inte att den kommer från höger.
Högerpartierna pratar gärna om de akuta problemen, men när man ber dem om en långsiktig plan står de helt utan svar.
Vad trodde de skulle hända när de skar ner på socialtjänsten?
När de gav frikort på arbetsmarknaden för exploatering och svartarbete?
När de lämnade över ansvaret för skolan till lycksökare och islamister?
Högern pratar gärna om brotten, men deras handlingar säger allt vi behöver veta.
Ska vi komma till rätta med kriminaliteten krävs inget mindre än en mobilisering av hela samhället.
Och den mobiliseringen ska vi socialdemokrater leda.
Varenda socialdemokrat, vare sig man är minister eller ersättare i utbildningsnämnden, ska ställa sig samma fråga varje morgon:
”Vad blir nästa steg? Vad gör jag idag för att bryta segregationen?”
Ingen av oss kan göra allt, men var och en av oss kan alltid göra något.
Jag vet att om vi alla gör vad vi kan,
om vi samlar alla goda krafter,
om vi vänder på varenda sten,
då kommer vi få jobbet gjort.
För om inte vi gör det, då vinner andra förklaringar mark.
Debatten fylls redan av dem som påstår att det är vissa kulturer, vissa språk, vissa religioner som gör människor mer benägna att begå brott. Att det inte är fråga om individer som ska ställas till svars för sina handlingar, utan om hela folkgrupper.
Och med andra förklaringar kommer också andra förslag på lösningar.
Krav på att sätta in militären i förorten.
Krav på att människor ska skickas ut ur landet, även om de gör rätt för sig, för att de kommer från fel del av världen.
Krav på att sortera upp människor i grupper. Vissa önskvärda. Andra icke önskvärda.
Historien har lärt oss att inget samhälle är immunt mot det tankegodset.
Socialdemokratin och arbetarrörelsen har i alla tider tagit kampen för det unika människovärdet, för alla människors lika värde och rätt, för demokratin.
Vår kamp mot segregationen är en kamp mot brottsligheten, ja.
Men det är mer än så.
Det är en kamp för alla barns rätt att växa upp i trygghet, framtidstro och gemenskap.
Det är en kamp för jämlikhet.
*
En sak vet vi redan: Jobb är grundläggande.
Alla som kan jobba ska jobba.
Det gäller lika för alla. Därför ska kraven vara tydliga för den som kommer till Sverige.
Är du ung ska du skaffa gymnasieexamen och gå vidare till jobb eller högre utbildning.
Har du redan yrkeskunskaper som efterfrågas ska du lära dig svenska så fort det går och ta ett av de lediga jobb som finns.
Är du lite äldre och saknar rätt kunskaper kan du börja med en subventionerad anställning, röja sly eller hjälpa till i hemtjänsten. Det finns jobb att göra.
Man behöver inte vara raketforskare för att se det här, det räcker med att vara socialdemokrat.
Det är med den inriktningen på jobbpolitiken, inte verkningslösa jobbskatteavdrag, som vi socialdemokrater har halverat tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
Och trots att vi under pandemin gått igenom den värsta nedgången i ekonomin sedan andra världskriget, så är det faktiskt en högre andel utrikesfödda som jobbar nu jämfört med när Stefan Löfven blev statsminister.
Vi ställer tydliga krav men erbjuder också möjligheter.
Det ska vi fortsätta med.
Partivänner, jag sa att vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen.
Jag ska vända på en redan nu. Det ekonomiska biståndet.
Om du inte lyckas hitta ett första jobb, då kan du inte heller gå med i a-kassan. Och då återstår till slut bara ekonomiskt bistånd.
Men med ersättning från a-kassan följer tydliga krav på att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Att söka jobb, gå på arbetsintervjuer och vid behov lära dig ett nytt yrke – det gör att du behåller kontakten med arbetsmarknaden och din kompetens.
Men det är ju lika viktigt för den som får ekonomiskt bistånd.
Är man fullt frisk och arbetsförmögen, då ska man möta lika tydliga krav på aktivitet oavsett i vilken form man får stöd. Den signalen är viktig.
Alla barn ska se sina föräldrar arbeta och bidra till samhällsbygget. Det ger stolthet, viktiga förebilder, men också en insikt om vad som en dag också förväntas av dem.
Många kommuner gör redan goda insatser, men det ska vara samma tydliga förväntan oavsett var man bor.
