_(cropped).jpg)
Sveriges regering är en feministisk regering. Det innebär att regeringen uppfattar skillnader i livsvillkor och fördelning av makt och resurser baserade på kön, oftast till flickors och kvinnors nackdel och till pojkars och mäns fördel, som ett samhällsproblem som kan och ska motverkas bland annat genom politiska beslut.
I en feministisk regering är alla statsråd jämställdhetsministrar och bedriver en feministisk politik inom sitt ansvarsområde. Min kollega, statsrådet Ylva Johansson, kommer att berätta om regeringens aktiva åtgärder för en jämställd arbetsmarknad.
Fokus för dagen är resultat, kvarstående utmaningar och framtiden. Regeringen har pekat ut era myndigheter som särskilt relevanta för jämställdhetspolitiken. Att era myndigheter med full kraft arbetar för målsättningen att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är en förutsättning för att regeringens feministiska politik ska få genomslag och göra reell skillnad i människors liv och vardag.
Jag ser framför mig att de myndigheter ni företräder kommer att ha fortsatta uppdrag och rapportera ert jämställdhetsarbete till regeringen - under lång tid framöver. För mig är det prioriterat att detta arbete ska fortsätta. Jag vill även fortsättningsvis att Jämställdhetsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket och Statskontoret ska stödja och följa upp hur ni jobbar vidare med dessa frågor.
Nationella sekretariatet för genusforskning rekommenderar i en alldeles färsk rapport att regeringen, med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, bör konkretisera och peka ut specifika ojämställdhetsproblem i samhället och rikta särskilda uppdrag till de myndigheter som bedöms kunna påverka ett särskilt problemområde genom samverkan. Och att fler aktörer bör involveras i ett sådant arbete, exempelvis kommuner och landsting. Jag tycker att detta är ett mycket intressant förslag att titta vidare på.
Regeringen har redan beslutat att myndigheter som är strategiska för jämställdhetspolitiken ska ha en tydlig och långsiktig styrning avseende jämställdhetsintegrering av kärnverksamheten. Regeringen stärker medvetet den långsiktiga styrningen och drygt hundra myndigheter har nu tydliga uppgifter i sina instruktioner om jämställdhet. Det gäller till exempel Arbetsmiljöverket och forskningsfinansiärerna, det vill säga Vetenskapsrådet med flera. Inom det sociala området har nyligen Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen och Läkemedelsverket fått reviderade instruktioner. Instruktioner för fler viktiga myndigheter ses över inom Regeringskansliet, bland annat Polismyndigheten och vissa försvarsmyndigheter.
Under mandatperioden har regeringen stärkt såväl stöd, styrning som uppföljning av jämställdhetpolitiken, inklusive myndighetsstyrningen på bred front. Med inrättandet av en jämställdhetsmyndighet ska jämställdhetpolitiken bli mer långsiktig och träffsäker.
Jämställdhetsmyndighetens stöd och uppföljning av jämställdhetpolitiken och hur väl era myndigheter bidrar till de jämställdhetspolitiska målen är en viktig del av detta.
En förutsättning för att både myndigheter och regeringen ska kunna ta fram träffsäkra insatser är att vi har kunskap om nuläget. Därför har regeringen från och med årsredovisningen för 2017 infört ett krav om att all individbaserad statistik i myndigheters årsredovisningar och budgetunderlag ska vara könsuppdelad.
Jag vill passa på att säga stort tack för alla delredovisningar av JiMuppdraget som inkom i slutet av februari i år. Det är tydligt för mig att arbetet handlar om konkreta verksamhetsförbättringar. Att vara en JiM-myndighet ska vara en kvalitetsstämpel.
Satsningen har tack vare ert oförtröttliga arbete på flera sätt bidragit till en mer rättvis och träffsäker verksamhet och omedelbara förbättringar för såväl kvinnor och män, flickor och pojkar i era myndigheters målgrupper.
Jag tänker exempelvis på Folkbildningsrådets arbete för att motverka könsstereotypa ämnesval och stärka utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Migrationsverket som stärkt rättssäkerheten i asylprocess för både kvinnor och män, där mannen inte längre ska utgöra norm för familjeärenden. Även Tillväxtverket – som lyckats fördubbla de finansiella medel som går till kvinnor som driver företag – bör förstås nämnas här. Vi kommer strax att få förmånen att höra mer om detta.
Vi har fortsatt stora utmaningar vad gäller jämställdhet, inte minst i skolan. Könsstereotypa yrkesval, pojkars lägre kunskapsresultat, flickors i högre utsträckning upplevda stress i skolarbetet och brister i värdegrundsarbete avseende jämställdhet.
Därför är exempelvis Skolinspektionens arbete med jämställdhet i sin tillsyn och kvalitetsgranskning så viktig. Ett arbete som stärkts och utvecklats tack vare JiM-satsningen. Även Skolverket och skolforskningsinstitutet aktiva arbete inom detta område är viktigt och måste fortsätta.
