Skip to content

Lena Rådström Baastad: Tal vid Socialdemokraternas 39:e kongress

Björn Nordqvist, Socialdemokraterna

Om

Talare

Lena Rådström Baastad
Partisekreterare

Datum

Plats

Göteborg

Omständigheter

Den 8 april 2017 inledde Socialdemokraterna sin 39:e partikongress på Svenska Mässan i Göteborg. Detta var dagen efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, vilket präglade många av de tal som hölls på kongressen.

Tal

Varmt tack för det! Innan jag tackar för förtroendet vill jag börja med att tacka er. I den svåra stund som uppstod efter det förskräckliga attentatet i fredags har vi gemensamt visat beslutsamhet. Genom behandling av motioner, diskussioner i temagrupper, debatter här i plena, har vi upprätthållit något som är ett grundfundament för vårt demokratiska samhälle. För det vill jag tacka er!

Men jag vill naturligtvis tacka för det enorma förtroende som ni har gett mig. Om ni bara visste hur stort det här känns. Jag kommer fortfarande ihåg när telefonen ringde. Det var den 31 juli. Jag och min man hade precis kommit hem från Ullevi, där vi hade sett Zlatan premiärspela med Manchester United. Jag stod i köket och lagade mat, och när jag svarade var det Stefan. Det var ganska överväldigande. Men trots det kände jag att jag behövde lite betänketid för jag hade precis lämnat politiken. Men det gick någon dag och då kände jag i hela kroppen: Jag vill. Jag vill vara med och förändra. Jag vill vara med och stärka vårt parti. Jag vill vara med och bygga ett  starkare Sverige. Och jag lovar er: Jag kommer att göra mitt allra bästa för att förvalta det förtroende ni har gett mig.

Jag känner mig trygg att få bära det här förtroendet tillsammans med er och tillsammans med Stefan. Vi kommer att göra allt vi kan för att skapa en starkare sammanhållning i vårt land. Tillsammans ska vi bli ännu starkare!

Jag växte upp med min mamma och jag minns att det ibland var svårt att få pengarna att räcka till, hur hon i slutet av månaden fick välja ganska noga vilka varor hon stoppade i sin korg så att pengarna skulle räcka. Det här är något som jag alltid kommer att bära med mig – känslan av att inte ta saker för givet. Men min mamma, som sitter här i lokalen, fostrade alltid mig att se möjligheterna, att ta chansen när den kommer men också att jobba hårt för det. Det är så jag uppfostrar mina barn i dag.

Så när Stefan så tydligt leder vårt parti utifrån principen att göra sin plikt och kräva sin rätt känner jag mig helt hemma. För mig finns det ingen motsättning i det. Jag ser rätt och plikt som varandras förutsättningar. Vår vision om ett jämlikt samhälle, där varenda unge och varenda människa får möjligheten att utvecklas till den som de vill vara, den visionen vilar på just det samhällskontraktet – att vi gör vår plikt och kräver vår rätt, att vi hjälps åt. Det är ingen som kan klara sig helt på egen hand, men tillsammans kan vi göra det. Tillsammans kan vi bygga ett samhälle där ingen lämnas efter men ingen heller hålls tillbaka.

Partikamrater, jag kommer från lokalpolitiken i Örebro. Det är där jag har lärt mig politikens förutsättningar, villkor och utmaningar mitt i vardagen. Jag gillar att ta itu med det som betyder något för människor, som förändrar och förbättrar. Och jag är van att samarbeta för att åstadkomma resultat. Det är resultat som driver mig.

Men jag är också van att bli ifrågasatt – som kvinna, som politiker, som socialdemokrat. Då brukar jag tänka på Dolly Parton, för vet ni? Jag gillar Dolly Parton mer än jag gillar Bruce Springsteen! Hon säger: ”If you want the rainbow you have to put up with the rain.” Och vet ni vad? Lite regn har aldrig stört mig särskilt mycket.

Ett uttryck som jag hör ganska ofta när jag är i Stockholm är ”Där ute i kommunerna.” Det är som om kommunerna är någon annanstans. Men det är ju i kommunerna allt börjar. Jag kommer från en ort som heter Vintrosa, ett litet samhälle utanför Örebro. Där är jag uppväxt och där bor jag kvar. Den närhet som finns i det lilla samhället är speciell. Ett kort samtal i kön till kassan ger ofta mycket mer än vad alla opinionsmätningar kan ge: ”Hur är det med föräldrarna?”, ”Fungerar hemtjänsten?”, ”Hur har du det på jobbet?”, ”Hur går det i skolan för dina barn?”, ”Har de flyttat hemifrån ännu?” Det är där allt börjar, i människors liv, deras längtan, oro eller glädje. De förväntningar som jag möter tar jag sedan med mig in i mitt politiska arbete.

