Järvafältet – ett kraftfält för utveckling. För nytänkande. För företagsamhet.
Ett kraftfält som samlar så många olika ansikten från Sveriges och jordens alla hörn. Människor som varje dag är med och tar Sverige framåt.
Amal Said är ett av dessa ansikten. En 30-årig entreprenör i Hjulsta som startat nätverket Womanisa. För att ge kvinnor från förorten kraften och modet att starta företag. För att komma bort från ett samhälle där människor begränsas av sitt ursprung.
Två tunnelbanestationer bort, i Rinkeby, pryds väggarna vid torget av andra ansikten. Av målningar av lokala krafter. Krafter som på olika sätt gett Rinkeby, Järva och förorten nya, starka röster. Förebilder för nästa generation.
Här delar artisten Cherrie vägg med Mohamed Hagi Farah. Medborgarvärden som är mer känd som ”ortens farsa” och som varit en länk in i det svenska samhället för så många somalier genom åren.
Och för den som riktar blicken mot Kista blir de två tornen en påminnelse om hur Sveriges Sillicon Valley ger oss ny, innovativ teknik. Hur svenska företag är världsledande.
Här finns också Järvaskolan. Där nio av tio elever går ut med gymnasiebehörighet. En skola som utmanar och lyfter sina elever. Får dem att växa och tro på sin egen kapacitet. Öppnar en dörr till framtiden.
Runt det försommargröna Järvafältet finns entreprenörer, ledare, organisatörer och kreatörer. Förebilder för kommande generationer. Som visar på nya vägar framåt, bygger sitt område, och Sverige, så mycket bättre, starkare och ljusare.
***
Men i ett kraftigt ljus bildas också skarpa skuggor. Ett annat av Järvas ansikten är tyvärr det av utanförskap och otrygghet. Pandemin har inte skapat utanförskapet, men det har satt fingret på flera allvarliga delar.
Arbetslöshet har spätt på en ekonomisk otrygghet. Krisen har ökat segregationen i samhället. Hemmet har för vissa blivit ett fängelse. Och vad du arbetar med och hur du bor avgör hur bra du kan skydda dig från smittan. Under pandemin har utanförskapet till och med bokstavligen varit skillnaden mellan liv och död.
Risken att dö i utsatta områden har varit nästan dubbelt så hög som i Sverige generellt.
Nästan dubbelt så stor risk att en pappa inte får se sin dotter gifta sig. Att andra sidan av dubbelsängen förblir orörd och prydligt bäddad. Eller att den där vännen du alltid ringt inte längre svarar.
Dubbelt så stor risk att allt som är en människas liv ska ta slut.
Vi såg tidigt under pandemin hur smittan tog ett grepp om socialt utsatta områden. Rapporterna har kommit löpande. Hur samhället stod dåligt förberett för att hantera situationen.
Vi såg hur den höga, allmänna smittspridningen slog stenhårt mot grupper som våra äldre och människor i utanförskap. Hur informationen inte nådde fram och hur man på allt för många platser inte hade möjligheten att isolera sig, skydda sig när smittan var ett faktum. Det har lett till sorg och lidande, till att sjukhuspersonal i pandemins frontlinje allt för länge har slitit till bristningsgränsen.
Här borde fler ha agerat snabbare. Centerpartiet lyfte redan tidigt under pandemin hur Sverige behövde justera vår strategi. Bli ännu bättre på att testa fler och spåra och bryta smittkedjor. Vi har drivit på regeringen med ett antal andra förslag sedan dess. Flera av dessa har genomförts, men det har tagit alldeles för lång tid. Det är ett misslyckande. Just nu är vi inne i en vändning. Smittan faller dramatiskt. Nu måste vi klara av att hålla i, trycka tillbaka smittan helt, och se till att detta är slutet. Att smittan inte kommer tillbaka. Värna människors liv och hälsa och ge dem en trygg vardag.
***
Sen ett par månader har vi vaccin på plats. Ljuset i tunneln som ger hopp om framtiden, en viktig del i arbetet om att ge oss livet och vardagen åter.
Det enskilt viktigaste vi nu kan göra är att öka vaccinationstakten. Så många som möjligt, så fort som möjligt behöver få sprutan i armen.
Det handlar om att rädda liv.
Men då krävs en jämn och hög vaccinationsgrad i hela landet.
Och där är vi inte idag. Långt därifrån.
Logistiken för snabb vaccinering har funnits på plats men vaccindoserna har dröjt. När de nu väl börjar rulla ut så skiljer sig vaccinationsgraden stort mellan både regioner och grupper i samhället.
