Mitt namn är Johan Lindholm och jag är ordförande i Byggettan, ett fackförbund för byggnadsarbetare i Stockholm.
Första maj är en dag för demokrati, jämlikhet och solidaritet. Därför är det väldigt speciellt att samlas vid La Mano, monumentet som restes 1977, för att minnas och hedra de människor som för sjuttio år sedan kämpade för demokrati och mänskliga rättigheter i Spanien.
Spanska inbördeskriget var ett blodigt och grymt krig i slutet på 30-talet. Det var en kamp mellan demokrati och diktatur, mellan fascism och socialism. 500 svenskar slogs som frivilliga på regeringssidan mot Francos fascism. Långt ifrån alla kom hem igen.
Jag tycker det är viktigt att ta ställning. Det är viktigt att agera utifrån sin övertygelse. Det gjorde alla de svenskar som bestämde sig att tillsammans med kamrater från hela världen, bekämpa Francoregimen. Som socialdemokrat värmer det mitt röda LO-hjärta att se att ni också tagit ställning, genom att ni är här idag, samlade under våra röda fanor. Tänk bara för ett ögonblick tanken att militär och polis skulle upplösa vårt möte med tårgas och batonger. Att ni som är här skulle arresteras för att ni deltar i ett första majmöte.
Fascismregimen i Spanien bekämpades, men vi som lever nu vet att fascismens fula tryne dyker upp igen runt om i Europa. Men fascismens grogrund är inte några fåtals extrema åsikter - det är klasskillnader och ojämlikhet. Därför är jämlikhet och demokrati bra motmedlen mot fascism.
Men ett annat motmedel är att ha ett jobb. Att kunna försörja sig borde vara en mänsklig rättighet. Vi vet att arbetslöshet får fascismen att frodas i dåliga tider. Så den första maj-paroll vi i år tågar under lyder ”jobben först”. Denna paroll skulle vi egentligen kunna bära fram varje år, för inom LO sätter vi alltid jobben först.
Vad som skrämmer mig nu i finanskrisens dagar är att regeringen inte sätter jobben först. I synnerhet skräms jag av att de inte har en aktiv jobbpolitik över huvudtaget. I valrörelsen 2006 lovade nuvarande näringsminister Maud Olofsson att Sverige skulle tillhöra ett av de fem länder i EU med lägst ungdomsarbetslöshet. Det var det exakta vallöftet hon gav det svenska folket. Sedan dess vet ju alla att svensk arbetslöshet har skjutit i höjden!
Och det är de unga på arbetsmarknaden har fått ta den värsta smällen. Både de som inte har fått in någon fot på arbetsmarknaden ännu och de som bara fått in sin ena fot, och det i en osäker anställningsform. Sverige är idag ett av de länder inom EU som har absolut högst arbetslöshet bland ungdomar.
Vi är smärtsamt medvetna om de varsel som dagligen läggs i Sverige. Dessa varsel drabbar nämligen oss hårdast. Alla vi som står här idag, det är vi, våra vänner, våra släktingar och våra kollegor som offras när företag tvingas varsla och regeringen inte har en hållbar handlingsplan för hur de ska hantera krisen.
Regeringen klarar inte ens av att ge oss i facket det redskap vi så väl behöver när vi tvingas in i förhandlingar med arbetsgivare om ekonomisk övertalighet. Vi har idag ett alltför urvattnat LAS fyllt med osäkra anställningsformer och turordningsundantag. När socialdemokratin återigen bildar regering 2010 ska vi tömma LAS på turordningsundantag och osäkra anställningar som hindrar ungdomar från att få in båda fötterna på arbetsmarknaden.
Den 7 juni har vi val i Sverige. Ett val till EU-parlamentet. Det är ett otroligt viktigt val, där hela den svenska modellen är hotad. I ett blått Europa kommer marknaden före människan och vi tvingas in i neråtgående spiraler av lön och social dumpning. Jobben i Sverige kommer att gå till arbetare från låglöneländer, eftersom de svenska arbetarna inte kan konkurrera på samma villkor som arbetare från dessa länder. Att tillåta lönekonkurrens är inte en trovärdig jobbpolitik från regeringens sida. Det skapar bara en högre arbetslöshet och föder främlingsfientlighet.
För att bekämpa rasism och främlingsfientlighet måste man skapa förståelse för allas lika rätt och värde. Men att som näringsminister Maud Olofsson sjunga arbetskraftsinvandringens lov och samtidigt klargöra att det är viktigt med löne- och avtalskonkurrens, är att skapa just den rädsla som driver fram främlingsfientlighet. Att dessutom göra det under en lågkonjunktur är en risk för produktiviteten.
Näringsministern skapar tim¬anställningar till invandrare som bor i Sverige, men ger dem inte förutsättningar att vinna inträde till ”ett Sverige för alla” när lågkonjunkturen kommer. Det är inte bara kortsiktig näringspolitik, det är ansvarslöst.
Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater vill ändra det utstationeringsdirektiv som ser till ursprungslandets villkor när arbetare och tjänster rör sig fritt inom EU. Vi vill garantera alla som verkar på den svenska arbetsmarknaden rätten till den trygghet som svenska kollektivavtal ger. Svenska avtal på svensk arbetsmarknad är en alternativ paroll till den vi idag tågar under. I ett rött Europa kan just detta garanteras. I ett rött Europa kommer människan och jobben först. Låt inte fascisterna få en chans i valet!
