Sverigevänner,
I fjol förändrades världen, så som vi varit vana vid att uppleva den sedan Sovjetunionens fall 1991 och det Kalla krigets slut. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har under det senaste året gett oss fruktansvärda bilder av krigets fasor. Vi möts dagligen av information om grymheterna som begås av ryska soldater där inte ens civilbefolkningen är fredad.
Från svensk sida har vi varit tydliga i stödet till Ukraina och jag är stolt över att Sverige fortsätter att vara en stark partner till landet. Ukraina utkämpar inte bara ett krig för sitt eget land, inte heller ett krig för Europa utan ett krig för hela västvärlden. Det är vår plikt att bistå dem. De utgör nu vår egen frontlinje mot ondskan.
När världen förändrades förra året insåg vi sverigedemokrater ganska omgående att de säkerhetspolitiska analyser som gällt fram tills den ryska fullskaliga invasionen inte längre gällde. Sverige och vår omvärld hamnade i ett helt annat läge än tidigare och vi insåg att den geopolitiska stabilitet och den geostrategiska balansen som tidigare funnits inte längre fanns. Ett fönster öppnades för att ta steget in i Nato och därmed höja den svenska säkerheten. Det som tidigare kanske istället hade kunnat åstadkomma en förhöjd hotbild och instabilitet kommer nu att kunna skapa stabilitet och säkerhet.
Samtidigt deklarerade Finland att landet nu ville ansluta sig till Nato. Medan många av oss i Sverige tidigt förstod att Finlands agerande påverkar hur vi i Sverige måste agera stod den dåvarande socialdemokratiska försvarsministern Peter Hultqvist och spjärnade emot att börja diskutera konsekvenserna av ett svenskt medlemskap. Han avfärdade upprepade gånger konsekvent ett svenskt medlemskap – även efter den ryska invasionen av Ukraina.
Socialdemokraterna tvingades vända under galgen. Men på grund av Socialdemokraternas nära kontakter med terrorstämplade PKK och sin uppgörelse, för att garantera sossestyre, med den tidigare riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh om ekonomiskt stöd till kurdiska rörelser står vi där vi nu står. Finland är med i Nato. Sverige är det inte. Detta eftersom den turkiske presidenten Erdogan vägrar ratificera vårt medlemskap. Om tretton dagar är det val i Turkiet och vi får väl hoppas att det löses kort därefter.
Men, mina vänner, det har säkert inte undgått er att Socialdemokraterna har mage att angripa den nuvarande regeringen för att Sverige ännu inte är medlem? Detta trots att det är Socialdemokraterna själva som är yttersta anledningen till att så är fallet.
Men Socialdemokraterna tycks ha en ofattbar förmåga att glömma sina egna fadäser. De har till och med glömt att de suttit och regerat de senaste åtta åren och många – för att inte säga de flesta – av de mest allvarliga problem vi nu brottas med är orsakade av just Socialdemokraterna och deras samarbetspartier.
Men deras eget ungdomsförbund SSU tycks inte ha glömt. I dagens Expressen kan vi läsa om hur förbundsordföranden Lisa Nåbo går ut och säger att Socialdemokraterna lämnat efter sig ”ett trasigt land” efter åtta år med socialdemokratiska regeringar. Och man hotar med att dra tillbaka sitt stöd för S-ledningen. Det är givetvis ett utspel för att försöka locka tillbaka ungdomsröster men ändå noterbart intressant.
Men det socialdemokratiska partiet, med Magdalena Andersson i spetsen, har lägligt nog glömt vad de åsamkat Sverige efter åtta års vanskötsel. Och nu vill de gärna beskylla den nya regeringen och oss sverigedemokrater för att inte saker och ting händer tillräckligt snabbt. Men glöm då inte att den nya regeringen med vårt stöd suttit endast ett halvår och ska nu städa upp efter åtta års vanskötsel av landet. Det är inget som görs i en handvändning givetvis.
Sverigevänner,
På denna internationella högtidsdag vill jag passa på att prata om just det senaste halvåret och det påbörjade arbetet med att återskapa ett tryggt land.
Tyvärr är det ju så att Socialdemokraterna lät sina samarbetspartier styra och köra Sverige rakt ner i diket inom i stort sett alla områden. Landet har aldrig tidigare varit så otryggt och så instabilt.
No-go zonerna som vi sverigedemokrater har varnat för i åratal är idag verklighet. Det finns geografiska områden i vårt land där svenska lagar inte räknas, där svenska språket inte talas, där det svenska majoritetssamhället ses som främmande.
Där folkutbytet är ett faktum.
Detta är inte rasism utan det är ren matematik. Förra året rapporterade SCB att över två miljoner personer i Sverige är utrikes födda vilket är 20 procent av befolkningen. I samma veva rapporterar SCB också att fruktsamhetstalet är högre för utrikes födda kvinnor i jämförelse med inrikes födda kvinnor vilket rent konkret innebär att utrikes födda kvinnor boendes i Sverige föder fler barn än svenska kvinnor.