Men ojämställdheten finns inte enbart i skolan. Den följer oss hela livet igenom. Makten i samhället är inte jämnt fördelad mellan kvinnor och män. I Sverige är män fortfarande överrepresenterade på ledande positioner inom politiken och i näringslivet. Kvinnors inkomster är fortfarande lägre än mäns. Det är väl belagt att kvinnor tar ett större ansvar än män för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det finns skillnader mellan kvinnor och män, pojkar och flickor vad gäller hälsa. Kvinnor är i högre grad än män utsatta för våld av närstående och män är överrepresenterade när det gäller lagförda gärningspersoner.
Som #MeToo-uppropen vittnat om är det många gånger svårt för kvinnor och flickor att omedelbart berätta för andra om utsatthet för våld och övergrepp. Samhället måste aktivt och systematiskt arbeta för att upptäcka våld. Detta är en särskild målsättning i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även här finns exempel på banbrytande arbete inom JiM. Exempelvis genomför Försäkringskassan insatser för att identifiera våldsutsatthet i sjukpenningärenden och förmedla stöd till kvinnor i denna situation. Ett liknande arbete om upptäckt av våld mot kvinnor som orsak till arbetslöshet pågår lokalt inom
Arbetsförmedlingen. Ett arbete som behöver drivas vidare på bred front för att i en senare fas göra skillnad för de människor som våra verksamheter finns till för.
JiM-satsningen har varit viktig för att starta upp ett aktivt och strategiskt jämställdhetsarbete på de myndigheter ni företräder. Regeringens förväntningar är att detta arbete fortsätter med oförminskad kraft. Mot bakgrund av era erfarenheter kan arbetet framöver bli ännu mer träffsäkert.
Avslutningsvis:
Vi vet vilka utmaningarna är och vad som återstår att göra. Jag vill att era myndigheter även fortsättningsvis ska ha tydliga uppdrag om jämställdhetsintegrering och fortsätta att rapportera era resultat till regeringen under lång tid framöver. Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt arbete, och jag menar att det måste vara tydligt såväl i myndighetsinstruktioner som i regleringsbreven för 2019.
Arbetet behöver också utvecklas och ta nya former. Vi vet att det råder bristande jämställdhet på flera viktiga samhällsområden. Det är tydligt att de jämställdhetsproblem vi står inför i samhället är komplexa och kräver samordnade insatser mellan myndigheter.
Jag menar att här behöver regeringen göra sin hemläxa och bli tydligare gentemot er myndigheter kring vilka specifika jämställdhetsproblem som just er myndighet förväntas lösa. Det behöver ske i samverkan mellan myndigheter och andra strategiska aktörer i samhället och här ser jag att även Jämställdhetsmyndigheten har en viktig roll.
I en feministisk regering är alla statsråd jämställdhetsministrar och bedriver en feministisk politik inom sitt ansvarsområde. Min kollega, statsrådet Ylva Johansson, kommer att berätta om regeringens aktiva åtgärder för en jämställd arbetsmarknad.
Fokus för dagen är resultat, kvarstående utmaningar och framtiden. Regeringen har pekat ut era myndigheter som särskilt relevanta för jämställdhetspolitiken. Att era myndigheter med full kraft arbetar för målsättningen att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är en förutsättning för att regeringens feministiska politik ska få genomslag och göra reell skillnad i människors liv och vardag.
Jag ser framför mig att de myndigheter ni företräder kommer att ha fortsatta uppdrag och rapportera ert jämställdhetsarbete till regeringen - under lång tid framöver. För mig är det prioriterat att detta arbete ska fortsätta. Jag vill även fortsättningsvis att Jämställdhetsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket och Statskontoret ska stödja och följa upp hur ni jobbar vidare med dessa frågor.
Nationella sekretariatet för genusforskning rekommenderar i en alldeles färsk rapport att regeringen, med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, bör konkretisera och peka ut specifika ojämställdhetsproblem i samhället och rikta särskilda uppdrag till de myndigheter som bedöms kunna påverka ett särskilt problemområde genom samverkan. Och att fler aktörer bör involveras i ett sådant arbete, exempelvis kommuner och landsting. Jag tycker att detta är ett mycket intressant förslag att titta vidare på.
Regeringen har redan beslutat att myndigheter som är strategiska för jämställdhetspolitiken ska ha en tydlig och långsiktig styrning avseende jämställdhetsintegrering av kärnverksamheten. Regeringen stärker medvetet den långsiktiga styrningen och drygt hundra myndigheter har nu tydliga uppgifter i sina instruktioner om jämställdhet. Det gäller till exempel Arbetsmiljöverket och forskningsfinansiärerna, det vill säga Vetenskapsrådet med flera. Inom det sociala området har nyligen Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Barnombudsmannen och Läkemedelsverket fått reviderade instruktioner. Instruktioner för fler viktiga myndigheter ses över inom Regeringskansliet, bland annat Polismyndigheten och vissa försvarsmyndigheter.