Därför vill jag att alla arbetsföra som får ekonomiskt bistånd också möta en tydlig förväntan. Du ska lära dig svenska och arbeta ett visst antal timmar i veckan. Det ska samhället erbjuda dig som individ.
För så funkar det i Sverige. Här får alla vara med och bidra.
För alla behövs.
Men,
det måste också bli tydligare för den som kommer till Sverige varför vi vill att alla ska jobba.
För i jämförelse med resten av världen är Sverige annorlunda.
Vi är faktiskt ganska annorlunda redan jämfört med Europa.
Få länder har lika hög andel av befolkningen i arbete som vi.
Det är så den svenska modellen ser ut. Det är så vi finansierar vår välfärd som gör det möjligt för alla att jobba.
I många andra länder får vissa helt enkelt lämna arbetsmarknaden och jobba gratis.
Och med vissa så menar jag förstås kvinnor. Som får stanna hemma istället. Ta hand om barnen när de är små. Ta hand om föräldrar och svärföräldrar när de börjar bli gamla.
Det är den enda modell som många nyanlända känner till.
Och hur kan vi förvänta oss något annat, när inte ens majoriteten av Europas länder gjort upp med de normerna?
Därför ska det vara glasklart för alla som kommer till Sverige att här i Sverige jobbar både män och kvinnor och bidrar till välfärden.
Och vi ska inte ge oss förrän alla utrikes födda kvinnor kan göra samma resa som kvinnor gjorde i Sverige på 50-, 60- och 70-talet.
För med ett eget arbete och en egen inkomst kommer friheten att bestämma själv. Hur man vill leva sitt liv och med vem.
Jämställdheten ska gälla alla kvinnor och flickor i Sverige! Oavsett var i världen man är född!
Och oavsett vad pappor, mammor, makar eller bröder tycker och tänker!
Här finns inget utrymme för kompromiss.
* * *
Partivänner!
Det pågår en klimatkapplöpning mellan världens länder och just nu springer Sverige i ledarklungan.
Det är ingen slump.
Vi har ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv.
Vi har kompetent och yrkesskicklig arbetskraft.
Och vi har en regering som långsiktigt, konsekvent och målmedvetet driver på för att öka takten i omställningen.
Ny teknik är helt avgörande, men om den ska komma på plats tillräckligt snabbt så krävs det en tydlig politisk riktning.
Den har vi pekat ut med reformer som Industriklivet och Klimatklivet.
Och när vi investerar Sverige ur lågkonjunkturen efter pandemin så gör vi det med en kraftfull grön återstart av svensk ekonomi.
Vi ser nu upptakten på en grön industriell revolution i Sverige.
Koldioxidfri stålproduktion. Batterifabriker. Eldrivna tunga lastbilar. Tiotusentals nya arbetstillfällen.
Bara i Norrbottens län planeras nu gröna investeringar på upp till 700 miljarder kronor.
Där svettas kommunalråden. Inte över utflyttning eller arbetslöshet. Utan över: hur snabbt kan man bygga bostäder, skolor, vägar och allt annat som hör utveckling till?
Vi har lagt grunden. Nu ska vi öka takten.
Jag vill se svettiga kommunalråd i hela landet.
Då kan vi inte tillåta att investeringar som minskar utsläpp och skapar jobb inte blir av, för att marknaden tycker att de är för riskfyllda.
Då ska politiken kliva in.
Jag vill inte vänta på att bygga upp en helt ny grön investeringsbank.
Vi ska använda de banker vi har, och ge dem mod att låna ut, genom att staten tar en del av risken.
Jag vill se en kraftfull utbyggnad av statliga gröna kreditgarantier de kommande åren.
Jag talar inte om miljoner, jag talar inte om någon enstaka miljard.
Jag talar om minst 100 miljarder kronor nästa mandatperiod!
Jag vill se gröna investeringar i hela landet.
*
Och inte ska vi stanna där!
Vi ska bygga ut fiber och mobiltäckning och öppna nya gruvor. Vi ska se över tillståndsprocesser och vidareutbilda arbetskraft. Bygga nya stambanor och Norrbotniabanan.
Och självklart ska vi snabba på elektrifieringen.
Men inte med ny kärnkraft. För den är för dyr. Ännu högre elpriser, någon?
Den är långsam. Det tar årtionden att bygga nya kärnkraftverk. Väntar vi så länge hamnar de gröna investeringarna i andra länder.