Konsekvenserna av detta är oöverskådliga. Vi vet inte vad detta kommer innebära för framtida generationer svenskar men vi kan dagligen se och läsa om hur massinvandringen har förändrat Sverige såhär långt.
I förra veckan kom en ny rapport från Polisen som visar att antalet skjutningar under årets första kvartal landade på 84 samtidigt som antalet sprängningar låg på 46. 46 sprängningar och 84 skjutningar på tre månader! Detta är inte vårt Sverige! Detta är inte det land vi växte upp i och det har inte alltid varit såhär.
Medierna försöker ibland hävda att Sverige är tryggare än någonsin fastän att alla kan se att det inte är sant. Det enda var och en av oss behöver göra är att gå tillbaka till vår egen barn- och ungdomstid. Gå tillbaka och fundera över hur Sverige såg ut på 70- och 80-talet. Ni som var föräldrar då, vad oroade ni er över? Ni som var unga, vad var ni rädda för?
Föräldrar – oroade ni er över att era döttrar skulle utsättas för gruppvåldtäkt? Oroade ni er över att era söner skulle bli förnedringsrånade? Att alltsammans skulle filmas och spridas?
Jag är ganska övertygad om att de flesta av oss inte ens tänkte på att vi eller våra barn skulle kunna avlida till följd av en terrorattack, ett bombdåd eller en skjutning.
För att kunna hitta något liknande får man söka sig till krigszoner, Sveriges situation är helt unik i Europa och världen. Svenska forskare har försökt undersöka förekomsten av till exempel handgranatsattacker och jämföra situationen med andra länder men det finns i princip inga rapporter om likande problem i andra länder. Detta är en direkt konsekvens av massinvandringen. Det är inte Olle, Kalle, Pelle och Stina som plötsligt börjat kasta in handgranater.
Denna brottslighet är importerad. Detta är inte rasism, det är fakta. BRÅ har studerat andelen brottsmisstänkta i befolkningen och kan visa på att störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Det är alltså andra generationens invandrare som toppar statistiken, trots alla möjligheter som erbjuds i Sverige.
Sjuklövern har under alla år menat att detta beror på fattigdom och brist på fritidsgårdar men vi vet att det inte handlar om det utan det handlar om kultur.
Det är nämligen så att det både historiskt och in i dessa dagar funnits en ganska stor grupp svenskar, pursvenskar för att citera den tidigare statsministern Reinfeldt, som levt under ganska torftiga förhållanden. Aldrig någonsin i svensk historia har svenskarna ägnat sig åt den här typen av beteenden och brottslighet. Aldrig någonsin har svenskarna ägnat sig åt att kasta sten på ambulanspersonal. Aldrig någonsin har vi sett svenska kvinnor uppmuntra sina barn att kasta sten på Polisen såsom vi såg under Korankravallerna förra året.
Vi får aldrig låta oss luras till att det här handlar om fattigdom, brist på fritidsgårdar eller någon form av utanförskap för det stämmer helt enkelt inte. Det handlar helt och hållet om en avvikande kultur och vi ser det inom alla områden.
Skolorna i invandrartäta områden präglas av konflikter och till och med våld och hot mot lärarna. Betygen ska vi inte tala om. Detta trots att dessa skolor får långt mer resurser än många andra skolor ens vågar drömma om. Sjuklövern har öst pengar över dessa skolor i åratal utan effekt. Problemet är att de övriga partierna inte vågar tala om vad som egentligen ligger bakom. Till och med Moderaterna köper vänsterns klassanalys. Men det gör inte vi för vi vet att det inte kostar en krona att sitta still i ett klassrum. Vi vet att det inte kostar en krona att respektera övriga elever och lärare.
Situationen i skolorna orsakas inte av det svenska majoritetssamhället. Den orsakas av en kultur där det anses legitimt att bete sig illa mot lärare och andra elever. Ni vet själva – hur hade era föräldrar reagerat om de hade fått ett samtal från rektorn om att man hade betett sig illa? Då hade jag fått veta att jag lever det ska ni vara klara över och jag gissar att det ser likadant ut för majoriteten av er som är här idag.
Det handlar inte om klass. Det handlar inte om hur mycket du har i plånboken. Vi ska banne mig inte svartmåla människor som jobbar och sliter men har låga inkomster.
Sverigevänner,
Situationen på arbetsmarknaden präglas också av den havererade invandringspolitiken. Närmare en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden trots att de erbjudits ett enormt smörgåsbord av möjligheter när de kom till Sverige. Få andra länder erbjuder så många möjligheter till avgiftsfri utbildning och kompetensutveckling.
De har alla möjligheter att göra sig anställningsbara i Sverige men väljer att inte göra det. Som tur är har vi lyckat få regeringen att gå med på att utreda en aktivitetsplikt för de som lever på socialbidrag. Det är orimligt att människor ska kunna leva på bidrag i Sverige i decennier utan någon form av krav på sig. Vissa åker dessutom på semester till landet de säger sig ha flytt ifrån! Kan man semestra i sitt hemland då har man banne mig inga asylskäl längre.