De flesta av er här är lokala politiker. Ni vet förutsättningarna i era kommuner och landsting: vilka frågor som är viktiga, vilka utmaningarna är och vad som kan avgöra valet för er. Men här behöver vi bli ännu bättre på att knyta ihop den nationella och den lokala politiken, och vi ska arbeta ännu mer tillsammans framöver.

När jag tänker på allt det arbete som görs ute i kommuner och landsting blir jag stolt över att få vara en del av det här gänget. Vi som har lett och leder arbetet i kommuner och landsting, ofta i breda samarbeten, vi vinner val, vi samarbetar, vi drivs av kärleken till vår kommun och ort, vi förändrar vardagen för väldigt många människor. Och den situation vi har nationellt, med ett osäkert parlamentariskt läge, svårt att hitta koalitioner som skapar stabila majoritet – så har vi haft det därute väldigt länge.

Jag skulle vilja påstå att Socialdemokraterna i kommuner och landsting har gått före och visat på nya samarbetsformer och möjligheter. Den erfarenheten är jag glad att ta med mig till den nationella politiken. Den behövs. Vi behöver samarbeta mer. Till alla er där ute i kommuner och landsting: Tack för allt jobb ni gör! Tack för att ni visar vägen!

Jag välkomnar nu verkligen att vi som parti förstärker vårt fokus på hela landet, att vi förbättrar förutsättningarna för skogsindustrin, livsmedelsindustrin, besöksnäringen. Att vi vill se fler lärcentra och en starkare regional näringspolitik. Att vi sätter fokus på allt det som gör att kommuner i hela landet kan utvecklas. Att vi ser till att stärka tillgången till välfärd och service.

Jag vet själv hur beroende jag är av att handlare finns nära, hur oron kommer varje gång som affären ska byta ägare. Det är därför jag alltid ser till att handla där, för att affären ska finnas kvar. Jag tankar inte på macken, för den finns inte kvar längre, men på vår alldeles egna pump som kan ta mig ut på E18, så att den ska finnas kvar. Det här att få Sverige att hålla ihop är ingen lätt uppgift. Det kräver hårt arbete och det kommer att kräva ännu mer arbete framöver. Men vet ni? Det är då vi socialdemokrater behövs som bäst, för vi ger inte upp om någon ort vare sig det är en bruksort eller en förort. Vi ger inte upp om någon människa. Sverige ska hålla ihop!

Partivänner, när vi samlas till kongress är det för att höja ambitionerna för vårt samhällsbygge. Vi utgår från samhällsutmaningarna. De är och förblir våra huvudmotståndare, Vi får aldrig blunda. Jag skulle vilja påstå att det är vår största fiende i dag att vi betraktas som nöjda, att vi blir försvarare av ett system, att vi inte ser problemen. Inget kan vara mer fel och inget får vara mer fel. Vi ser orättvisorna. Vi känner dem in på bara skinnet. Vi känner den otrygghet som följer av ökade samhällsklyftor. Vi känner den oro som får rädslan att växa. Och vi vet vilka krafter som trivs och frodas i ett sådant klimat.

Det är precis därför som vi gör det som behövs för att öka tryggheten och det är därför vår kongress heter Trygghet i en ny tid. Vi ska möta den oro som finns med kraftfulla insatser mot terrorism och för ökad säkerhet. Men det innebär också att vi ska stärka tryggheten med fler poliser och skärpta straff för att knäcka gängkriminaliteten, beslagta vapen och minska våldet men också med det som bygger framtidstro och hopp, för vi vet att det finns inget som gör samhället mer tryggt än trygga människor.

Ivar Lo Johansson sade en gång: ”Du är inte där dina skor står utan där dina drömmar finns.” Människor måste drömma och tro på en bättre framtid. Det är det som i längden och på djupet skapar trygghet. Det är det som gör Sverige starkt. Därför ska vi vara den politiska kraft som steg för steg förbättrar välfärden så att den håller den kvalitet som vi, var och en, har rätt att förvänta oss. En skola där varje barn får det stod som han eller hon behöver och faktiskt kan känna hur roligt det är att lära sig nya saker. Eller en trygg vårdplats när jag eller någon annan behöver opereras. Eller en omsorg som går att lita på när mamma behöver hjälp och jag inte kan komma från jobbet.

