Sverigevänner,
Den 24 februari i år förändrades världen, så som vi varit vana vid att uppleva den sedan Sovjetunionens fall 1991 och det Kalla krigets slut. Den ryske diktatorn Vladimir Putin bestämde sig då för en fullskalig invasion av Ukraina och satte därmed hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel. Detta påbörjade han dock redan 2008 i Georgien och 2014 på Krim och i de östliga delarna av Ukraina.
Men när Putin trodde att invasionen snabbt skulle få ukrainarna på knä visade dessa istället en enorm försvarsvilja av sitt land och har heroiskt stått emot till följd av enorma förluster för Ryssland. Det är inte utan man imponeras av ukrainarnas tapperhet.
Omvärldens reaktioner efter det ryska angreppet lämnar en del övrigt att önska. Det var förvisso positivt att Väst så snabbt kunde enas i sanktionsåtgärder och uppvisa en enad front mot Ryssland. Det hade förmodligen inte Putin räknat med, och det bör vi alla glädjas åt.
Däremot kunde man önska mer och snabbare åtgärder vad gäller det militära stödet till Ukraina. Jag är dock glad över att vi i riksdagen vid två tillfällen fått igenom att skänka försvarsmateriel i form av bland annat pansarskott till Ukraina. Men tyngre vapen har dröjt och det är först nu som Västmakterna har börjat leverera sådana.
Om drygt en vecka, den 9 maj, planerar Putin att hålla en segerparad i Moskva till minne av Rysslands seger över Tyskland i andra världskriget. Det råder knappast några tvivel om att han sett fram emot att inkludera även en seger i Ukraina vid denna parad. Nu ser det inte ut att bli så, tack och lov. De ryska angriparnas uthållighet börjar nu ta ordentligt med stryk. Vi kan nog istället förbereda oss på att kriget i Ukraina kommer att utvecklas till ett lågintensivt och långvarigt krig. Hur långvarigt återstår att se.
För oss här i Sverige har den ryska invasionen drastiskt förändrat det säkerhetspolitiska läget. De analyser som gällde innan den 24 februari gäller inte längre. Världen är, som sagt, förändrad. Här hemma har nu en ny debatt om ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato seglat upp. Ni som känner mig och har lyssnat på mig tidigare vet att jag varit emot ett svenskt medlemskap i Nato och istället arbetat för ett defensivt försvarsförbund med Finland. Om man ville bibehålla den geopolitiska och geostrategiska balansen i vårt närområde var det också rätt väg. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle rubba balansen och försätta Sverige – och Finland – i ett mer osäkert läge.
Men sedan den 24 februari finns inte längre någon geopolitisk och geostrategisk balans i vårt närområde att tala om. Därmed ser spelplanen annorlunda ut och kräver andra åtgärder. I Finland tog debatten fart och tidigare motståndarpartier till finskt medlemskap i Nato svängde – likaså folkviljan.
Igår höll vårt finska systerparti Sannfinländarna partifullmäktige. Den sannfinländska partistyrelsen och riksdagsgruppen har tidigare uttalat en tydligt positiv Natoståndpunkt. När partifullmäktige samlades fick fotfolket säga sitt. Det blev en lång debatt bakom lyckta dörrar. Efter omröstning med röstsiffrorna 61 mot 3 stod det klart att partiets fullmäktige stöder ett Natomedlemskap.
Medan många av oss i Sverige tidigt förstod att Finlands agerande påverkar hur vi i Sverige måste agera stod försvarsminister Peter Hultqvist och spjärnade emot att börja diskutera konsekvenserna av ett svenskt medlemskap. Han har upprepade gånger konsekvent avfärdat ett svenskt medlemskap – även efter den ryska invasionen av Ukraina.
Nu tycks Socialdemokraterna dock vända under galgen – i alla fall om man ska tro på statsministern. SD har ju länge varit tungan på vågen och efter att vi uttalat oss om vikten av att göra samma som Finland hade inte längre sossarna något val. Särskilt inte sedan sossarna i Finland svängt.
Jag är övertygad om att det är rätt väg att nu gå och att Sverige – liksom Finland – blir medlemmar i Nato. Men en svensk – liksom en finsk – medlemsansökan måste ske med försvarsgarantier under tiden som ansökan behandlas. Det ser jag som en förutsättning för att vi och Finland överhuvudtaget ska kunna lämna in sådana ansökningar.
Ett svenskt – och ett finskt – medlemskap i Nato skulle inte innebära att vårt samarbete länderna emellan åsidosätts. Tvärtom. Det finns all anledning att fortsätta fördjupa vårt försvarssamarbete. Men Natomedlemskap skulle innebära att vi också kan fördjupa våra försvarssamarbeten inom Norden med Danmark och Norge, som idag är Natoländer. Det skulle stärka hela Norden.
Sverigevänner,
Till följd av kriget har över fem miljoner människor flytt Ukraina och inom landet befinner sig närmare åtta miljoner på flykt. Många har flytt till grannländer som Polen, Ungern, Moldavien, Slovakien och Rumänien men även Sverige har tagit emot många. Enligt Migrationsverkets prognos räknar man med att Sverige kommer att ta emot 80 000 i år.
Men till skillnad från 2015 då Sverige tog emot mer än det dubbla – 163 000 – är 90 procent av ukrainarna som kommer kvinnor och barn. 2015 vet vi ju alla att det framförallt rörde sig om unga vuxna män från Syrien och Afghanistan. Men till skillnad från då, när männen stack till Sverige och lämnade bakom sig sina kvinnor och barn i krigens katastrofer, stannar de ukrainska männen kvar och slåss för sitt land samtidigt som man försöker sätta sina kvinnor och barn i säkerhet utanför landet. Det är sannerligen skillnad på kultur och kultur.
Det är ju precis så här flyktingpolitik ska bedrivas och därför är de allra flesta svenskar också positiva till att ta emot dessa kvinnor och barn som nu kommer från Ukraina. De har flytt från ett mer eller mindre grannland till oss och kommer nu temporärt att få skydd tills de kan återvända hem – något som de allra flesta redan signalerat att de vill så snart kriget är över.
Och de som kanske finner kärleken här under tiden eller på annat sätt väljer att stanna kommer förmodligen aldrig bli ett problem för det svenska samhället eller de svenska skattebetalarna. Vi är så kulturellt nära varandra att de allra flesta av dem kommer att anpassa sig utan större problem och göra rätt för sig.
Många är vi som dagligen möts av förfrågningar om arbeten och sysselsättningar från de ukrainska flyktingarna. De vill inte – till skillnad från många andra som det här landets regeringar öppnat både dörren och sina hjärtan för – sitta och rulla tummarna och bli försörjda av oss skattebetalare. De vill arbeta och göra rätt för sig. Gärna från dag ett.