I media ömsom hackas det, ömsom raljeras det över Tidö-avtalet och vad vi åstadkommit vårt första halvår tillsammans. Aftonbladet och deras gelikar tycker att det går sakta och att det bara är små frågor som hanterats. De är förstås väl medvetna om att vi i Sverige har utredningskrav och att det inte bara är att ändra lagar och regler hit och dit. Syftet med att ständigt påpeka att ”inget händer” är rent politiskt. Aftonbladet har under många år agerat som om de vore Socialdemokraternas kommunikationsavdelning och i det uppdraget blir de mer och mer desperata.
I Tidö-avtalet har vi lagt grunden till att vända på skutan. I grund och botten handlar avtalet om att vända utvecklingen och återskapa tryggheten i Sverige. Tryggheten för vanliga hederliga svenskar som arbetar och sliter och som gör så gott de kan för att få vardagen att gå runt. För alla svenskar som vill ge sina barn och barnbarn samma trygga uppväxt som de själva hade. För där är vi nu, vi lämnar över ett land som är i sämre skick än när vi själva föddes. ”Ett trasigt land”, som SSU:arna själva säger. Våra barn står inför en situation som vi aldrig ens kunde drömma om. Våldet mot svenskar är på riktigt.
För att vi ska kunna få ordning och reda krävs en total omläggning av migrationspolitiken. Det är i särklass det viktigaste steget på vägen till ett tryggare Sverige.
Ett stort hinder som lyfts fram den senaste tiden är EU-parlamentets förslag till en gemensam asyl- och migrationspakt som Moderaterna har varit med och förhandlat fram och som socialdemokraten Ylva Johansson är mamma till. Moderaternas och Socialdemokraternas migrantpakt innebär att de har tagit sig rätten att skänka bort svenska väljares makt över migrationspolitiken till andra länders politiker och byråkrater i Bryssel. Pakten kommer tvinga medlemsländerna att ta emot migranter mot sin vilja. Det kommer således inte spela någon roll vad svenskarna röstar på i framtiden, frågan kommer avgöras i Bryssel.
Det här är det senaste i raden av beslut där Sjuklövern står bakom att flytta makten från svenskarna till Bryssel. I detta fallet handlar det inte bara om en maktförflyttning. Det handlar om svenskarnas fysiska trygghet. Det handlar om våra barns framtid, deras rättighet att få växa upp i ett tryggt land.
Det är svenska barns rätt att få leva i ett Sverige fritt från islamisering.
Sjuklövern har alltid varit positiva till maktförflyttningen till Bryssel. Det bästa exemplet på det är Socialdemokraternas agerande de sista åren då de drivit på för att EU ska ge sig in i varje lands socialpolitik. 2017 fick Socialdemokraterna sin vilja igenom och inom område efter område ser vi nu resultatet av detta.
Förra året var det nära att hela lönebildningen flyttades till Bryssel i och med minimilönedirektivet. Tack vare Sverigedemokraterna kommer den borgerliga regeringen tvingas ställa sig bakom Danmarks strävan mot att riva upp hela direktivet.
Svenska löner ska förhandlas i Sverige!
Sverigevänner,
Vägen till helvetet sägs vara kantad av goda intentioner. Bakom alla dessa EU-förslag ligger en rad godhjärtade intentioner men vi får inte vara naiva. Vi får inte låta oss luras av detta. Den nuvarande EU-kommissionen har steg för steg drivit igenom en agenda som urholkar medlemsstaternas egenmakt.
Varje förslag har påståtts bygga på goda intentioner inom exempelvis klimat- eller socialpolitiken. Men det sammanlagda resultatet är att ekonomierna i Europa tar skada samtidigt som besluten flyttas längre bort från medborgarna.
Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och de andra partierna är att vi anser att varje medlemsland både ska bestämma inriktningen för socialpolitiken och hur mycket resurser som ska läggas på dessa förändringar. Vi betackar oss från politiskt korrekta pekpinnar från Bryssel. Vi vill se mellanstatlighet, inte överstatlighet!
I och med att Socialdemokraterna fick sin vilja igenom och bjöd in EU till de sociala frågorna har vi överösts med direktiv. Från början var löftet att det enbart skulle handla om en viljeinriktning inom de sociala frågorna. Här är alla i Sjuklövern lika skyldiga eftersom de i grunden vill se ett starkt EU framför ett starkt Sverige.
Till följd av denna undfallenhet måste Sverige senast 2026 införa könskvotering i börsnoterade företagsstyrelser. Fyrtio procent ska utgöras av det underrepresenterade könet. När det kommer till svenska bolagsstyrelser handlar det om kvinnor. I ett slag förlorar ägarna rätten att fritt tillsätta sin styrelse samtidigt som kompetenta kvinnor i dessa styrelser alltid kommer få dras med viskningar om att de är inkvoterade. För det blir resultatet av den här typen av lagstiftning.