Vi ska fortsätta att vara den politiska kraft som steg för steg sluter klyftorna i vårt land – mellan gammal och ung, mellan stad och land, mellan den som precis har kommit till Sverige och  den som har bott här i hela sitt liv. Det kommer inte att vara enkelt, men vår främsta uppgift är aldrig att försvara det som är bra utan att brinna för att förändra det som brister.

I dag riskerar segregationen att bryta Sverige om vi inte klarar att bryta segregationen. I samma kommun som växer så det knakar, där ekonomin går stark och företag etablerar sig har vi stadsdelar där 65 procent av barnen växer upp i barnfattigdom, där färre än 40 procent av den vuxna befolkningen förvärvsarbetar, där skolresultaten är alldeles för låga och ohälsan alldeles för hög. Vi har stadsdelar där det kan bo 26 personer i en trea med en toalett och dusch.

Det finns ingen enkel lösning. Det finns inte en lösning. Men tillsammans kan vi, och måste vi, vända den här utvecklingen. Det kommer att kräva samarbete mellan skola, socialtjänst, arbetsförmedling,  polis, landsting och civila samhället. Men det kräver också att varje individ tar sitt ansvar. Gör din plikt, kräv din rätt är en klassisk socialdemokratisk princip. Tillsammans ska vi bekämpa ojämlikheten och stärka sammanhållningen så att fler kan vara där deras drömmar finns.

Partivänner, i detta arbete behövs vi allihop. När vi mejslar fram politiken på kongressen behövs perspektiven både från den som arbetat i hela sitt liv och i dag är pensionär till den som kanske inte har börjat sin yrkesbana ännu. Från den som kommer från glesbygden, storstaden eller ett annat land. Perspektiven behövs från den som är arbetslös eller den som kanske håller på att arbeta ihjäl sig. Det är i den här bredden som vi har vår styrka och kan formulera en politik för hela Sverige och för alla människor i vårt land.

Då duger det inte med en krympande medlemsskara. Vi har i lördags fattat beslut igen, och då säger jag igen, att vi som parti ska växa med fler medlemmar de kommande åren. Och det är nu jag tänker plocka fram min stränga röst. Vi behöver inga nya mål. Vi har målen men det är nu vi ska göra jobbet. Medlemsvärvning ska prioriteras i hela organisationen – från S-förening till partistyrelsen. Det är inte en fråga som ska ligga sist på dagordningen, den ska ligga först. Det, kongressdelegater, är vårt jobb att se till att det blir så. Nästa år, och i år, ska vi värva 10 000 nya medlemmar som ska hjälpa oss att vinna valet 2018!

Nu är det kanske någon som undrar: ”Men hur ska det här gå till?” Var inte oroliga. Det finns en metod, den är beprövad, den ger resultat. Det handlar om att ställa frågan: ”Vill du bli medlem i Socialdemokraterna?” All medlemsvärvning börjar faktiskt med den enkla frågan. Ställ frågan på jobbet, på fiket, på gymmet, i föräldragruppen. Fråga. Fråga vilka som vill vara med oss och slåss för den svenska modellen. De andra pratar om att sänka lönerna och riksdagen röstar igenom att det är ok att ge taxiförare 27 kronor i timlön. 27 kronor. Det är faktiskt mindre än hälften så mycket som min 15-åriga dotter hade förra sommaren på sin första feriepraktik.

Fråga vilka som vill bara med oss och vända utvecklingen i våra socialt utsatta områden. ”Vill du hjälpa till med läxläsning?”, ”Vill du vara med och hjälpa till och stötta som trygghetsvärd?”, ”Vill du gå med i Socialdemokraterna för att bygga det nya Välfärdssverige?”, ”Vill du vara med? Jag vill att vi säger till alla som vi möter: ”Vi behöver dig i vårt samhällsbygge – vill du vara med?” Kamrater, ensam må vara stark men tillsammans är vi alltid starkare.

Världen krymper och samtidigt växer avstånden. Det är ett ganska märkligt skeende. Unga får sina nyheter via Facebook och Twitter. De får sin information från Youtubers. De sitter uppkopplade mot hela världen hela tiden. I den här stora verkligheten där allt finns skapas det bubblor. Det är filterbubblor som gör att vi mer och mer tar del av information som stärker det vi redan tycker. Det kallas faktaresistens.