Men, mina vänner, inte ens i Sverige är de ukrainska flyktingarna säkra. I slutet av förra månaden rapporterade flera medier om vad som beskrivits som ”ukrainska kvinnors skräcknatt” i Örebro. Detta efter att ett boende för ukrainska flyktingar bestående av kvinnor och barn tvingats uppleva hur främmande män från Mellanöstern och Afrika både försökt, och delvis lyckats med, att ta sig in på deras boende. När Sverige inte lyckas med att kunna upplåta en trygg plats för flyktingar är det illa. Och illa vet vi att det är.
Många ukrainska kvinnor och barn vill inte ens till Sverige. Att hamna i landet i norr med rekord i överfallsvåldtäkter och dödsskjutningar upplevs av många som så avskräckande att man hellre stannar i det tryggare Polen. För medan svenskarna tycks ha fallit i en sorts törnrosasömn här och inte registrerar – i alla fall om man ska tro på opinionsundersökningarna – vad som sker så är bilden glasklar i resten av världen där Sverige nu allt mer framstår som ett avskräckande exempel. Det vittnar inte minst mina egna internationella kontakter om.
Och i en artikel i tidningen Forbes från slutet av förra året, som baseras på en rapport från 2021, varnar man kvinnor för att resa till Sverige. Sverige ligger näst högst på listan över farliga länder för kvinnliga besökare. Bara Sydafrika är farligare. Detta är alltså det Sverige som Socialdemokraterna – men även borgerliga regeringar – skapat. Och värre blir det.
Sverigevänner,
I mitten av april och under påskhelgen utspelades krigsscener runt om i landet där stora muslimska invandrargäng startade upplopp och gick till anfall mot blåljuspersonal. Flera poliser skadades i terrorangreppen.
Upploppen tilläts fortgå genom att polisledningen beordrat reträtt i stället för att möta gängen med resoluta åtgärder. På flera håll tog gängen över polisbilar och klädde sig i stulna poliskläder samtidigt som de brände fordon och kastade sten mot och besköt poliser med raketer.
Regeringen, med justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i spetsen, har sedan länge förlorat kontrollen över vårt en gång trygga Sverige, och man låter dessa kriminella invandrargäng breda ut sig i vårt samhälle. Skjutningarna fortsätter, trots tidigare utlovade åtgärder, och nu har svenska folket sett hur rena krigsscener utspelas i vårt eget land.
Morgan Johansson verkar ha stoppat huvudet i sanden och lider brist på adekvata verktyg för att ta tag i problemen. I stället har vi gång efter annan hört olika förklaringar och ursäkter med om hur mycket regeringen satsar på att komma till rätta med problemen. Ändå händer inget. Och när polisen beordras till reträtt i stället för att möta våldsverkarna och bekämpa dessa i syfte att upprätthålla våldsmonopolet är något allvarligt fel.
Ändå menar Morgan Johansson att han har fullt förtroende för polisen och inte ser någon anledning att kritisera deras arbete. Polisen och universitetslektorn vid Linköpings universitet, Stefan Holgersson, menar att ministerns inställning är vansinnig. Han förstår inte att politiken tillåter den nuvarande utvecklingen att fortgå och säger att man inte ser konsekvenserna bara i upploppen utan även i de eskalerade gängskjutningarna och den bristfälliga passhanteringen.
Men Morgan Johansson fortsätter att skylla ifrån sig ansvaret. Det tycks alltid vara någon annans fel. Att en knäppgök åker runt och använder sin yttrandefrihet för att bränna koraner är ett sådant exempel. Men även åsikter och handlingar vi ogillar ska få spridas så länge de håller sig inom lagens råmärken. Och det är kanske de mest udda åsikterna som yttrandefriheten är till för att skydda. För gängse uppfattningar behövs inget större skydd.
Men det är både den nuvarande – och tidigare regeringars – fel att det svenska samhället har utvecklats till det vi idag har. Kravlös massinvandring av människor som inte har en vilja att bli en del av det svenska samhället – tvärtom – har lett till dessa parallellsamhällen som nu etablerats i de svenska förorterna. Tar man Mellanöstern till Sverige så bör man inte bli förvånad när Sverige blir som Mellanöstern.
Och att den svenska regeringen fattar noll ser vi i hur de uttrycker sig om att det var gängkriminella som låg bakom påskhelgens upplopp. Men jag tror inte de mammor vi såg som dels själva kastade sten mot polisen och dels hejade på sina barn att göra detsamma är särskilt gängkriminella. Istället handlar det om något annat. Det stavas islamism. Och det vi nu beskådat under påskhelgen är sannerligen vad som väntar oss i framtiden så snart islam ifrågasätts någonstans i vårt land.
Det svenska samhället måste återta den förlorade marken. Polismakten måste flytta fram positionerna med ett tydligt mandat att nedkämpa de som angriper samhället och etablera dominans. Men bredare insatser krävs också för att bryta destruktiva normer och strukturer i kulturellt belastade miljöer – och med den migration som skapat situationen.
Svensk lag och grundlagsfästa rättigheter ska alltid upprätthållas i Sverige och svenska statens våldsmonopol ska aldrig backa undan eller ge vika för våldsyttringar och angrepp. Polisen måste få fler verktyg, större befogenheter och ett tydligare uppdrag att etablera svenska samhällets dominans i områden och situationer där det trängts tillbaka eller angrips.
Sveriges kriminalpolitik måste utformas efter en ambition att skydda samhället från människor som utgör en fara. En mycket stor andel av de som begår sådana brott har invandrarbakgrund i andra led och möjligheterna att utvisa gärningsmännen är små. Åtgärder måste samtidigt vidtas för att säkerställa att utvisning alltid sker när det är möjligt. För allvarliga brott med samhällsomstörtande prägel menar vi att möjligheten att upphäva medborgarskap ska utredas.
Vad gäller mammorna som hejade på sina barn att kasta sten så måste åtgärder till som träffar föräldrar och anknytningspersoner genom indragna sociala rättigheter, uppehållstillstånd eller möjlighet att få svenskt medborgarskap. Ansvaret i föräldraskapet för den som själv inte närmat sig det svenska samhället måste bli tydligare genom att konsekvenserna blir mer kännbara för en bredare krets kring ett barn som ägnar sig åt brottslighet. Vid tillräckligt allvarlig brottslighet bör hela familjers uppehållstillstånd kunna återkallas.
Det är uppenbart att den sittande regeringen saknar både verktyg och vilja att ta tag i problemen. Framförallt saknar man förståelse för vari problemen ligger och då spelar det ingen roll hur mycket av skattebetalarnas pengar man satsar på olika åtgärder. De kommer aldrig göra någon nytta eftersom man inte förstår grundproblematiken.
Sverigevänner,
Låt mig åter göra en jämförelse mellan de nyanlända flyktingarna från Ukraina och de tidigare anlända migranterna från Mellanöstern. Medan de senare spenderade påskhelgen med korankravaller, besinningslöst våld och mordförsök på svensk polis, visade de ukrainska flyktingarna sin tacksamhet mot Sverige som tagit emot dem med öppna armar genom att bjuda på ukrainskt påskbröd på Stortorget i Örebro och möta svenskarna med leenden.