Ett förslag som kanske kan uppfattas som positivt för kvinnor på ett teoretiskt plan men där effekten blir precis tvärtom i praktiken. Förslaget nedvärderar kvinnors kompetens och säger att kvinnor inte kan nå dessa positioner för egen maskin.
Likadant är det när det gäller barnfamiljerna. Byråkraterna i Bryssel anser inte att europeiska familjer ska bestämma hur de lägger upp sin vardag utan de ska även in och peta i föräldraförsäkringen. En väl utvecklad föräldraförsäkring kostar pengar och det är detta jag menar med att EU tar bort våra friheter. Om medborgarna i medlemsstaterna vill förbättra sin föräldraförsäkring ska de själva få bestämma på vilket sätt detta ska ske samt hur kostsamt det ska bli. Det ska inte komma som en pålaga från EU.
För detta måste alla ha klart för sig. Ju fler frågor som flyttas till Bryssel, desto mindre makt får ni och desto färre möjligheter får ni att påverka.
Det mest aktuella exemplet på maktförskjutningen till Bryssel är arbetstidsdirektivet som beslutades flera år innan vi kom in i riksdagen men som återigen blivit aktuellt.
Syftet med arbetstidsdirektivet är såklart gott. Alla ska ha rätt till återhämtning men olika arbetsplatser har olika förutsättningar. Det är just det som är den svenska modellens styrka: att det går att förhandla fram regler som lämpar sig väl på varje arbetsplats och inom varje yrke. Den flexibiliteten försvinner när den svenska arbetsmarknaden regleras från Bryssel.
Det som har hänt är att EU-kommissionen har kritiserat Sverige för att vi inte har implementerat direktivet på ett enligt kommissionen tillfredställande sätt. Det innebär alltså att svenska fackförbund och arbetsgivare är överens men byråkraterna i EU är missnöjda! Det är egentligen oerhört, EU har inte med detta att göra.
De nya reglerna om dygnsvila passar inte alla utan kommer påverka människors inkomster och privatliv. Exempelvis har hel- och deltidsbrandmän protesterat och de vill se ett undantag för samhällsbärande funktioner.
Jag vill poängtera att vare sig jag eller partiet lägger oss i parternas förhandlingar. Det är inte där problemet ligger. Problemet ligger i att EU inte har i dessa frågor att göra. EU ska inte in och detaljstyra svenska löntagares arbetstider! Och vad gäller att lösa ut denna fråga måste arbetsmarknadsparterna själva göra detta. Lägg det inte i politikernas knän och försök få regeringen att lösa ut frågan för då har man börjat montera ned den svenska modellen.
Sverigevänner,
Näst på tur står vård- och omsorgsfrågorna där vi förväntar oss en mängd förslag från EU. Barnomsorg och äldrevård är grundläggande och viktiga område inom svensk politik. Svenskarnas inställning till dessa frågor ska inte behöva förhandlas och kompromissas med andra länders medborgare och politiker.
Sammantaget har vi sedan flera år sett partier av olika färg tävla om att på olika sätt nedmontera det land vi känner och älskar. Nu har Sverigedemokraterna tagit ett steg mot att vända alla dessa års vanskötsel. Detta görs tillsammans med partier som är ansvariga för densamma vilket kräver ständig tillsyn. För i grunden är vi vitt skilda partier. Moderaterna har främst ekonomiska invändningar mot massinvandringen. Den kostar för mycket och det blev inte den vinst man hoppades på.
För Sverigedemokraterna är invändningen en annan. För oss handlar det om kultur och om Sverige så som vi känner det. Om den svenska folksjälen. Säg att invandringen från MENA-länderna hade varit ekonomiskt lönsam? Hade denna massinvandring varit bra för Sverige då? Många borgare svarar säkert ja på den frågan. Det gör inte jag! Kulturskillnader försvinner nämligen inte. Man blir inte svensk bara för att man flyttar till Sverige.
Sverige och svenskarna är så långt mycket mer än sin ekonomiska lönsamhet. Det handlar om vår kultur, hur vi är mot varann, hur vi uppfostrar våra barn och hur vi ser på våra medmänniskor.
Att vi inte bränner bilar när det är skralt i plånboken.
Att vi inte tvingar kvinnor till underkastelse.
Att vi inte är redo att mörda andra på grund av vår tro.
Utbyte med andra länder kommer vi alltid ha men massinvandring från kulturellt avlägsna länder kommer aldrig gynna Sverige. Det vet vi och vi kan läsa om det varje dag i vilken tidning som helst.
Framgent måste vi fokusera på Sverige och svenskarna och på vår trygghet. Vi måste fokusera på de gamla svenskarna som byggde detta land och på de unga svenskar som ska bära arvet vidare. De gamla ska få stöd av någon som kan prata svenska och de unga ska få röra sig fritt utan rädsla.
Precis som det en gång var.
Sverige är trots allt den enda plats på jorden som svenskarna kan kalla sitt hem.
Tack, Sverigevänner!