Under mandatperioden har regeringen stärkt såväl stöd, styrning som uppföljning av jämställdhetpolitiken, inklusive myndighetsstyrningen på bred front. Med inrättandet av en jämställdhetsmyndighet ska jämställdhetpolitiken bli mer långsiktig och träffsäker.
Jämställdhetsmyndighetens stöd och uppföljning av jämställdhetpolitiken och hur väl era myndigheter bidrar till de jämställdhetspolitiska målen är en viktig del av detta.
En förutsättning för att både myndigheter och regeringen ska kunna ta fram träffsäkra insatser är att vi har kunskap om nuläget. Därför har regeringen från och med årsredovisningen för 2017 infört ett krav om att all individbaserad statistik i myndigheters årsredovisningar och budgetunderlag ska vara könsuppdelad.
Jag vill passa på att säga stort tack för alla delredovisningar av JiMuppdraget som inkom i slutet av februari i år. Det är tydligt för mig att arbetet handlar om konkreta verksamhetsförbättringar. Att vara en JiM-myndighet ska vara en kvalitetsstämpel.
Satsningen har tack vare ert oförtröttliga arbete på flera sätt bidragit till en mer rättvis och träffsäker verksamhet och omedelbara förbättringar för såväl kvinnor och män, flickor och pojkar i era myndigheters målgrupper.
Jag tänker exempelvis på Folkbildningsrådets arbete för att motverka könsstereotypa ämnesval och stärka utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Migrationsverket som stärkt rättssäkerheten i asylprocess för både kvinnor och män, där mannen inte längre ska utgöra norm för familjeärenden. Även Tillväxtverket – som lyckats fördubbla de finansiella medel som går till kvinnor som driver företag – bör förstås nämnas här. Vi kommer strax att få förmånen att höra mer om detta.
Vi har fortsatt stora utmaningar vad gäller jämställdhet, inte minst i skolan. Könsstereotypa yrkesval, pojkars lägre kunskapsresultat, flickors i högre utsträckning upplevda stress i skolarbetet och brister i värdegrundsarbete avseende jämställdhet.
Därför är exempelvis Skolinspektionens arbete med jämställdhet i sin tillsyn och kvalitetsgranskning så viktig. Ett arbete som stärkts och utvecklats tack vare JiM-satsningen. Även Skolverket och skolforskningsinstitutet aktiva arbete inom detta område är viktigt och måste fortsätta.
Men ojämställdheten finns inte enbart i skolan. Den följer oss hela livet igenom. Makten i samhället är inte jämnt fördelad mellan kvinnor och män. I Sverige är män fortfarande överrepresenterade på ledande positioner inom politiken och i näringslivet. Kvinnors inkomster är fortfarande lägre än mäns. Det är väl belagt att kvinnor tar ett större ansvar än män för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det finns skillnader mellan kvinnor och män, pojkar och flickor vad gäller hälsa. Kvinnor är i högre grad än män utsatta för våld av närstående och män är överrepresenterade när det gäller lagförda gärningspersoner.
Som #MeToo-uppropen vittnat om är det många gånger svårt för kvinnor och flickor att omedelbart berätta för andra om utsatthet för våld och övergrepp. Samhället måste aktivt och systematiskt arbeta för att upptäcka våld. Detta är en särskild målsättning i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även här finns exempel på banbrytande arbete inom JiM. Exempelvis genomför Försäkringskassan insatser för att identifiera våldsutsatthet i sjukpenningärenden och förmedla stöd till kvinnor i denna situation. Ett liknande arbete om upptäckt av våld mot kvinnor som orsak till arbetslöshet pågår lokalt inom
Arbetsförmedlingen. Ett arbete som behöver drivas vidare på bred front för att i en senare fas göra skillnad för de människor som våra verksamheter finns till för.
JiM-satsningen har varit viktig för att starta upp ett aktivt och strategiskt jämställdhetsarbete på de myndigheter ni företräder. Regeringens förväntningar är att detta arbete fortsätter med oförminskad kraft. Mot bakgrund av era erfarenheter kan arbetet framöver bli ännu mer träffsäkert.
Avslutningsvis:
Vi vet vilka utmaningarna är och vad som återstår att göra. Jag vill att era myndigheter även fortsättningsvis ska ha tydliga uppdrag om jämställdhetsintegrering och fortsätta att rapportera era resultat till regeringen under lång tid framöver. Jämställdhetsintegrering är ett långsiktigt arbete, och jag menar att det måste vara tydligt såväl i myndighetsinstruktioner som i regleringsbreven för 2019.
Arbetet behöver också utvecklas och ta nya former. Vi vet att det råder bristande jämställdhet på flera viktiga samhällsområden. Det är tydligt att de jämställdhetsproblem vi står inför i samhället är komplexa och kräver samordnade insatser mellan myndigheter.
Jag menar att här behöver regeringen göra sin hemläxa och bli tydligare gentemot er myndigheter kring vilka specifika jämställdhetsproblem som just er myndighet förväntas lösa. Det behöver ske i samverkan mellan myndigheter och andra strategiska aktörer i samhället och här ser jag att även Jämställdhetsmyndigheten har en viktig roll.