”Vi vill säga tack till Örebro och de som bor här för att de har hjälpt oss i vår situation, sade en ukrainska. Tillsammans med andra ukrainare firade hon ortodox ukrainsk påsk med att dela ut ett inslaget bakverk med en lapp där man skrivit ”Tack”. Runt om i landet har vi sett liknande situationer. Mina vänner, det är sannerligen skillnad på kultur och kultur.
Sverigevänner,
I år är det valår. Och efter åtta år av sossestyre är det dags att sammanfatta vad Socialdemokraterna har haft för sig vid makten i synnerhet och dagen till ära även inom arbetsmarknadspolitiken.
Socialdemokraterna har under alla år försökt utmåla Sverigedemokraterna som arbetarnas fiende nummer ett. Vi har blivit anklagade för att vilja riva upp LAS och försämra anställningstryggheten för vanliga löntagare. Socialdemokraterna har skrivit debattartiklar, de har stått i TV-debatter och de har engagerat var och varannan lokal ledarsida i hela landet år ut och år in för att hamra in det budskapet men, vet ni vad, nu står vi med facit i hand.
Maktpartiet Socialdemokraterna har bara ett enda mål och det är att klamra sig fast vid makten till varje pris även om det priset är löntagarnas anställningstrygghet. Socialdemokraterna valde makten framför löntagarna efter förra valet där Socialdemokraterna lämnade över taktpinnen till Centerpartiet och Miljöpartiet i utbyte mot just makten.
Som om inte detta vore nog har Socialdemokraterna genom sitt agerande sålt ut den svenska lönebildningen till Bryssel. På EU-toppmötet i Göteborg 2017 hyllade Socialdemokraterna införandet av en social dimension i EU-samarbetet men om de hade brytt sig om att läsa det finstilta så hade de sett det vi såg: Om byråkrater i Bryssel skulle släppas in i svensk arbetsmarknads- och socialpolitik så skulle den framgångsrika svenska modellen skjutas i sank.
Socialdemokraterna hånskrattade och kallade oss osolidariska och intoleranta men nu har nog det skrattet fastnat i halsen. Allas värsta farhågor har besannats. EU-kommissionen vill införa en lång rad förslag på det socialpolitiska området såsom kvotering och nu senast minimilöner i alla medlemsstater. Det kan låta som en bra idé eftersom vissa europiska länder har otroligt låga löner men förslaget kommer få enorma konsekvenser för Sverige och svenska löntagare.
EU-kommissionen har resonerat kring att minimilönen ska ligga på 60 procent av medianlönen. Den svenska minimilönen skulle utifrån dagens löneläge i sådana fall hamna på mellan 19-20 tusen kronor för en heltidsanställd. Flera svenska fackförbund menar att det skulle leda till sänkta löner både för nya på arbetsmarknaden och snart även för dem som redan har jobb eftersom en minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden dessutom skulle slå sönder den branschanpassade lönesättning som finns i Sverige i dag.
Sverigedemokraterna värnar den svenska modellen där arbetsgivarna och fackförbunden förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden inklusive lönesättningen. Svenska löner – ERA LÖNER – ska sättas i Sverige, inte av byråkrater i Bryssel!
Här hemma händer också en hel del nu när det vankas valrörelse. Socialdemokraterna har dammat av ett gammalt vallöfte som faktiskt överlevt två tidigare valrörelser. Nu går de återigen fram med att de vill strama åt arbetskraftsinvandringen. Detta löfte gick de fram med även 2014 men sedan vek de ner sig för Miljöpartiet i regeringsförhandlingarna och samma visa upprepades efter valet 2018 då man lät Centerpartiet diktera villkoren.
Vad är det som garanterar att Socialdemokraterna lyckas efter valet 2022? Både Centerpartiet och Miljöpartiet älskar ohämmad massinvandring och inget av partierna kommer någonsin acceptera minskad vare sig invandring eller arbetskraftsinvandring.
Det finns bara ett mål för Socialdemokraterna och det är makten, de säljer vem som helst – inklusive löntagarna som de säger sig värna – för att klamra sig fast i Rosenbad.
Ytterligare ett exempel på Socialdemokraternas svek av svenska löntagare är deras senaste arbetsmarknadspolitiska påhitt som de kallar Etableringsjobb. Målgruppen för insatsen är nyanlända så era barn kan inte ta del av detta, däremot kan de bli utkonkurrerade av någon som får stödet.
Stödet innebär nämligen att en arbetsgivare maximalt kommer betala 8 400 kronor för en heltidsanställd. Det är den totala kostnaden för arbetsgivaren. Det innebär att när lokala ICA ska rekrytera ställs de inför möjligheten att anställa någon som kostar dem total 8400 eller anställa någon till ordinarie kostnad.
Vem tror ni de kommer anställa för att plocka upp varor i butiken? Vad som vore ett perfekt första jobb för vilken svensk ungdom som helst blir istället omvandlat till en integrationsåtgärd som givetvis kommer ha samma resultat som alla andra låtsasjobb.
När stödet försvinner så förvinner anställningen också. Det enda bestående resultatet är kostnaden och undanträngningseffekten för svenskar.
När det kommer till tryggheten för de som faktiskt har tagit sig in på arbetsmarknaden meddelade Arbetsmiljöverket i slutet på förra året att över 400 personer har dött på sin arbetsplats de senaste tio åren. 2018 var ett särskilt grymt år då en person i veckan dog på sitt jobb. Det är en fullständigt ohållbar situation, det lokala arbetsmiljöarbetet måste stärkas! Det måste finnas skyddsombud och ett aktivt arbetsmiljöarbete på varje arbetsplats, ingen ska behöva offra sitt liv på sitt jobb!
Ett av skälen till att det inte finns skyddsombud på varje arbetsplats är att fackförbunden har företrädesrätt att bestämma över vilka som får uppdraget som skyddsombud vilket har visat sig vara ett stort problem eftersom Socialdemokraterna och LO-förbunden har beslutat att man ska ha så kallad facklig-politisk samverkan.
Samtidigt säger de att det kan man bara ha om man själv är socialdemokrat! Det innebär att de som är aktiva och står på valbar plats för andra partier utestängs från möjligheten att axla rollen som skyddsombud trots att de väljs av sina kollegor!
Ett välkänt exempel på att sverigedemokrater inte får vara fackligt engagerade är vår företrädare uppe i Luleå, Ulf Karlström. 33 fackmedlemmar röstade fram honom som gruppordförande på SSAB i Luleå. Detta ledde till att IF Metalls förbundsstyrelse beslutade att ta ifrån Ulf Karlström hans uppdrag.
Skälet som angavs var att Sverigedemokraternas värdegrund inte stämmer överens med IF Metalls formulering i stadgarna om alla människors lika värde. Vi har alltså ett läge där fackpamparna i Stockholm sätter sig över medlemmarnas val av företrädare. Vi tycker att det är vansinnigt! Makten måste ligga hos de anställda, de måste själva få besluta vem de har förtroende för och vill ska företräda dem.
