Hej. Jag heter Liv och är ordförande för Naturskyddsföreningen Umeå och jag vill egentligen inte vara här.
Jag vet hur det låter men jag tror att jag delar det med många av er här att man hellre skulle gosa med ett barn eller en katt eller gå på en promenad i skogen. Sitta i soffan med chips och serie och jag tror att jag delar det med många våra vänner som inte är här. Jag är i grunden en rätt lat person som har satt min lathet på paus i snart tjugo år för att folk inte gör sitt jobb.
Jag vill så gärna tro på de politiker som säger "Vi fixar det här. Oroa dig inte." Så att jag kan gå och spela krocket istället. Men när Umeås högsta politiska företrädare, efter att ha fått svart på vitt att politiken som Umeå har för att stoppa klimatkrisen och artutdöendet inte räcker till, när han får det svart på vitt och säger att han tror att det kommer att gå bra. Då vill jag säga sluta dröm. Sluta dröm om att fortsätta som nu, med lite utredningar och projekt. Sluta dröm om att göra det med halvhjärtad hand samtidigt som en helhjärtad lägger asfalt och bygger köptempel,lyfter flygplan och viftar avgaser.
Sluta dröm. Så att vi kan. Ja, sluta dröm så att vi kan. Om magiska värdar, hallon på strå, rensäkra vintrar, vintrar om 20 år och om 20 år till. Sluta dröm så att vi kan. Med barnen om deras framtid. Fylla dem med hopp, utan det där darret av oro som vi hoppas inte märks.
Vi klarar inte det här. Inte själva. Vi har tid och vi har haft det i 20 år om vi börjar nu. Om vi började då. Och nu är det på sista, på riktigt sista, chansen. Sista chansen att ta korrekta beslut i Umeå och världen. Vi klarar det här om våra valda politiker bara gör sitt jobb. Problemet är bara att deras jobb är att göra det dem tror att vi vill att de gör och just nu är vi inte tydliga nog. Vi klarar det här om vi gör det tillsammans.
Vi måste säga till dem att detta val så får de inte en röst om de inte sätter klimatet och miljön först. Att våra andra viktiga frågor hamnar just på andra plats. Vi måste säga till dem att när vi får reklam på sociala medier från Umeå kommun om hur jag kan ta ansvar som individ för klimatet så kanske de ska börja med sig själva först. Säga att vi kommer hoppa över några avsnitt magisk realism. Låta soffan vila, att vi kommer stå upp och skjuta upp vår inre lathet en tid till. För att ta vårt ansvar och säga ifrån.
Vi klarar inte det här. Inte själva. Vi har tid och vi har haft det i 20 år om vi börjar nu. Om vi började då. Och nu är det på sista, på riktigt sista, chansen. Sista chansen att ta korrekta beslut i Umeå och världen. Vi klarar det här om våra valda politiker bara gör sitt jobb. Problemet är bara att deras jobb är att göra det dem tror att vi vill att de gör och just nu är vi inte tydliga nog. Vi klarar det här om vi gör det tillsammans.
Vi måste säga till dem att detta val så får de inte en röst om de inte sätter klimatet och miljön först. Att våra andra viktiga frågor hamnar just på andra plats. Vi måste säga till dem att när vi får reklam på sociala medier från Umeå kommun om hur jag kan ta ansvar som individ för klimatet så kanske de ska börja med sig själva först. Säga att vi kommer hoppa över några avsnitt magisk realism. Låta soffan vila, att vi kommer stå upp och skjuta upp vår inre lathet en tid till. För att ta vårt ansvar och säga ifrån.
Men vi måste bli fler. Snälla följ med oss i detta när vi gör valrörelsen 2022 till en miljörörelse. För vi klarar inte det här. Inte själva. Vi måste prata med våra vänner, våra kollegor om hur gärna vi vill titta bort en stund till på skärmen. Men att det inte är tiden för det. Att vi måste berätta för våra politiker vad det innebär att göra sitt jobb. att de måste sluta drömma så att vi kan.