Gulan Avci: Terrorattentaten i Hawler

Hewali Heja, Kära vänner!

Den 1 februari 2004 utfördes ett av de värsta terrorattentaten mot staden Hewler i Södra Kurdistan. Över hundra människor dödades i ett terrorattentat riktat mot de kurdiska högkvarteren. Många av offren var högt uppsatta kurdiska politiker som hade vigt sina liv åt demokratibyggandet i Kurdistan men också i Irak.

När den hemska nyheten nådde oss i Sverige så tog det inte lång tid för oss att samlas för att visa vår avsky mot terrorn och de hemska illdåden som satt skräck i Södra Kurdistan.

Idag står vi åter på Sergels Torg. Ännu ett terrorattentat riktades mot staden Hawler här om veckan, som skördade ännu fler människoliv. 45 människor dödades och ca 100 skadades. Och situationen är mycket allvarlig. 

Trots att Kurdistans befolkning blivit av med en av världens mest brutala diktatorer, så finns rester kvar av Saddams Bathparti som numera går under namnet motståndsrörelsen, vars främsta uppgift är att sätta skräck i hela det kurdiska samhället. 

Det kurdiska folket har under Saddam Husseins tid vid makten ständigt varit utsatta och drabbats av attacker. Den stora kampanjen mellan åren 1980-1991 vilket Saddamregimen drev mot kurderna ledde till att hundratusentals oskyldiga män, kvinnor och barn blev måltavlor för massiva avrättningar, kemiska krigsattacker, massdeporteringar och tortyr.

Många människor känner till den kemiska krigsföringen som Saddams regim utsatte invånarna i Halabja för. Men det är få som har vetskap om att Halabja var början på ett folkmord gentemot den kurdiska befolkningen i södra Kurdistan. Det var början på en del av operation ”Anfalkampanj”, som fram till den 14 december 2003 var en mardröm för kurderna.

Trots att flera kurdiska organisationer vände sig till omvärlden och berättade vad som hänt vårt folk och om Saddams ondska så var det ingen som reagerade; inga sanktioner, inget anfall av NATO, ingen resolution från FN eller ett fördömande från säkerhetsrådet. Utan det vi hörde var en pinsam tystnad som fortfarande ekar tomt bland oss kurder.
 Det var först före… under… och efter… kriget i Irak som tystnaden bröts. Då var Halabja på allas läppar. Halabja var ett av de främsta argumenten för eller emot ett krig i Irak.

Jag hoppas att historien inte upprepar sig och att hela omvärlden inser att internationell närvaro i Irak och i Södra Kurdistan är nödvändig för att bygga upp ett fredligt och stabilt Irak och Kurdistan.

Spåren av den kemiska och biologiska krigsföringen märks än idag. Många barn föds med genetiska defekter och frekvensen av missfall bland kvinnor som var från städer som utsattes för attackerna är mycket högre än bland de kvinnor som kommer från andra städer i Kurdistan.

Vad som hände var en tragedi, det var vår tragedi och en del av vårt historiska arv, det är vi skyldiga att föra vidare till kommande generationer. 

Vi som samlats här idag, som lever i ett demokratiskt land som Sverige har en skyldighet gentemot vårt folk i alla delar av Kurdistan. Vi måste göra deras röster hörda mot omvärlden vi måste berätta för människor om vilka lidanden vårt folk gått igenom i alla delar av Kurdistan.

Som kurd och representant för Folkpartiet Liberalerna kommer jag fortsätta att sätta den kurdiska frågan högt upp på den politiska agendan. Jag ska fortsätta att berätta för politiker inom folkpartiet men också i andra partier om vårt folks situation, i Norra Kurdistan, i Södra Kurdistan, i Östra Kurdistan och i Västra Kurdistan.

Sverige och den svenska regeringen måste agera mot övertrampen av de mänskliga rättigheterna, i Sveriges riksdag, i EU, i FN, i Europarådet och andra internationella råd.

Utan en fredlig lösning på kurdfrågan så kommer mellanöstern alltid att förbli instabil. Därför är det vår allas uppgift att hjälpa det kurdiska folket i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter och befria dem från förtryck, förnedrelse och assimilationskampanjer

Her biji kurd o Kurdistan

Gulan Avcis tal på manifestation mot terrorn i Kurdistan maj 2005