Sverigedemokraterna vill öka arbetarnas makt på arbetsplatsen och vi vill se fler som engagerar sig i arbetsmiljöarbetet och för att nå dit så måste vi avpolitisera arbetsmiljöarbetet. Alla landets löntagare har rätt till en bra och trygg arbetsmiljö, det ska inte vara avhängigt partibok, partipolitik eller något annat i sammanhanget oväsentligt. För sånt är oväsentlig när det handlar om människors liv och hälsa.
Det viktiga är att landets barn kan känna sig trygga i att föräldrarna kommer hem på kvällen, även om de arbetar inom de största riskbranscherna bygg och transport. Det är också viktigt att i de fall det handlar om arbetsmiljöbrott då ska Polisen ges goda utredningsmöjligheter. Idag sker entreprenader ofta i flera led vilket försvårar möjligheten för Polisen att utreda och lagföra dessa arbetsgivare. För att komma till rätta med det vill vi fördubbla preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott.
Det vill faktiskt Socialdemokraterna också men de röstar kontinuerligt nej till vårt förslag för att det är VÅRT förslag. Det är ytterligare ett exempel på när politiken och politiska låsningar går före arbetarnas trygghet och möjlighet till upprättelse. Det är skamligt! Det rimliga vore att man la det partipolitiska åt sidan i en så viktig fråga där man i grunden är överens.
En annan form av brottslighet som tillåtits växa fram under Socialdemokraterna är arbetslivskriminaliteten där företag medvetet bryter mot lagen för att få konkurrensfördelar gentemot ärliga företag. Det kan handla om att tvinga personalen att arbeta långa dagar, alla dagar i veckan, utföra farliga arbetsuppgifter och bo på sina arbetsplatser. I dagens Sverige blir människor utsatta för exploatering och tvingas arbeta för småpengar. Hur är detta möjligt?
Det finns ett antal faktorer som samverkar med varann och som möjliggör dagens situation med arbetslivskriminalitet och skuggsamhälle. Dels är det regelverket kring arbetskraftsinvandringen och dels regeringens slapphänta syn på människor som befinner sig här illegalt.
De senaste åren har både dessa brott och antalet människor som befinner sig i landet illegalt ökat kraftigt. Bara under 2021 anmäldes över tio tusen personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och gått under jorden. De är idag efterlysta av Polisen. Att det bor tusentals illegala migranter är en direkt säkerhetsrisk och göder det utanförskap som i sin tur utgör grogrund till grov kriminalitet och detta skapar också grogrund för att illegala utnyttjas av samvetslösa företag.
För att komma till rätta med detta måste vi se till att människor som inte har rätt att vara här utvisas. Vi sverigedemokrater vill dessutom tillsätta ännu mer resurser till de myndigheter som samarbetar för att sätta dit dessa företag, vi måste sätta hårt mot hårt. Ingen ska utnyttjas på detta vidriga sätt i Sverige och anständiga företag ska inte bli utkonkurrerade av dessa företag.
Socialdemokraterna har skapat grogrunden för denna form av kriminalitet och är otroligt slappa när det kommer till att skärpa upp lagstiftningen och tillsätta resurser för att få stopp på det. Vad är egentligen skälet till denna saktfärdighet? Är det att vissa socialdemokratiska företrädare uppskattar att ha billig städhjälp i hemmet?
Nu är det valrörelse och Socialdemokraterna satsar i runda slängar hundra miljoner på att blanda korten och dölja de sista åtta årens fullständiga haveri inom alla områden. Om man tittar på Socialdemokraternas bokslut så har de en hel del på sitt samvete.
De ville se ett Europa som inte byggde några murar och släppte därmed in en enorm migrantvåg vars effekter vi märker av än idag. Bland de som släppts in återfinns bland annat Rakhmat Akilov som begick ett av de värsta terrordåden i Sverige.
Kriminaliteten bland de så kallade ensamkommande barnen som sedan visat sig vara vuxna är skyhög.
Regeringens slapphänta kravlösa integrationspolitik har dessutom lett till att vi har hundratusentals människor i landet som aldrig försörjt sig själva och med största sannolikhet aldrig kommer göra det heller. Här sitter sjuklövern i samma båt – de är alla lika skyldiga och det är dags att de ställs till svars.
De har alla velat se öppna hjärtan, öppna gränser och kravlös integrationspolitik. Inga krav har fått ställas på de nyanlända, de har behandlats med silkesvantar och fått särlösningar.
Medan svenska pensionärer inte har haft råd att gå till tandläkaren har utlänningar gått före i kön och betalat en femtiolapp. Medan svenskar har stått åratal i bostadskö har utlänningar gått före i kön. Äldrevården och sjukvården har använts som integrationsåtgärder och våra gamla har tvingats möta personal de inte kan kommunicera med.
Regeringen har lagt miljarder på låtsasjobb utan någon som helst effekt. Miljarder som behövs i andra delar av samhället, inom vården, inom skolan och inom Polisen. För gudarna ska veta att ordningsmakten behöver både mer resurser och nya direktiv.
Brottsligheten som följt i spåren av migrantvågen är på en sådan nivå att Sverige aldrig tidigare varit med om någon liknande. Hittills i år har redan 18 personer skjutits ihjäl. Dödskjutningarna och våldet har eskalerat till nya nivåer.
Även sexualbrotten har ökat kraftigt och en studie från Lunds universitet visar att första och andra generationens invandrare är i majoritet bland dömda våldtäktsmän.
Socialdemokraternas bokslut är tydligt. De har sålt ut den svenska modellen och låtit Bryssel kliva in i arbetsmarknads- och socialpolitiska frågor.
Här på hemmaplan har de låtit Centerpartiet hålla i taktpinnen vilket lett till förslag om försämrad a-kassa, marknadshyror, uppluckringar i LAS och massinvandring. Socialdemokraterna har sålt ut allt de säger sig värna för att klamra sig kvar i Rosenbad.
Socialdemokraterna är inte ensamma om att bära skulden men kort och gott – på åtta år har de nedmonterat det Sverige vi alla känner och älskar. Sverige är sig inte längre likt och vi översvämmas dagligen av information om gruppvåldtäkter, barnrån, bombningar, skjutningar, hutlösa skadestånd till brottslingar, hedersvåld, korankravaller. Ingen svensk kan känna sig trygg längre och allt är en direkt effekt av den socialdemokratiska politiken.
Om ett par månader har ni, mina vänner, möjlighet att byta riktning! Ta vara på den möjligheten och rösta på ett parti vars mål är att återigen bygga upp ett land som präglas av trygghet och stabilitet.
Ge era barn och barnbarn samma trygghet som ni själva fick växa upp med.
Låt svenska föräldrar slippa att behöva diskutera rånrisker med sina barn. Låt kommande generationer slippa leva i ett samhälle som präglas av muslimska sedvänjor och begränsad yttrandefrihet.
I höst är det val, ta vara på den möjligheten och rädda Sverige.
Tack!