I fjol förändrades världen, så som vi varit vana vid att uppleva den sedan Sovjetunionens fall 1991 och det Kalla krigets slut. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har under det senaste året gett oss fruktansvärda bilder av krigets fasor. Vi möts dagligen av information om grymheterna som begås av ryska soldater där inte ens civilbefolkningen är fredad.
Från svensk sida har vi varit tydliga i stödet till Ukraina och jag är stolt över att Sverige fortsätter att vara en stark partner till landet. Ukraina utkämpar inte bara ett krig för sitt eget land, inte heller ett krig för Europa utan ett krig för hela västvärlden. Det är vår plikt att bistå dem. De utgör nu vår egen frontlinje mot ondskan.
När världen förändrades förra året insåg vi sverigedemokrater ganska omgående att de säkerhetspolitiska analyser som gällt fram tills den ryska fullskaliga invasionen inte längre gällde. Sverige och vår omvärld hamnade i ett helt annat läge än tidigare och vi insåg att den geopolitiska stabilitet och den geostrategiska balansen som tidigare funnits inte längre fanns. Ett fönster öppnades för att ta steget in i Nato och därmed höja den svenska säkerheten. Det som tidigare kanske istället hade kunnat åstadkomma en förhöjd hotbild och instabilitet kommer nu att kunna skapa stabilitet och säkerhet.
Samtidigt deklarerade Finland att landet nu ville ansluta sig till Nato. Medan många av oss i Sverige tidigt förstod att Finlands agerande påverkar hur vi i Sverige måste agera stod den dåvarande socialdemokratiska försvarsministern Peter Hultqvist och spjärnade emot att börja diskutera konsekvenserna av ett svenskt medlemskap. Han avfärdade upprepade gånger konsekvent ett svenskt medlemskap – även efter den ryska invasionen av Ukraina.
Socialdemokraterna tvingades vända under galgen. Men på grund av Socialdemokraternas nära kontakter med terrorstämplade PKK och sin uppgörelse, för att garantera sossestyre, med den tidigare riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh om ekonomiskt stöd till kurdiska rörelser står vi där vi nu står. Finland är med i Nato. Sverige är det inte. Detta eftersom den turkiske presidenten Erdogan vägrar ratificera vårt medlemskap. Om tretton dagar är det val i Turkiet och vi får väl hoppas att det löses kort därefter.
Men, mina vänner, det har säkert inte undgått er att Socialdemokraterna har mage att angripa den nuvarande regeringen för att Sverige ännu inte är medlem? Detta trots att det är Socialdemokraterna själva som är yttersta anledningen till att så är fallet.
Men Socialdemokraterna tycks ha en ofattbar förmåga att glömma sina egna fadäser. De har till och med glömt att de suttit och regerat de senaste åtta åren och många – för att inte säga de flesta – av de mest allvarliga problem vi nu brottas med är orsakade av just Socialdemokraterna och deras samarbetspartier.
Men deras eget ungdomsförbund SSU tycks inte ha glömt. I dagens Expressen kan vi läsa om hur förbundsordföranden Lisa Nåbo går ut och säger att Socialdemokraterna lämnat efter sig ”ett trasigt land” efter åtta år med socialdemokratiska regeringar. Och man hotar med att dra tillbaka sitt stöd för S-ledningen. Det är givetvis ett utspel för att försöka locka tillbaka ungdomsröster men ändå noterbart intressant.
Men det socialdemokratiska partiet, med Magdalena Andersson i spetsen, har lägligt nog glömt vad de åsamkat Sverige efter åtta års vanskötsel. Och nu vill de gärna beskylla den nya regeringen och oss sverigedemokrater för att inte saker och ting händer tillräckligt snabbt. Men glöm då inte att den nya regeringen med vårt stöd suttit endast ett halvår och ska nu städa upp efter åtta års vanskötsel av landet. Det är inget som görs i en handvändning givetvis.
Sverigevänner,
På denna internationella högtidsdag vill jag passa på att prata om just det senaste halvåret och det påbörjade arbetet med att återskapa ett tryggt land.
Tyvärr är det ju så att Socialdemokraterna lät sina samarbetspartier styra och köra Sverige rakt ner i diket inom i stort sett alla områden. Landet har aldrig tidigare varit så otryggt och så instabilt.
No-go zonerna som vi sverigedemokrater har varnat för i åratal är idag verklighet. Det finns geografiska områden i vårt land där svenska lagar inte räknas, där svenska språket inte talas, där det svenska majoritetssamhället ses som främmande.
Där folkutbytet är ett faktum.
Detta är inte rasism utan det är ren matematik. Förra året rapporterade SCB att över två miljoner personer i Sverige är utrikes födda vilket är 20 procent av befolkningen. I samma veva rapporterar SCB också att fruktsamhetstalet är högre för utrikes födda kvinnor i jämförelse med inrikes födda kvinnor vilket rent konkret innebär att utrikes födda kvinnor boendes i Sverige föder fler barn än svenska kvinnor.