Istället ska vi jobba med det som funkar. Vi ska ta vara på den el vi har och därför ska vi fördubbla takten i utbyggnaden av vårt elnät.
Och vi ska investera i rena och förnybara energikällor som går att bygga ut snabbt och effektivt.
*
Partivänner!
Klimatkrisen inskärper hur beroende vi är av varandra. Vi människor har bara har en jord att leva på. There is no planet B.
Vi ska göra vår del, här i vårt hörn av världen. Vi ska sänka Sveriges utsläpp så att de ligger i linje med Parisavtalet.
Vi ska utveckla den gröna teknik som inte bara skapar jobb åt oss, utan också sänker utsläppen när vi exporterar till andra.
Och framförallt, Sverige ska visa omvärlden hur klimatomställningen skapar jobb och tillväxt. Inte någon gång i framtiden, utan här och nu.
Vi ska samarbeta med de länder som vill gå före. Våra nordiska grannar. EU-länder som delar våra klimatambitioner.
Vi ska använda de muskler som vårt samarbete inom EU ger oss, för att driva på, stötta och sätta en standard för hela världen.
Och i varje internationellt forum där Sverige deltar ska vi använda vår röst för att driva på för en snabbare omställning. Med den trovärdighet som ledartröjan ger oss.
*
Alla är inte lika förtjusta i den här politiken.
Högern säger att vi gör för mycket. Att de gröna investeringar vi gör i Sverige gör mer nytta andra länder.
Det är ett hyckleri på hög nivå. För samtidigt som den socialdemokratiskt ledda regeringen fördubblar klimatbiståndet kräver ju högern att biståndet ska minska!
Dessutom är det barnsligt. Som om Sverige inte behövde ta sin del av ansvaret. Som om Parisavtalet bara gäller andra.
Men framförallt är det obegåvat. Det visar det att högern inte har förstått att klimatomställningen är framtiden. Varför vill de att Sverige ska skänka bort investeringar till andra länder?
Det ska vi inte.
Vi ska inte skänka bort framtidens jobb.
Men de nya jobben kommer inte bara finnas i industrin. Det kommer behövas nya bussförare, kockar, lokalvårdare och barnskötare.
Men innan dess ska någon bygga alla de nya fabriker, bostäder, skolor och allt annat som krävs när nya arbetsplatser växer fram.
Och vilka ska bygga dem, om inte Johan Lindholms medlemmar i Byggnads, Urban Petterssons medlemmar i Elektrikerna och Mikael Johanssons medlemmar i Målarna.
Ni sitter här i salen och ser lite stressade ut. På goda grunder. Ni kommer ha mycket att göra.
Det kommer att krävas hårt arbete. Men också gott arbete – för hur bråttom vi än har ska vi aldrig någonsin tumma på människors arbetsmiljö, arbetsvillkor eller löner.
Facklig-politisk samverkan har en central roll i klimatomställningen. När gröna investeringar skapar nya jobb i Sverige ska svenska lagar och kollektivavtal gälla!
Partivänner, vårt gröna folkhem ska inte vara något fuskbygge!
* * *
Partivänner!
Jag hade en arg kvinna i luren häromkvällen.
”Varför klagar alla bara på hemtjänsten hela tiden? Varför säger ingen något om allt som fungerar bra? Som hos mig. De kommer alla dagar på året och de är jätterara allihop. Igår frågade en om han skulle bädda sängen, och det ingår ju inte ens vad jag ska ha hjälp med. Varför pratar ingen politiker om det?”
Jag svarade: ”Men mamma, oftast pratar man ju om de problem man vill lösa. Men det är klart, det är värt att påminna oss om att mycket faktiskt fungerar väldigt bra. Som med pappa”
Det låg kom-ihåg lappar i hallen allt oftare. Köp tvättmedel! Bilverkstaden! Hämta Magdalena!
Det var så konstigt på restaurangen för pappa verkade ha svårt att ta till sig menyn. Välja maträtt.
Jag stod bredvid honom en gång när han skulle hjälpa en student och hans resonemang hängde inte riktigt ihop. Min pappa, som varit en så oändligt uppskattad lärare.
När diagnosen kom så var det en bekräftelse på något vi redan hade anat: Alzheimer.
Det blev en tio år lång resa. Ständigt nedåt.
Då behöver man hjälp. Och det fick vi. En skicklig geriatriker, bromsmedicin och samtalsstöd. Dagaktivitet så mamma kunde jobba utan att oroa sig. Och så småningom fantastisk omsorg på ett demensboende.