Den 24 februari i år förändrades världen, så som vi varit vana vid att uppleva den sedan Sovjetunionens fall 1991 och det Kalla krigets slut. Den ryske diktatorn Vladimir Putin bestämde sig då för en fullskalig invasion av Ukraina och satte därmed hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel. Detta påbörjade han dock redan 2008 i Georgien och 2014 på Krim och i de östliga delarna av Ukraina.
Men när Putin trodde att invasionen snabbt skulle få ukrainarna på knä visade dessa istället en enorm försvarsvilja av sitt land och har heroiskt stått emot till följd av enorma förluster för Ryssland. Det är inte utan man imponeras av ukrainarnas tapperhet.
Omvärldens reaktioner efter det ryska angreppet lämnar en del övrigt att önska. Det var förvisso positivt att Väst så snabbt kunde enas i sanktionsåtgärder och uppvisa en enad front mot Ryssland. Det hade förmodligen inte Putin räknat med, och det bör vi alla glädjas åt.
Däremot kunde man önska mer och snabbare åtgärder vad gäller det militära stödet till Ukraina. Jag är dock glad över att vi i riksdagen vid två tillfällen fått igenom att skänka försvarsmateriel i form av bland annat pansarskott till Ukraina. Men tyngre vapen har dröjt och det är först nu som Västmakterna har börjat leverera sådana.
Om drygt en vecka, den 9 maj, planerar Putin att hålla en segerparad i Moskva till minne av Rysslands seger över Tyskland i andra världskriget. Det råder knappast några tvivel om att han sett fram emot att inkludera även en seger i Ukraina vid denna parad. Nu ser det inte ut att bli så, tack och lov. De ryska angriparnas uthållighet börjar nu ta ordentligt med stryk. Vi kan nog istället förbereda oss på att kriget i Ukraina kommer att utvecklas till ett lågintensivt och långvarigt krig. Hur långvarigt återstår att se.
För oss här i Sverige har den ryska invasionen drastiskt förändrat det säkerhetspolitiska läget. De analyser som gällde innan den 24 februari gäller inte längre. Världen är, som sagt, förändrad. Här hemma har nu en ny debatt om ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato seglat upp. Ni som känner mig och har lyssnat på mig tidigare vet att jag varit emot ett svenskt medlemskap i Nato och istället arbetat för ett defensivt försvarsförbund med Finland. Om man ville bibehålla den geopolitiska och geostrategiska balansen i vårt närområde var det också rätt väg. Ett svenskt medlemskap i Nato skulle rubba balansen och försätta Sverige – och Finland – i ett mer osäkert läge.
Men sedan den 24 februari finns inte längre någon geopolitisk och geostrategisk balans i vårt närområde att tala om. Därmed ser spelplanen annorlunda ut och kräver andra åtgärder. I Finland tog debatten fart och tidigare motståndarpartier till finskt medlemskap i Nato svängde – likaså folkviljan.
Igår höll vårt finska systerparti Sannfinländarna partifullmäktige. Den sannfinländska partistyrelsen och riksdagsgruppen har tidigare uttalat en tydligt positiv Natoståndpunkt. När partifullmäktige samlades fick fotfolket säga sitt. Det blev en lång debatt bakom lyckta dörrar. Efter omröstning med röstsiffrorna 61 mot 3 stod det klart att partiets fullmäktige stöder ett Natomedlemskap.
Medan många av oss i Sverige tidigt förstod att Finlands agerande påverkar hur vi i Sverige måste agera stod försvarsminister Peter Hultqvist och spjärnade emot att börja diskutera konsekvenserna av ett svenskt medlemskap. Han har upprepade gånger konsekvent avfärdat ett svenskt medlemskap – även efter den ryska invasionen av Ukraina.
Nu tycks Socialdemokraterna dock vända under galgen – i alla fall om man ska tro på statsministern. SD har ju länge varit tungan på vågen och efter att vi uttalat oss om vikten av att göra samma som Finland hade inte längre sossarna något val. Särskilt inte sedan sossarna i Finland svängt.
Jag är övertygad om att det är rätt väg att nu gå och att Sverige – liksom Finland – blir medlemmar i Nato. Men en svensk – liksom en finsk – medlemsansökan måste ske med försvarsgarantier under tiden som ansökan behandlas. Det ser jag som en förutsättning för att vi och Finland överhuvudtaget ska kunna lämna in sådana ansökningar.
Ett svenskt – och ett finskt – medlemskap i Nato skulle inte innebära att vårt samarbete länderna emellan åsidosätts. Tvärtom. Det finns all anledning att fortsätta fördjupa vårt försvarssamarbete. Men Natomedlemskap skulle innebära att vi också kan fördjupa våra försvarssamarbeten inom Norden med Danmark och Norge, som idag är Natoländer. Det skulle stärka hela Norden.
Sverigevänner,
Till följd av kriget har över fem miljoner människor flytt Ukraina och inom landet befinner sig närmare åtta miljoner på flykt. Många har flytt till grannländer som Polen, Ungern, Moldavien, Slovakien och Rumänien men även Sverige har tagit emot många. Enligt Migrationsverkets prognos räknar man med att Sverige kommer att ta emot 80 000 i år.
Men till skillnad från 2015 då Sverige tog emot mer än det dubbla – 163 000 – är 90 procent av ukrainarna som kommer kvinnor och barn. 2015 vet vi ju alla att det framförallt rörde sig om unga vuxna män från Syrien och Afghanistan. Men till skillnad från då, när männen stack till Sverige och lämnade bakom sig sina kvinnor och barn i krigens katastrofer, stannar de ukrainska männen kvar och slåss för sitt land samtidigt som man försöker sätta sina kvinnor och barn i säkerhet utanför landet. Det är sannerligen skillnad på kultur och kultur.
Det är ju precis så här flyktingpolitik ska bedrivas och därför är de allra flesta svenskar också positiva till att ta emot dessa kvinnor och barn som nu kommer från Ukraina. De har flytt från ett mer eller mindre grannland till oss och kommer nu temporärt att få skydd tills de kan återvända hem – något som de allra flesta redan signalerat att de vill så snart kriget är över.
Och de som kanske finner kärleken här under tiden eller på annat sätt väljer att stanna kommer förmodligen aldrig bli ett problem för det svenska samhället eller de svenska skattebetalarna. Vi är så kulturellt nära varandra att de allra flesta av dem kommer att anpassa sig utan större problem och göra rätt för sig.
Många är vi som dagligen möts av förfrågningar om arbeten och sysselsättningar från de ukrainska flyktingarna. De vill inte – till skillnad från många andra som det här landets regeringar öppnat både dörren och sina hjärtan för – sitta och rulla tummarna och bli försörjda av oss skattebetalare. De vill arbeta och göra rätt för sig. Gärna från dag ett.
Men, mina vänner, inte ens i Sverige är de ukrainska flyktingarna säkra. I slutet av förra månaden rapporterade flera medier om vad som beskrivits som ”ukrainska kvinnors skräcknatt” i Örebro. Detta efter att ett boende för ukrainska flyktingar bestående av kvinnor och barn tvingats uppleva hur främmande män från Mellanöstern och Afrika både försökt, och delvis lyckats med, att ta sig in på deras boende. När Sverige inte lyckas med att kunna upplåta en trygg plats för flyktingar är det illa. Och illa vet vi att det är.