Konsekvenserna av detta är oöverskådliga. Vi vet inte vad detta kommer innebära för framtida generationer svenskar men vi kan dagligen se och läsa om hur massinvandringen har förändrat Sverige såhär långt.
I förra veckan kom en ny rapport från Polisen som visar att antalet skjutningar under årets första kvartal landade på 84 samtidigt som antalet sprängningar låg på 46. 46 sprängningar och 84 skjutningar på tre månader! Detta är inte vårt Sverige! Detta är inte det land vi växte upp i och det har inte alltid varit såhär.
Medierna försöker ibland hävda att Sverige är tryggare än någonsin fastän att alla kan se att det inte är sant. Det enda var och en av oss behöver göra är att gå tillbaka till vår egen barn- och ungdomstid. Gå tillbaka och fundera över hur Sverige såg ut på 70- och 80-talet. Ni som var föräldrar då, vad oroade ni er över? Ni som var unga, vad var ni rädda för?
Föräldrar – oroade ni er över att era döttrar skulle utsättas för gruppvåldtäkt? Oroade ni er över att era söner skulle bli förnedringsrånade? Att alltsammans skulle filmas och spridas?
Jag är ganska övertygad om att de flesta av oss inte ens tänkte på att vi eller våra barn skulle kunna avlida till följd av en terrorattack, ett bombdåd eller en skjutning.
För att kunna hitta något liknande får man söka sig till krigszoner, Sveriges situation är helt unik i Europa och världen. Svenska forskare har försökt undersöka förekomsten av till exempel handgranatsattacker och jämföra situationen med andra länder men det finns i princip inga rapporter om likande problem i andra länder. Detta är en direkt konsekvens av massinvandringen. Det är inte Olle, Kalle, Pelle och Stina som plötsligt börjat kasta in handgranater.
Denna brottslighet är importerad. Detta är inte rasism, det är fakta. BRÅ har studerat andelen brottsmisstänkta i befolkningen och kan visa på att störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Det är alltså andra generationens invandrare som toppar statistiken, trots alla möjligheter som erbjuds i Sverige.
Sjuklövern har under alla år menat att detta beror på fattigdom och brist på fritidsgårdar men vi vet att det inte handlar om det utan det handlar om kultur.
Det är nämligen så att det både historiskt och in i dessa dagar funnits en ganska stor grupp svenskar, pursvenskar för att citera den tidigare statsministern Reinfeldt, som levt under ganska torftiga förhållanden. Aldrig någonsin i svensk historia har svenskarna ägnat sig åt den här typen av beteenden och brottslighet. Aldrig någonsin har svenskarna ägnat sig åt att kasta sten på ambulanspersonal. Aldrig någonsin har vi sett svenska kvinnor uppmuntra sina barn att kasta sten på Polisen såsom vi såg under Korankravallerna förra året.
Vi får aldrig låta oss luras till att det här handlar om fattigdom, brist på fritidsgårdar eller någon form av utanförskap för det stämmer helt enkelt inte. Det handlar helt och hållet om en avvikande kultur och vi ser det inom alla områden.
Skolorna i invandrartäta områden präglas av konflikter och till och med våld och hot mot lärarna. Betygen ska vi inte tala om. Detta trots att dessa skolor får långt mer resurser än många andra skolor ens vågar drömma om. Sjuklövern har öst pengar över dessa skolor i åratal utan effekt. Problemet är att de övriga partierna inte vågar tala om vad som egentligen ligger bakom. Till och med Moderaterna köper vänsterns klassanalys. Men det gör inte vi för vi vet att det inte kostar en krona att sitta still i ett klassrum. Vi vet att det inte kostar en krona att respektera övriga elever och lärare.
Situationen i skolorna orsakas inte av det svenska majoritetssamhället. Den orsakas av en kultur där det anses legitimt att bete sig illa mot lärare och andra elever. Ni vet själva – hur hade era föräldrar reagerat om de hade fått ett samtal från rektorn om att man hade betett sig illa? Då hade jag fått veta att jag lever det ska ni vara klara över och jag gissar att det ser likadant ut för majoriteten av er som är här idag.
Det handlar inte om klass. Det handlar inte om hur mycket du har i plånboken. Vi ska banne mig inte svartmåla människor som jobbar och sliter men har låga inkomster.
Sverigevänner,
Situationen på arbetsmarknaden präglas också av den havererade invandringspolitiken. Närmare en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden trots att de erbjudits ett enormt smörgåsbord av möjligheter när de kom till Sverige. Få andra länder erbjuder så många möjligheter till avgiftsfri utbildning och kompetensutveckling.
De har alla möjligheter att göra sig anställningsbara i Sverige men väljer att inte göra det. Som tur är har vi lyckat få regeringen att gå med på att utreda en aktivitetsplikt för de som lever på socialbidrag. Det är orimligt att människor ska kunna leva på bidrag i Sverige i decennier utan någon form av krav på sig. Vissa åker dessutom på semester till landet de säger sig ha flytt ifrån! Kan man semestra i sitt hemland då har man banne mig inga asylskäl längre.
