When in doubt go to the library.
Citatet kommer ur Harry Potter och hemligheternas kammare och rimmar väl med Albert Einsteins insikt: The only thing you absolutely have to know is the location of the library.
Ett bibliotek är ett kunskapens tempel – en plats där vetandet finns tillgängligt för alla som tar sig tid att söka. Det är sant om biblioteket vid Hogwarts och alla andra bra bibliotek. Genom digitaliseringen har biblioteken dessutom blivit noder för kunskap och information som nu kan nås från hela världen.
Inom universiteten har biblioteken en central funktion. Vår överbibliotekarie Lars Burman skriver i den behändiga boken Meningen med ett universitetsbibliotek att en av bibliotekets viktiga uppgifter är ”att troget vårda och tillgängliggöra det som är unikt och omistligt och som genom ödet hamnat under lärosätets ansvar.”
Här i Uppsala är det särskilt sant. Vid universitetet har det funnits ett bibliotek i 400 år och den byggnad vi står i idag – Carolina Rediviva har tjänat universitetet i nästan 180 år i år. Här finns oersättliga original som Rudbeck räddade undan Uppsalabranden 1702 och Copernicus bibliotek med de anteckningar och understrykningar som påminner oss om verkens historia, till exempel.
Dessa böcker och andra historiska dokument är mer än böcker. Lars skriver om exemplet Copernicus bibliotek: Visserligen är böckerna i sig gamla och har ett kommersiellt värde. Men det som ger dem en särskild betydelse är spåren av den forna ägaren (förstrykningar, anteckningar, tillägg) och att de ingår i en fysiskt sammanhållen samling. Men här finns också något annat, mer svårfångat, som har att göra med upplevelsen av det unika och det originella. Esteter kan falla i hänryckning inför ett konstverk, och ett besök på en plats där historia utspelats kan ge ett djupt intryck. En variant av upplevelsen uppstår i mötet med historiens föremål och dokument.
Den upplevelsen möjliggörs här på Carolina i hyllmeter efter hyllmeter – denna nästan outsinliga källa av kunskap att ösa ur. Men här finns så mycket mer. Idag vid den här återinvigningen kan vi alla uppleva hur biblioteket lyckats anpassa sig till dagens krav på tillgänglighet och öppenhet, utan att ge avkall på bibliotekets själ. Här möts gammalt och nytt, traditionellt och det vågade.
Och det är precis som det ska vara. Carolina (och biblioteket generellt) är en del av studenternas arbetsmiljö, en plats som alla har lika rätt till. Vårt bibliotek är både en plats för forskning och utbildning. Och vårt bibliotek är i ständig förändring – numera har vi större digitala resurser än kunskap på papper.
Vi befinner oss i ett nav inom universitetet – en märkesbyggnad, ett landmärke som innanför fasaden erbjuder studieplatser och utrymme för att träffas och gemensamt arbeta. Men här finns också en inbyggd flexibilitet. Vare sig det gäller konserter, bröllop eller spökvandringar finns det plats här i huset.
Carolina Rediviva betyder det återupplivade Carolina. En anspelning på att universitetets första hus hette Carolina. Det är mycket sagt att den renovering och ombyggnad som nu skett ger skäl till att ändra namnet till Carolina Rediviva Rediviva. Men att det är ett Carolina Rediviva 2.0 tycker jag ändå att vi kan slå fast.