I mer utsatta områden och där det bor många utrikes födda har färre vaccinerat sig än i andra storstadsområden. Exempelvis är vaccinationsgraden på över 90 procent hos äldre, födda i Sverige. Motsvarande siffra för människor födda i södra delen av Afrika är strax över 40 procent. Trots att risken att dö är nästan dubbelt så hög som utlandsfödd.
Nu måste vi tillsammans göra allt vad vi kan för att se till så att vaccinet når alla. Uppmuntra och stödja ideella krafter, civilsamhället och föreningar på Järva och i Sverige. Som med sin kraft kan se till att ge kraft och stöd åt andra. Bygga underifrån. Vara en brygga för förtroende.
Det måste också bli ännu en väckarklocka för vad vi behöver göra för ett samhälle som håller ihop. Bygga en skola som ger alla chansen att lyckas, se till så att fler får ett jobb att gå till. Bygga fler bostäder. Jobba ännu hårdare för att öka tryggheten på gator och på torg, skapa tryggare hem för alla.
Ett ansvarsfullt ledarskap drar lärdom av vad som skett och ser till att bygga ett Sverige där alla delar av landet står bättre rustat när nästa kris kommer.
Vi kan nå dit. Tillsammans kan vi bygga ett starkare och tryggare land. Tillsammans kan vi leda in Sverige på en hoppfull väg framåt mot en ljusare framtid.
***
Men för att stå rustade för framtiden krävs också att vi här och nu tar tag i andra samhällsutmaningar. En sådan är hälsoklyftan.
Mellan stad och land, mellan olika grupper och mellan kvinnor och män.
Din hälsa ska inte bero på vad du tjänar, var du bor eller vilket kön du har. Rätten till en god hälsa, till ett bra bemötande och snabb vård, är en rätt som ska gälla alla.
Svensk vård är bland de bästa i världen. Med medarbetare som varje dag går till arbetet och gör skillnad i människors liv. Som gör sitt yttersta, sliter för att ge den bästa vården. För mig och dig. Hållit ihop en sjukvård som stundtals varit på bristningsgränsen. När många har arbetat hemma har de stått kvar vid pandemins frontlinje. För oss. Allt för att rädda liv.
Men det finns strukturer i vården som behöver förändras. Stela system som inte hängt med, som behöver göras om för att alla ska kunna ges en likvärdig vård.
För som kvinna kan du idag inte räkna med att få samma vård som en man.
Kvinnor får vänta längre på akutsjukvård än män, trots liknande symptom. De får kortare sjukskrivningar än män, för liknande åkommor. Och de får inte lika ofta pacemaker som män, trots samma medicinska behov.
Listan kan göras lång.
Kvinnor har tidigare fått höra att de var mer känsliga än män. För känslosamma för sitt eget bästa.
En bakomliggande orsak är bristande kunskap. Forskningsläget på kvinnors hälsa är eftersatt.
Det faktum att studier på det kvinnliga underlivets normala anatomi började bedrivas först 2019 säger allt. Studien vid Karolinska universitetssjukhuset var då inte bara först i Sverige utan först i världen.
Fortfarande sker större delen av den medicinska forskningen på män.
Förlossningsskador, Endometrios, Vestibulit, PMDS är alla exempel på sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor.
Men många kvinnor får inte ens en diagnos. Än mindre behandling. Allt för många är de som får höra att deras smärta och tillstånd är normalt, att så är det att vara kvinna.
Till stora delar handlar det om att forskning på kvinnors hälsa inte varit prioriterat, inte varit av tillräckligt stort intresse. Resultatet är att kunskapen inte finns för att utveckla de mest effektiva metoderna. Att kvinnor inte får den vård och den hjälp de har rätt till.
Vi har en vård i världsklass, medarbetare som gör allt för ge den bästa vården. Men vi har en struktur som hindrar dem att göra det fullt ut.
Sedan jag själv blev förälder har jag förstått att det kan vara tabubelagt att prata om förlossningsskador eller sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor. Jag märker det i min omgivning. Hur det allt för ofta ses som något skamfyllt, som något det inte ska pratas öppet om.
Så pass att många kvinnor inte ens vågar prata om det med sin egen barnmorska.
Felbehandlingar, långa väntetider och fel diagnos leder till att kvinnor begränsas i sina liv. De kan inte leva fullt ut. Inte arbeta. Inte bidra till samhället.
Det är en kostnad i både liv och pengar. Helt i onödan.
Men vilken vård du får beror inte bara på om du är kvinna eller man utan även på din bakgrund.
Exempelvis går kvinnor med enbart grundskoleutbildning och kvinnor som är födda utanför Sverige inte lika ofta på efterkontroller efter förlossning. Det är också vanligare att utrikes födda kvinnor uteblir på mammografikontroller.
Det gör det svårare att upptäcka och behandla i tid. I slutändan handlar det om att utrikes födda kvinnor riskerar att dö i behandlingsbara sjukdomar helt i onödan.