I media ömsom hackas det, ömsom raljeras det över Tidö-avtalet och vad vi åstadkommit vårt första halvår tillsammans. Aftonbladet och deras gelikar tycker att det går sakta och att det bara är små frågor som hanterats. De är förstås väl medvetna om att vi i Sverige har utredningskrav och att det inte bara är att ändra lagar och regler hit och dit. Syftet med att ständigt påpeka att ”inget händer” är rent politiskt. Aftonbladet har under många år agerat som om de vore Socialdemokraternas kommunikationsavdelning och i det uppdraget blir de mer och mer desperata.
I Tidö-avtalet har vi lagt grunden till att vända på skutan. I grund och botten handlar avtalet om att vända utvecklingen och återskapa tryggheten i Sverige. Tryggheten för vanliga hederliga svenskar som arbetar och sliter och som gör så gott de kan för att få vardagen att gå runt. För alla svenskar som vill ge sina barn och barnbarn samma trygga uppväxt som de själva hade. För där är vi nu, vi lämnar över ett land som är i sämre skick än när vi själva föddes. ”Ett trasigt land”, som SSU:arna själva säger. Våra barn står inför en situation som vi aldrig ens kunde drömma om. Våldet mot svenskar är på riktigt.
För att vi ska kunna få ordning och reda krävs en total omläggning av migrationspolitiken. Det är i särklass det viktigaste steget på vägen till ett tryggare Sverige.
Ett stort hinder som lyfts fram den senaste tiden är EU-parlamentets förslag till en gemensam asyl- och migrationspakt som Moderaterna har varit med och förhandlat fram och som socialdemokraten Ylva Johansson är mamma till. Moderaternas och Socialdemokraternas migrantpakt innebär att de har tagit sig rätten att skänka bort svenska väljares makt över migrationspolitiken till andra länders politiker och byråkrater i Bryssel. Pakten kommer tvinga medlemsländerna att ta emot migranter mot sin vilja. Det kommer således inte spela någon roll vad svenskarna röstar på i framtiden, frågan kommer avgöras i Bryssel.
Det här är det senaste i raden av beslut där Sjuklövern står bakom att flytta makten från svenskarna till Bryssel. I detta fallet handlar det inte bara om en maktförflyttning. Det handlar om svenskarnas fysiska trygghet. Det handlar om våra barns framtid, deras rättighet att få växa upp i ett tryggt land.
Det är svenska barns rätt att få leva i ett Sverige fritt från islamisering.
Sjuklövern har alltid varit positiva till maktförflyttningen till Bryssel. Det bästa exemplet på det är Socialdemokraternas agerande de sista åren då de drivit på för att EU ska ge sig in i varje lands socialpolitik. 2017 fick Socialdemokraterna sin vilja igenom och inom område efter område ser vi nu resultatet av detta.
Förra året var det nära att hela lönebildningen flyttades till Bryssel i och med minimilönedirektivet. Tack vare Sverigedemokraterna kommer den borgerliga regeringen tvingas ställa sig bakom Danmarks strävan mot att riva upp hela direktivet.
Svenska löner ska förhandlas i Sverige!
Sverigevänner,
Vägen till helvetet sägs vara kantad av goda intentioner. Bakom alla dessa EU-förslag ligger en rad godhjärtade intentioner men vi får inte vara naiva. Vi får inte låta oss luras av detta. Den nuvarande EU-kommissionen har steg för steg drivit igenom en agenda som urholkar medlemsstaternas egenmakt.
Varje förslag har påståtts bygga på goda intentioner inom exempelvis klimat- eller socialpolitiken. Men det sammanlagda resultatet är att ekonomierna i Europa tar skada samtidigt som besluten flyttas längre bort från medborgarna.
Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och de andra partierna är att vi anser att varje medlemsland både ska bestämma inriktningen för socialpolitiken och hur mycket resurser som ska läggas på dessa förändringar. Vi betackar oss från politiskt korrekta pekpinnar från Bryssel. Vi vill se mellanstatlighet, inte överstatlighet!
I och med att Socialdemokraterna fick sin vilja igenom och bjöd in EU till de sociala frågorna har vi överösts med direktiv. Från början var löftet att det enbart skulle handla om en viljeinriktning inom de sociala frågorna. Här är alla i Sjuklövern lika skyldiga eftersom de i grunden vill se ett starkt EU framför ett starkt Sverige.
Till följd av denna undfallenhet måste Sverige senast 2026 införa könskvotering i börsnoterade företagsstyrelser. Fyrtio procent ska utgöras av det underrepresenterade könet. När det kommer till svenska bolagsstyrelser handlar det om kvinnor. I ett slag förlorar ägarna rätten att fritt tillsätta sin styrelse samtidigt som kompetenta kvinnor i dessa styrelser alltid kommer få dras med viskningar om att de är inkvoterade. För det blir resultatet av den här typen av lagstiftning.