Den svenska välfärden fanns där och stöttade när vi var som allra mest sårbara.
Både i form av skattebetalare och skicklig personal.
Jag känner både oändlig tacksamhet och stor stolthet över den svenska välfärden.
Att alla barn ska ha bra skola oavsett vilka föräldrar de råkar ha.
Att sjukvården har samma kvalitet oavsett tjocklek på plånboken.
Att det finns sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.
Och självklart – en värdig pension.
Därför har vi höjt garantipensionen och bostadstillägget. Vi har infört ett särskilt pensionstillägg som riktar sig till den som jobbat hela livet men ändå har en låg pension.
Därför driver vi på för ökade inbetalningar i pensionssystemet, så att den som jobbat och gjort rätt för sig ska kunna räkna med minst 70 procent av sin slutlön i pension.
Därför vill vi införa en trygghetspension, så att den som slitit ut sin kropp inte ska behöva betala med livslång fattigdom.
Vårt förslag ligger färdigt på riksdagens bord. Men Moderaterna vill stoppa det. Nu är det upp till bevis för alla partier som påstår sig värna Sveriges pensionärer.
I Sverige ska man kunna se fram emot en ålderdom i ekonomisk trygghet.
Det handlar om respekt för dem som byggt det här landet vi är så stolta över.
*
Partivänner!
Det är vi socialdemokrater som sätter välfärden främst. Det är så vi skapar jämlikhet. Den generella välfärden är den starkaste omfördelande kraften som finns.
Därför ska vi socialdemokrater också stå i första ledet när vi ser brister i välfärden. När hemtjänstpersonalen springer på minutschema och barnmorskor känner sån desperation att de säger upp sig i protest.
Och vi ska peka på lösningarna. Det handlar om resurser, det handlar om personalens arbetsvillkor och det handlar om att använda skattepengarna till rätt saker.
Just därför bytte vi inriktning på politiken när vi vann valet 2014.
Steg för steg har vi drivit på utvecklingen och skjutit till mer pengar till kommuner och regioner.
Nu arbetar också 100 000 fler i välfärden.
Det är bara början. Vi ska fortsätta bygga ut.
För nu ska de stora 90-talistkullarnas barn utbildas. Och nu ska alla 40-talister som går in i 80-årsåldern ha den trygga äldreomsorg de förtjänar.
Det är ett stort beting, men inte omöjligt. Vi ska använda ökade skatteintäkter och vi ska använda pengarna bättre.
Och vi ska självklart fortsätta öka de generella statsbidragen och vi ska göra det på ett sånt sätt att välfärden har långsiktiga planeringsförutsättningar.
Vi ska bygga äldreboenden, vårdcentraler och skolor.
Jag vill se byggkranar runt om i hela landet.
Och vi ska anställa mer personal.
För det är ju medarbetarna som är den svenska välfärden.
Undersköterskan som håller i handen tills morfinet börjar verka.
Barnskötaren som ger den trotsiga treåringen en kram en jobbig måndagsmorgon.
Fritidsledaren som tar ett extra långt snack med en kille som är på glid.
Malin från Oxelösund, Sebastian från Borlänge och Claudia här i Göteborg, som är ombud på vår kongress men också stolta kommunalare.
Ni ska inte behöva vara hjältar för att kunna göra ert viktiga jobb.
Ni och era kollegor ska ha goda arbetsvillkor, schyssta löner och en pension som går att leva på.
Ni ska ha respekt helt enkelt!
*
Partivänner!
Våra skattepengar ska självklart göra största möjliga nytta.
Det gör de inte i fickorna på aktieägare, riskkapitalister eller dyra konsulter.
Vi har i årtionden tillåtit vår välfärd att vara en experimentverkstad.
Men det är ingen olyckshändelse att börsbolag och utländska fonder kan pumpa ut pengar ur våra skolor och dela ut glädjebetyg som godis på Halloween.
Ingen tvingar oss att ha en sjukvård där vissa kan köpa sig en plats längre fram i kön.
Det är följden av politiskt fattade beslut. Och de besluten kan vi ändra på – bara vi ser till att tillräckligt många röstar på Socialdemokraterna!
För vi socialdemokrater har gjort vårt vägval.
Sverige ska ha stark välfärd i hela landet.
Vi ska skjuta till de resurser som krävs, vi ska ha trygga medarbetare och vi ska stoppa vinstjakten i välfärden!