Kom ihåg detta när ni röstar den 7 juni!
Första maj är en dag för demokrati, jämlikhet och solidaritet. Därför är det väldigt speciellt att samlas vid La Mano, monumentet som restes 1977, för att minnas och hedra de människor som för sjuttio år sedan kämpade för demokrati och mänskliga rättigheter i Spanien.
Spanska inbördeskriget var ett blodigt och grymt krig i slutet på 30-talet. Det var en kamp mellan demokrati och diktatur, mellan fascism och socialism. 500 svenskar slogs som frivilliga på regeringssidan mot Francos fascism. Långt ifrån alla kom hem igen.
Jag tycker det är viktigt att ta ställning. Det är viktigt att agera utifrån sin övertygelse. Det gjorde alla de svenskar som bestämde sig att tillsammans med kamrater från hela världen, bekämpa Francoregimen. Som socialdemokrat värmer det mitt röda LO-hjärta att se att ni också tagit ställning, genom att ni är här idag, samlade under våra röda fanor. Tänk bara för ett ögonblick tanken att militär och polis skulle upplösa vårt möte med tårgas och batonger. Att ni som är här skulle arresteras för att ni deltar i ett första majmöte.
Fascismregimen i Spanien bekämpades, men vi som lever nu vet att fascismens fula tryne dyker upp igen runt om i Europa. Men fascismens grogrund är inte några fåtals extrema åsikter - det är klasskillnader och ojämlikhet. Därför är jämlikhet och demokrati bra motmedlen mot fascism.
Men ett annat motmedel är att ha ett jobb. Att kunna försörja sig borde vara en mänsklig rättighet. Vi vet att arbetslöshet får fascismen att frodas i dåliga tider. Så den första maj-paroll vi i år tågar under lyder ”jobben först”. Denna paroll skulle vi egentligen kunna bära fram varje år, för inom LO sätter vi alltid jobben först.
Vad som skrämmer mig nu i finanskrisens dagar är att regeringen inte sätter jobben först. I synnerhet skräms jag av att de inte har en aktiv jobbpolitik över huvudtaget. I valrörelsen 2006 lovade nuvarande näringsminister Maud Olofsson att Sverige skulle tillhöra ett av de fem länder i EU med lägst ungdomsarbetslöshet. Det var det exakta vallöftet hon gav det svenska folket. Sedan dess vet ju alla att svensk arbetslöshet har skjutit i höjden!
Och det är de unga på arbetsmarknaden har fått ta den värsta smällen. Både de som inte har fått in någon fot på arbetsmarknaden ännu och de som bara fått in sin ena fot, och det i en osäker anställningsform. Sverige är idag ett av de länder inom EU som har absolut högst arbetslöshet bland ungdomar.
Vi är smärtsamt medvetna om de varsel som dagligen läggs i Sverige. Dessa varsel drabbar nämligen oss hårdast. Alla vi som står här idag, det är vi, våra vänner, våra släktingar och våra kollegor som offras när företag tvingas varsla och regeringen inte har en hållbar handlingsplan för hur de ska hantera krisen.
Regeringen klarar inte ens av att ge oss i facket det redskap vi så väl behöver när vi tvingas in i förhandlingar med arbetsgivare om ekonomisk övertalighet. Vi har idag ett alltför urvattnat LAS fyllt med osäkra anställningsformer och turordningsundantag. När socialdemokratin återigen bildar regering 2010 ska vi tömma LAS på turordningsundantag och osäkra anställningar som hindrar ungdomar från att få in båda fötterna på arbetsmarknaden.
Den 7 juni har vi val i Sverige. Ett val till EU-parlamentet. Det är ett otroligt viktigt val, där hela den svenska modellen är hotad. I ett blått Europa kommer marknaden före människan och vi tvingas in i neråtgående spiraler av lön och social dumpning. Jobben i Sverige kommer att gå till arbetare från låglöneländer, eftersom de svenska arbetarna inte kan konkurrera på samma villkor som arbetare från dessa länder. Att tillåta lönekonkurrens är inte en trovärdig jobbpolitik från regeringens sida. Det skapar bara en högre arbetslöshet och föder främlingsfientlighet.
För att bekämpa rasism och främlingsfientlighet måste man skapa förståelse för allas lika rätt och värde. Men att som näringsminister Maud Olofsson sjunga arbetskraftsinvandringens lov och samtidigt klargöra att det är viktigt med löne- och avtalskonkurrens, är att skapa just den rädsla som driver fram främlingsfientlighet. Att dessutom göra det under en lågkonjunktur är en risk för produktiviteten.
Näringsministern skapar tim¬anställningar till invandrare som bor i Sverige, men ger dem inte förutsättningar att vinna inträde till ”ett Sverige för alla” när lågkonjunkturen kommer. Det är inte bara kortsiktig näringspolitik, det är ansvarslöst.
Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater vill ändra det utstationeringsdirektiv som ser till ursprungslandets villkor när arbetare och tjänster rör sig fritt inom EU. Vi vill garantera alla som verkar på den svenska arbetsmarknaden rätten till den trygghet som svenska kollektivavtal ger. Svenska avtal på svensk arbetsmarknad är en alternativ paroll till den vi idag tågar under. I ett rött Europa kan just detta garanteras. I ett rött Europa kommer människan och jobben först. Låt inte fascisterna få en chans i valet!
Kom ihåg detta när ni röstar den 7 juni!