Många ukrainska kvinnor och barn vill inte ens till Sverige. Att hamna i landet i norr med rekord i överfallsvåldtäkter och dödsskjutningar upplevs av många som så avskräckande att man hellre stannar i det tryggare Polen. För medan svenskarna tycks ha fallit i en sorts törnrosasömn här och inte registrerar – i alla fall om man ska tro på opinionsundersökningarna – vad som sker så är bilden glasklar i resten av världen där Sverige nu allt mer framstår som ett avskräckande exempel. Det vittnar inte minst mina egna internationella kontakter om.
Och i en artikel i tidningen Forbes från slutet av förra året, som baseras på en rapport från 2021, varnar man kvinnor för att resa till Sverige. Sverige ligger näst högst på listan över farliga länder för kvinnliga besökare. Bara Sydafrika är farligare. Detta är alltså det Sverige som Socialdemokraterna – men även borgerliga regeringar – skapat. Och värre blir det.
Sverigevänner,
I mitten av april och under påskhelgen utspelades krigsscener runt om i landet där stora muslimska invandrargäng startade upplopp och gick till anfall mot blåljuspersonal. Flera poliser skadades i terrorangreppen.
Upploppen tilläts fortgå genom att polisledningen beordrat reträtt i stället för att möta gängen med resoluta åtgärder. På flera håll tog gängen över polisbilar och klädde sig i stulna poliskläder samtidigt som de brände fordon och kastade sten mot och besköt poliser med raketer.
Regeringen, med justitie- och inrikesminister Morgan Johansson i spetsen, har sedan länge förlorat kontrollen över vårt en gång trygga Sverige, och man låter dessa kriminella invandrargäng breda ut sig i vårt samhälle. Skjutningarna fortsätter, trots tidigare utlovade åtgärder, och nu har svenska folket sett hur rena krigsscener utspelas i vårt eget land.
Morgan Johansson verkar ha stoppat huvudet i sanden och lider brist på adekvata verktyg för att ta tag i problemen. I stället har vi gång efter annan hört olika förklaringar och ursäkter med om hur mycket regeringen satsar på att komma till rätta med problemen. Ändå händer inget. Och när polisen beordras till reträtt i stället för att möta våldsverkarna och bekämpa dessa i syfte att upprätthålla våldsmonopolet är något allvarligt fel.
Ändå menar Morgan Johansson att han har fullt förtroende för polisen och inte ser någon anledning att kritisera deras arbete. Polisen och universitetslektorn vid Linköpings universitet, Stefan Holgersson, menar att ministerns inställning är vansinnig. Han förstår inte att politiken tillåter den nuvarande utvecklingen att fortgå och säger att man inte ser konsekvenserna bara i upploppen utan även i de eskalerade gängskjutningarna och den bristfälliga passhanteringen.
Men Morgan Johansson fortsätter att skylla ifrån sig ansvaret. Det tycks alltid vara någon annans fel. Att en knäppgök åker runt och använder sin yttrandefrihet för att bränna koraner är ett sådant exempel. Men även åsikter och handlingar vi ogillar ska få spridas så länge de håller sig inom lagens råmärken. Och det är kanske de mest udda åsikterna som yttrandefriheten är till för att skydda. För gängse uppfattningar behövs inget större skydd.
Men det är både den nuvarande – och tidigare regeringars – fel att det svenska samhället har utvecklats till det vi idag har. Kravlös massinvandring av människor som inte har en vilja att bli en del av det svenska samhället – tvärtom – har lett till dessa parallellsamhällen som nu etablerats i de svenska förorterna. Tar man Mellanöstern till Sverige så bör man inte bli förvånad när Sverige blir som Mellanöstern.
Och att den svenska regeringen fattar noll ser vi i hur de uttrycker sig om att det var gängkriminella som låg bakom påskhelgens upplopp. Men jag tror inte de mammor vi såg som dels själva kastade sten mot polisen och dels hejade på sina barn att göra detsamma är särskilt gängkriminella. Istället handlar det om något annat. Det stavas islamism. Och det vi nu beskådat under påskhelgen är sannerligen vad som väntar oss i framtiden så snart islam ifrågasätts någonstans i vårt land.
Det svenska samhället måste återta den förlorade marken. Polismakten måste flytta fram positionerna med ett tydligt mandat att nedkämpa de som angriper samhället och etablera dominans. Men bredare insatser krävs också för att bryta destruktiva normer och strukturer i kulturellt belastade miljöer – och med den migration som skapat situationen.
Svensk lag och grundlagsfästa rättigheter ska alltid upprätthållas i Sverige och svenska statens våldsmonopol ska aldrig backa undan eller ge vika för våldsyttringar och angrepp. Polisen måste få fler verktyg, större befogenheter och ett tydligare uppdrag att etablera svenska samhällets dominans i områden och situationer där det trängts tillbaka eller angrips.
Sveriges kriminalpolitik måste utformas efter en ambition att skydda samhället från människor som utgör en fara. En mycket stor andel av de som begår sådana brott har invandrarbakgrund i andra led och möjligheterna att utvisa gärningsmännen är små. Åtgärder måste samtidigt vidtas för att säkerställa att utvisning alltid sker när det är möjligt. För allvarliga brott med samhällsomstörtande prägel menar vi att möjligheten att upphäva medborgarskap ska utredas.
Vad gäller mammorna som hejade på sina barn att kasta sten så måste åtgärder till som träffar föräldrar och anknytningspersoner genom indragna sociala rättigheter, uppehållstillstånd eller möjlighet att få svenskt medborgarskap. Ansvaret i föräldraskapet för den som själv inte närmat sig det svenska samhället måste bli tydligare genom att konsekvenserna blir mer kännbara för en bredare krets kring ett barn som ägnar sig åt brottslighet. Vid tillräckligt allvarlig brottslighet bör hela familjers uppehållstillstånd kunna återkallas.
Det är uppenbart att den sittande regeringen saknar både verktyg och vilja att ta tag i problemen. Framförallt saknar man förståelse för vari problemen ligger och då spelar det ingen roll hur mycket av skattebetalarnas pengar man satsar på olika åtgärder. De kommer aldrig göra någon nytta eftersom man inte förstår grundproblematiken.
Sverigevänner,
Låt mig åter göra en jämförelse mellan de nyanlända flyktingarna från Ukraina och de tidigare anlända migranterna från Mellanöstern. Medan de senare spenderade påskhelgen med korankravaller, besinningslöst våld och mordförsök på svensk polis, visade de ukrainska flyktingarna sin tacksamhet mot Sverige som tagit emot dem med öppna armar genom att bjuda på ukrainskt påskbröd på Stortorget i Örebro och möta svenskarna med leenden.