Ett förslag som kanske kan uppfattas som positivt för kvinnor på ett teoretiskt plan men där effekten blir precis tvärtom i praktiken. Förslaget nedvärderar kvinnors kompetens och säger att kvinnor inte kan nå dessa positioner för egen maskin.
Likadant är det när det gäller barnfamiljerna. Byråkraterna i Bryssel anser inte att europeiska familjer ska bestämma hur de lägger upp sin vardag utan de ska även in och peta i föräldraförsäkringen. En väl utvecklad föräldraförsäkring kostar pengar och det är detta jag menar med att EU tar bort våra friheter. Om medborgarna i medlemsstaterna vill förbättra sin föräldraförsäkring ska de själva få bestämma på vilket sätt detta ska ske samt hur kostsamt det ska bli. Det ska inte komma som en pålaga från EU.
För detta måste alla ha klart för sig. Ju fler frågor som flyttas till Bryssel, desto mindre makt får ni och desto färre möjligheter får ni att påverka.
Det mest aktuella exemplet på maktförskjutningen till Bryssel är arbetstidsdirektivet som beslutades flera år innan vi kom in i riksdagen men som återigen blivit aktuellt.
Syftet med arbetstidsdirektivet är såklart gott. Alla ska ha rätt till återhämtning men olika arbetsplatser har olika förutsättningar. Det är just det som är den svenska modellens styrka: att det går att förhandla fram regler som lämpar sig väl på varje arbetsplats och inom varje yrke. Den flexibiliteten försvinner när den svenska arbetsmarknaden regleras från Bryssel.
Det som har hänt är att EU-kommissionen har kritiserat Sverige för att vi inte har implementerat direktivet på ett enligt kommissionen tillfredställande sätt. Det innebär alltså att svenska fackförbund och arbetsgivare är överens men byråkraterna i EU är missnöjda! Det är egentligen oerhört, EU har inte med detta att göra.
De nya reglerna om dygnsvila passar inte alla utan kommer påverka människors inkomster och privatliv. Exempelvis har hel- och deltidsbrandmän protesterat och de vill se ett undantag för samhällsbärande funktioner.
Jag vill poängtera att vare sig jag eller partiet lägger oss i parternas förhandlingar. Det är inte där problemet ligger. Problemet ligger i att EU inte har i dessa frågor att göra. EU ska inte in och detaljstyra svenska löntagares arbetstider! Och vad gäller att lösa ut denna fråga måste arbetsmarknadsparterna själva göra detta. Lägg det inte i politikernas knän och försök få regeringen att lösa ut frågan för då har man börjat montera ned den svenska modellen.
Sverigevänner,
Näst på tur står vård- och omsorgsfrågorna där vi förväntar oss en mängd förslag från EU. Barnomsorg och äldrevård är grundläggande och viktiga område inom svensk politik. Svenskarnas inställning till dessa frågor ska inte behöva förhandlas och kompromissas med andra länders medborgare och politiker.
Sammantaget har vi sedan flera år sett partier av olika färg tävla om att på olika sätt nedmontera det land vi känner och älskar. Nu har Sverigedemokraterna tagit ett steg mot att vända alla dessa års vanskötsel. Detta görs tillsammans med partier som är ansvariga för densamma vilket kräver ständig tillsyn. För i grunden är vi vitt skilda partier. Moderaterna har främst ekonomiska invändningar mot massinvandringen. Den kostar för mycket och det blev inte den vinst man hoppades på.
För Sverigedemokraterna är invändningen en annan. För oss handlar det om kultur och om Sverige så som vi känner det. Om den svenska folksjälen. Säg att invandringen från MENA-länderna hade varit ekonomiskt lönsam? Hade denna massinvandring varit bra för Sverige då? Många borgare svarar säkert ja på den frågan. Det gör inte jag! Kulturskillnader försvinner nämligen inte. Man blir inte svensk bara för att man flyttar till Sverige.
Sverige och svenskarna är så långt mycket mer än sin ekonomiska lönsamhet. Det handlar om vår kultur, hur vi är mot varann, hur vi uppfostrar våra barn och hur vi ser på våra medmänniskor.
Att vi inte bränner bilar när det är skralt i plånboken.
Att vi inte tvingar kvinnor till underkastelse.
Att vi inte är redo att mörda andra på grund av vår tro.
Utbyte med andra länder kommer vi alltid ha men massinvandring från kulturellt avlägsna länder kommer aldrig gynna Sverige. Det vet vi och vi kan läsa om det varje dag i vilken tidning som helst.
Framgent måste vi fokusera på Sverige och svenskarna och på vår trygghet. Vi måste fokusera på de gamla svenskarna som byggde detta land och på de unga svenskar som ska bära arvet vidare. De gamla ska få stöd av någon som kan prata svenska och de unga ska få röra sig fritt utan rädsla.
Precis som det en gång var.
Sverige är trots allt den enda plats på jorden som svenskarna kan kalla sitt hem.
Tack, Sverigevänner!