Förståelsen för varandra minskar och i snabba sociala medier höjs tonläget. Det blir mer aggressivt med hat och hot. Det är en ny medievärld som förändras fort. I allt detta blir den redaktionella journalistiken som sorterar, granskar och nyhetsvärderar, ovärderlig. Den valrörelse som ligger framför oss kommer att utmana oss allt mer. Vi kommer att se falska nyheter, attacker på traditionell media och organiserade informationskampanjer som går under radarn. Det blir en fajt om verkligheten, om politiken, men också om sanningen. Den fajten ska vi ta.

Vi kommer att stärka vår organisation för att förbereda en offensiv digital valrörelse i det nya medielandskapet. Det är viktig att var och en av oss, var och en av alla våra medlemmar, inte bara är med och knackar dörr utan också är med och knackar filterbubblor. Reagera när någon delar osanningar. Säg ifrån när någon gör rasistiska inlägg på nätet. Svara när mytbildningar och generaliseringar sprids. Jag vet att många av er redan gör det, men vet också att en del tänker: ”Det är ingen idé.” Jo, det är idé och det har betydelse, för nu handlar det om att vi även digitalt ska stå upp mot lögner, hot och rasism!

Vårt parti ska vara väl förberett för valrörelsen. Hela min insats som partisekreterare kommer att handla om att vi ska vara ett starkt parti, för det är det som behövs när vi bygger ett tryggare Sverige. Jag vill passa på att säga ett stort tack till dig, Carin, som lämnat över stafettpinnen till mig. Mycket strategiskt arbete är på plats och du har lagt en oerhört gedigen grund. Du gav oss Framtidspartiet och du lämnade över ett enormt utvecklingsarbete till oss. Det bär jag nu vidare. Det som dessutom känns så himla bra är att det är till Carin jag kan ringa med både frustration, frågor och för att få kloka råd. Tack för det stödet och tack för det enorma arbete du har gjort för vårt parti!

Jag har sagt det förut och jag tänker säga det igen: Jag är van att vinna val och det tänker jag fortsätta med. Nu behöver vi vara rustade i hela vår organisation, ut i varje kapillär, för att vinna. Vi ska ännu tydligare knyta ihop det nationella, det regionala och det lokala arbetet. Vi ska i samarbete med vårt fantastiska SSU och alla våra sidoorganisationer göra bredden till vår styrka.

Men det finns mer att göra när det kommer till samarbete. Vi har en stark historia och vi har en stolt tradition när det kommer till vår facklig-politiska samverkan. Men det här är inget som vi får ta för givet. Därför ska vi alltid hitta nya sätt att gemensamt utveckla Sverige, bygga ett starkare Sverige och ett mer jämlikt Sverige genom vår facklig-politiska samverkan. Socialdemokratin behöver en stark fackföreningsrörelse och fackföreningsrörelsen behöver en stark socialdemokrati.

Men för att vinna val behövs det något mer än en stark organisation och en bra politik. Det behövs lite vinnarskalle. Ser ni på Mästarnas mästare? Det gör jag också. Och jag kan inte sluta fascineras av det som utmärker en vinnare. Det är väldigt mycket en fråga om inställning, om att träna de där extra passen, gå upp tidigt på morgonen, stanna kvar på kvällen, komma igen efter ett bakslag och planera långsiktigt i fyraårscykler till nästa OS. Det går inte att bestämma sig för att vinna OS ett halvår i förväg, och det är samma sak med val. Det börjar nu.

När vi åker hem härifrån går vi nästa direkt ut i en vårkampanj. I hela landet ska vi knacka dörr, samtala, lyssna och berätta hur vi ska arbeta för att skapa ett bättre Sverige. Nu växer intresset för politik, fler vill prata om framtiden, om Sverige, om hur vi stärker skolan, om hur vi vill förbättra sjukvården, om invandringen och brottsligheten. Då ska vi berätta om våra lösningar. Jag har en mycket stark magkänsla att om vi bara berättar vart vi vill ta Sverige är det många som vill vara med på den resan. Det här arbetet ska börja nu, för det räcker inte att göra det tre veckor före valet. Att bygga förtroende för oss och vår politik tar mycket längre tid än så. Vänner, nu ser jag fram emot att tillsammans med er få gå ut och berätta hur vi vill utveckla Sverige. Tack ska ni ha!

Källa

Manuskript hämtat från socialdemokraterna.se (2025-06-25)

Taggar