”Vi vill säga tack till Örebro och de som bor här för att de har hjälpt oss i vår situation, sade en ukrainska. Tillsammans med andra ukrainare firade hon ortodox ukrainsk påsk med att dela ut ett inslaget bakverk med en lapp där man skrivit ”Tack”. Runt om i landet har vi sett liknande situationer. Mina vänner, det är sannerligen skillnad på kultur och kultur.
Sverigevänner,
I år är det valår. Och efter åtta år av sossestyre är det dags att sammanfatta vad Socialdemokraterna har haft för sig vid makten i synnerhet och dagen till ära även inom arbetsmarknadspolitiken.
Socialdemokraterna har under alla år försökt utmåla Sverigedemokraterna som arbetarnas fiende nummer ett. Vi har blivit anklagade för att vilja riva upp LAS och försämra anställningstryggheten för vanliga löntagare. Socialdemokraterna har skrivit debattartiklar, de har stått i TV-debatter och de har engagerat var och varannan lokal ledarsida i hela landet år ut och år in för att hamra in det budskapet men, vet ni vad, nu står vi med facit i hand.
Maktpartiet Socialdemokraterna har bara ett enda mål och det är att klamra sig fast vid makten till varje pris även om det priset är löntagarnas anställningstrygghet. Socialdemokraterna valde makten framför löntagarna efter förra valet där Socialdemokraterna lämnade över taktpinnen till Centerpartiet och Miljöpartiet i utbyte mot just makten.
Som om inte detta vore nog har Socialdemokraterna genom sitt agerande sålt ut den svenska lönebildningen till Bryssel. På EU-toppmötet i Göteborg 2017 hyllade Socialdemokraterna införandet av en social dimension i EU-samarbetet men om de hade brytt sig om att läsa det finstilta så hade de sett det vi såg: Om byråkrater i Bryssel skulle släppas in i svensk arbetsmarknads- och socialpolitik så skulle den framgångsrika svenska modellen skjutas i sank.
Socialdemokraterna hånskrattade och kallade oss osolidariska och intoleranta men nu har nog det skrattet fastnat i halsen. Allas värsta farhågor har besannats. EU-kommissionen vill införa en lång rad förslag på det socialpolitiska området såsom kvotering och nu senast minimilöner i alla medlemsstater. Det kan låta som en bra idé eftersom vissa europiska länder har otroligt låga löner men förslaget kommer få enorma konsekvenser för Sverige och svenska löntagare.
EU-kommissionen har resonerat kring att minimilönen ska ligga på 60 procent av medianlönen. Den svenska minimilönen skulle utifrån dagens löneläge i sådana fall hamna på mellan 19-20 tusen kronor för en heltidsanställd. Flera svenska fackförbund menar att det skulle leda till sänkta löner både för nya på arbetsmarknaden och snart även för dem som redan har jobb eftersom en minimilön som gäller för hela arbetsmarknaden dessutom skulle slå sönder den branschanpassade lönesättning som finns i Sverige i dag.
Sverigedemokraterna värnar den svenska modellen där arbetsgivarna och fackförbunden förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden inklusive lönesättningen. Svenska löner – ERA LÖNER – ska sättas i Sverige, inte av byråkrater i Bryssel!
Här hemma händer också en hel del nu när det vankas valrörelse. Socialdemokraterna har dammat av ett gammalt vallöfte som faktiskt överlevt två tidigare valrörelser. Nu går de återigen fram med att de vill strama åt arbetskraftsinvandringen. Detta löfte gick de fram med även 2014 men sedan vek de ner sig för Miljöpartiet i regeringsförhandlingarna och samma visa upprepades efter valet 2018 då man lät Centerpartiet diktera villkoren.
Vad är det som garanterar att Socialdemokraterna lyckas efter valet 2022? Både Centerpartiet och Miljöpartiet älskar ohämmad massinvandring och inget av partierna kommer någonsin acceptera minskad vare sig invandring eller arbetskraftsinvandring.
Det finns bara ett mål för Socialdemokraterna och det är makten, de säljer vem som helst – inklusive löntagarna som de säger sig värna – för att klamra sig fast i Rosenbad.
Ytterligare ett exempel på Socialdemokraternas svek av svenska löntagare är deras senaste arbetsmarknadspolitiska påhitt som de kallar Etableringsjobb. Målgruppen för insatsen är nyanlända så era barn kan inte ta del av detta, däremot kan de bli utkonkurrerade av någon som får stödet.
Stödet innebär nämligen att en arbetsgivare maximalt kommer betala 8 400 kronor för en heltidsanställd. Det är den totala kostnaden för arbetsgivaren. Det innebär att när lokala ICA ska rekrytera ställs de inför möjligheten att anställa någon som kostar dem total 8400 eller anställa någon till ordinarie kostnad.
Vem tror ni de kommer anställa för att plocka upp varor i butiken? Vad som vore ett perfekt första jobb för vilken svensk ungdom som helst blir istället omvandlat till en integrationsåtgärd som givetvis kommer ha samma resultat som alla andra låtsasjobb.
När stödet försvinner så förvinner anställningen också. Det enda bestående resultatet är kostnaden och undanträngningseffekten för svenskar.
När det kommer till tryggheten för de som faktiskt har tagit sig in på arbetsmarknaden meddelade Arbetsmiljöverket i slutet på förra året att över 400 personer har dött på sin arbetsplats de senaste tio åren. 2018 var ett särskilt grymt år då en person i veckan dog på sitt jobb. Det är en fullständigt ohållbar situation, det lokala arbetsmiljöarbetet måste stärkas! Det måste finnas skyddsombud och ett aktivt arbetsmiljöarbete på varje arbetsplats, ingen ska behöva offra sitt liv på sitt jobb!
Ett av skälen till att det inte finns skyddsombud på varje arbetsplats är att fackförbunden har företrädesrätt att bestämma över vilka som får uppdraget som skyddsombud vilket har visat sig vara ett stort problem eftersom Socialdemokraterna och LO-förbunden har beslutat att man ska ha så kallad facklig-politisk samverkan.
Samtidigt säger de att det kan man bara ha om man själv är socialdemokrat! Det innebär att de som är aktiva och står på valbar plats för andra partier utestängs från möjligheten att axla rollen som skyddsombud trots att de väljs av sina kollegor!
Ett välkänt exempel på att sverigedemokrater inte får vara fackligt engagerade är vår företrädare uppe i Luleå, Ulf Karlström. 33 fackmedlemmar röstade fram honom som gruppordförande på SSAB i Luleå. Detta ledde till att IF Metalls förbundsstyrelse beslutade att ta ifrån Ulf Karlström hans uppdrag.
Skälet som angavs var att Sverigedemokraternas värdegrund inte stämmer överens med IF Metalls formulering i stadgarna om alla människors lika värde. Vi har alltså ett läge där fackpamparna i Stockholm sätter sig över medlemmarnas val av företrädare. Vi tycker att det är vansinnigt! Makten måste ligga hos de anställda, de måste själva få besluta vem de har förtroende för och vill ska företräda dem.