Vi ska ta tillbaka kontrollen!
*
Partivänner!
Vi socialdemokrater har framtiden för oss!
Världen längtar efter fler gemensamma lösningar och färre marknadsexperiment. Mindre konfrontation och polarisering. Mer jämlikhet och solidaritet.
I det läget riskerar Sverige att gå mot strömmen och få den mest högerkonservativa regeringen i modern tid.
Ulf Kristersson lovade väljarna att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna, inte ens om himlen faller ned.
Jag varnade för att hans löfte inte var att lita på. Att Moderaterna egentligen hade dörren på glänt.
Och jag hade rätt.
För nu har Moderaterna dörren på vid gavel för ett högernationalistiskt parti med nazistiska rötter. Ett parti som inte anser att judar och samer kan vara svenskar. Ett parti som gång på gång måste utesluta sina företrädare. Inte på grund av att de har högerextrema åsikter, utan för att de avslöjas.
Men om inte Moderaterna ser något problem med det, så har det ju sin logik. Sverigedemokraterna har år efter år visat att de inte tvekar att sälja ut sin politik när Moderaterna vill något annat.
Helt i strid med sina löften har Sverigedemokraterna röstat nej till minskad skatteklyfta för pensionärer. Nej till stoppad lönedumpning i offentliga upphandlingar. Men ja till oreglerad vinstjakt i skolan.
Bevisen finns svart på vitt i riksdagsprotokollen.
Så vi vet vad som väntar om Moderaterna får chansen.
En skola som sätter börsbolagens vinstkrav före barnens kunskaper. Slakt av de gröna investeringar som skapar framtidens jobb. Dumpade villkor för svenska löntagare. Kraftigt sänkt a-kassa. Stupstock i sjukförsäkringen.
Samma gamla misslyckade högerpolitik som driver på den segregation som vi måste göra allt för att bryta.
Det här är vad som står på spel i september.
Partivänner! här går skiljelinjen i svensk politik.
*
Vänner!
”Grey is beautiful även i språket, ty det är på det grå språket
som demokratins grundlag blivit formulerad:
“Votering är begärd
och skall verkställas.”
Och fråga oss sedan
vad som är vackrare än “du gamla du fria”.
Svaret är grått.
Votering, varje votering, varje votum.
Människans rätt till röst; hennes rätt att icke blott tala
men våga
tala.”
Svante Foersters ord.
Göran, visst är det vackert?
Nu är det hundra år sedan Sverige genomförde sitt första riksdagsval med allmän och lika rösträtt. Vi kunde därmed sätta punkt för en lång och utdragen kamp. En kamp för principen om alla människors lika rätt att vara med och styra det samhälle de lever i.
Rösträttens genombrott var en principiell seger eftersom demokratin har ett egenvärde. En människa, en röst – det är samhällets mest grundläggande uttryck för jämlikheten människor emellan.
Men för oss socialdemokrater är demokratin så mycket mer än en principfråga. Det var ju inte så att det fattiga klassamhälle Sverige var 1921 försvann när vi fick rösträtt.
Rösträtten var inte slutpunkten, den var startskottet. Det var då arbetet började.
Steg för steg. Reform för reform.
Försörjning på eget arbete, med goda villkor och trygg pension.
Vård, skola och omsorg av hög kvalitet.
Rätten att vara trygg där man bor.
För oss socialdemokrater är demokratin själva verktyget för att bygga det jämlika land som vi vill att Sverige ska vara.
Partivänner, demokratin är jämlikhetens uttryck som princip.
Men det är socialdemokratin som är jämlikhetens uttryck som praktik.
Nu är det upp till oss att samla alla dem som ser att Sverige kan bättre.
Som fått nog av de svaga samhällenas oförmåga att lösa de problem vi står inför.
Som ser att jämlikhet och tillväxt inte är varandras motsättning, utan förutsättning.
Som bär på en drivkraft, en dröm, en vision, en önskan om något bättre.
De hör hemma i socialdemokratin.
För det är tillsammans som vi blir starka nog att bygga det Sverige vi drömmer om.
Ett samhälle som ger alla lika chans att göra verklighet av det som Hjalmar Branting en gång kallade våra bästa stämningars längtan.
Så ser vår uppgift ut. Vi socialdemokrater ska samla alla som väljer framtiden.
För framtiden, den har valt oss.
Tack.
Tack för att ni lyssnade.