Sverigedemokraterna vill öka arbetarnas makt på arbetsplatsen och vi vill se fler som engagerar sig i arbetsmiljöarbetet och för att nå dit så måste vi avpolitisera arbetsmiljöarbetet. Alla landets löntagare har rätt till en bra och trygg arbetsmiljö, det ska inte vara avhängigt partibok, partipolitik eller något annat i sammanhanget oväsentligt. För sånt är oväsentlig när det handlar om människors liv och hälsa.
Det viktiga är att landets barn kan känna sig trygga i att föräldrarna kommer hem på kvällen, även om de arbetar inom de största riskbranscherna bygg och transport. Det är också viktigt att i de fall det handlar om arbetsmiljöbrott då ska Polisen ges goda utredningsmöjligheter. Idag sker entreprenader ofta i flera led vilket försvårar möjligheten för Polisen att utreda och lagföra dessa arbetsgivare. För att komma till rätta med det vill vi fördubbla preskriptionstiderna för arbetsmiljöbrott.
Det vill faktiskt Socialdemokraterna också men de röstar kontinuerligt nej till vårt förslag för att det är VÅRT förslag. Det är ytterligare ett exempel på när politiken och politiska låsningar går före arbetarnas trygghet och möjlighet till upprättelse. Det är skamligt! Det rimliga vore att man la det partipolitiska åt sidan i en så viktig fråga där man i grunden är överens.
En annan form av brottslighet som tillåtits växa fram under Socialdemokraterna är arbetslivskriminaliteten där företag medvetet bryter mot lagen för att få konkurrensfördelar gentemot ärliga företag. Det kan handla om att tvinga personalen att arbeta långa dagar, alla dagar i veckan, utföra farliga arbetsuppgifter och bo på sina arbetsplatser. I dagens Sverige blir människor utsatta för exploatering och tvingas arbeta för småpengar. Hur är detta möjligt?
Det finns ett antal faktorer som samverkar med varann och som möjliggör dagens situation med arbetslivskriminalitet och skuggsamhälle. Dels är det regelverket kring arbetskraftsinvandringen och dels regeringens slapphänta syn på människor som befinner sig här illegalt.
De senaste åren har både dessa brott och antalet människor som befinner sig i landet illegalt ökat kraftigt. Bara under 2021 anmäldes över tio tusen personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och gått under jorden. De är idag efterlysta av Polisen. Att det bor tusentals illegala migranter är en direkt säkerhetsrisk och göder det utanförskap som i sin tur utgör grogrund till grov kriminalitet och detta skapar också grogrund för att illegala utnyttjas av samvetslösa företag.
För att komma till rätta med detta måste vi se till att människor som inte har rätt att vara här utvisas. Vi sverigedemokrater vill dessutom tillsätta ännu mer resurser till de myndigheter som samarbetar för att sätta dit dessa företag, vi måste sätta hårt mot hårt. Ingen ska utnyttjas på detta vidriga sätt i Sverige och anständiga företag ska inte bli utkonkurrerade av dessa företag.
Socialdemokraterna har skapat grogrunden för denna form av kriminalitet och är otroligt slappa när det kommer till att skärpa upp lagstiftningen och tillsätta resurser för att få stopp på det. Vad är egentligen skälet till denna saktfärdighet? Är det att vissa socialdemokratiska företrädare uppskattar att ha billig städhjälp i hemmet?
Nu är det valrörelse och Socialdemokraterna satsar i runda slängar hundra miljoner på att blanda korten och dölja de sista åtta årens fullständiga haveri inom alla områden. Om man tittar på Socialdemokraternas bokslut så har de en hel del på sitt samvete.
De ville se ett Europa som inte byggde några murar och släppte därmed in en enorm migrantvåg vars effekter vi märker av än idag. Bland de som släppts in återfinns bland annat Rakhmat Akilov som begick ett av de värsta terrordåden i Sverige.
Kriminaliteten bland de så kallade ensamkommande barnen som sedan visat sig vara vuxna är skyhög.
Regeringens slapphänta kravlösa integrationspolitik har dessutom lett till att vi har hundratusentals människor i landet som aldrig försörjt sig själva och med största sannolikhet aldrig kommer göra det heller. Här sitter sjuklövern i samma båt – de är alla lika skyldiga och det är dags att de ställs till svars.
De har alla velat se öppna hjärtan, öppna gränser och kravlös integrationspolitik. Inga krav har fått ställas på de nyanlända, de har behandlats med silkesvantar och fått särlösningar.
Medan svenska pensionärer inte har haft råd att gå till tandläkaren har utlänningar gått före i kön och betalat en femtiolapp. Medan svenskar har stått åratal i bostadskö har utlänningar gått före i kön. Äldrevården och sjukvården har använts som integrationsåtgärder och våra gamla har tvingats möta personal de inte kan kommunicera med.
Regeringen har lagt miljarder på låtsasjobb utan någon som helst effekt. Miljarder som behövs i andra delar av samhället, inom vården, inom skolan och inom Polisen. För gudarna ska veta att ordningsmakten behöver både mer resurser och nya direktiv.
Brottsligheten som följt i spåren av migrantvågen är på en sådan nivå att Sverige aldrig tidigare varit med om någon liknande. Hittills i år har redan 18 personer skjutits ihjäl. Dödskjutningarna och våldet har eskalerat till nya nivåer.
Även sexualbrotten har ökat kraftigt och en studie från Lunds universitet visar att första och andra generationens invandrare är i majoritet bland dömda våldtäktsmän.
Socialdemokraternas bokslut är tydligt. De har sålt ut den svenska modellen och låtit Bryssel kliva in i arbetsmarknads- och socialpolitiska frågor.
Här på hemmaplan har de låtit Centerpartiet hålla i taktpinnen vilket lett till förslag om försämrad a-kassa, marknadshyror, uppluckringar i LAS och massinvandring. Socialdemokraterna har sålt ut allt de säger sig värna för att klamra sig kvar i Rosenbad.
Socialdemokraterna är inte ensamma om att bära skulden men kort och gott – på åtta år har de nedmonterat det Sverige vi alla känner och älskar. Sverige är sig inte längre likt och vi översvämmas dagligen av information om gruppvåldtäkter, barnrån, bombningar, skjutningar, hutlösa skadestånd till brottslingar, hedersvåld, korankravaller. Ingen svensk kan känna sig trygg längre och allt är en direkt effekt av den socialdemokratiska politiken.
Om ett par månader har ni, mina vänner, möjlighet att byta riktning! Ta vara på den möjligheten och rösta på ett parti vars mål är att återigen bygga upp ett land som präglas av trygghet och stabilitet.
Ge era barn och barnbarn samma trygghet som ni själva fick växa upp med.
Låt svenska föräldrar slippa att behöva diskutera rånrisker med sina barn. Låt kommande generationer slippa leva i ett samhälle som präglas av muslimska sedvänjor och begränsad yttrandefrihet.
I höst är det val, ta vara på den möjligheten och rädda Sverige.
Tack!