Det är dags att vi ser den ojämställda vården för vad det är, ett av våra stora samhällsproblem.
Och likt många andra stora samhällsproblem finns inga enkla lösningar. Det krävs att vi arbetar långsiktigt. Sätter in åtgärder som gör skillnad på riktigt. Centerpartiet lägger därför idag fram fyra, nya förslag för att stärka kvinnors hälsa och för att sluta hälsoklyftan.
Långsiktigt behöver vi ett nationellt forskningsprogram på tio år som ska uppmuntra forskning på kvinnors hälsa. En tydlig satsning och markering på att ett Sverige på 2020-talet måste komma framåt i arbetet med att sluta hälsoklyftan mellan kvinnor och män.
Vi behöver också löpande utifrån kön och genus analysera ojämställdheten inom hälso- och sjukvården. Så att vi kan se att arbetet går åt rätt håll och att arbetet för att sluta hälsoklyftan sker på alla nivåer.
Sen handlar det om att göra skillnad nu och här. I kvinnors vardag.
En del är att vi vill att svensk sjukvård ska ha ett genusmedicinskt perspektiv för att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Från minsta vårdcentral till största universitetssjukhus.
Vi vill också att det införs krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervården efter förlossningen. Det skulle göra det lättare att fånga upp eventuella problem. Sänka trösklarna för att prata om förlossningsskador och öka tryggheten för kvinnor i den redan utsatta situation som en förlossning innebär.
Ditt kön ska inte avgöra vårdens bemötande eller kvalitén på vården du erbjuds. Inte heller var du bor, vart du kommer ifrån, vad du arbetar med eller vad du har för inkomst.
Vi ska ha ett samhälle som håller ihop, som ger alla samma möjligheter. Som inte begränsar människor att leva fullt ut. Ett jämställt samhälle.
Och jag kommer inte ge mig förrän vi nått det målet.
***
Att bygga broar och sluta hälsoklyftan mellan män och kvinnor är avgörande för att skapa ett land och ett samhälle som håller samman. Men för att ge kraft åt varje människa och verkligen bygga hopp måste vi också göra mer för att öka tryggheten.
Trygghet att röra sig fritt på gator och torg, oavsett om du bor i Järva, Jämtland, eller Jönköping. Trygghet från gängkriminalitet och skjutningar. Från stöldligor. Den våldsamma utvecklingen måste komma till ett slut.
Kriminella gäng ska inte få kidnappa hela bostadsområden, mörda på öppen gata och utgöra en fara för alla oss andra. Det drabbar oskyldiga och vanliga människors frihet. Senast i Husby, Hjulsta och Hjällbo. Det är ett hot mot vårt öppna demokratiska samhälle.
Tryggheten måste stärkas genom att göra både rättsväsendet och lagstiftningen starkare. Straffen skärpas, nyrekryteringen bland unga hejdas, utsattheten i förorterna minska och effektiva och handfasta förebyggande insatser sättas in. Hela samhället måste jobba tillsammans för att skapa samhörighet och delaktighet, få fler att välja bort kriminalitet.
Vi ska också bygga en starkare ekonomisk trygghet. Fler ska ha ett jobb att gå till. Fler ska få känna den stolthet och gemenskap ett arbete innebär. Att stå på egna ben, försörja sig själv och sin familj, ha kollegor. Vara en förebild för sina barn. Men också ha ett jobb där du kan hålla ett helt arbetsliv och när det är dags ges en värdig pension.
Det kräver att företagen ges förutsättningen att anställa fler kollegor med mindre regelkrångel och lägre kostnader. En arbetsmarknad där det är lättare att få ett första jobb. Där alla kan utvecklas. En politik som skapar möjligheter att utbilda, fortbilda sig och byta karriär. Som ser kraften i varje människa.
Ett samhälle som håller ihop bygger också på tryggheten att kunna gå hem från tunnelbanan på kvällen, utan att behöva skynda på stegen och krampaktigt hålla i telefonen. Att kunna gå genom skolans korridorer utan att känna tafsande händer eller höra kränkande glåpord. Vara hemma, med den person som säger sig älska dig, utan att känna rädsla.
Men pandemin har satt tryggheten på spel för många kvinnor.
Allt fler har varit tvungna att isolera sig tillsammans med den person som utsätter dem för kränkningar, som hotar och slår dem.
Fler unga, främst tjejer har dagligen fått utsättas för det kollektiva våldet i form av hedersförtryck.
Unga människor som inte har fått träffa vänner, blivit hotade, misshandlade, tvingade till äktenskap, könsstympade eller i värsta fall mördade.
Många är de som under pandemin förlorat sin frizon, tryggheten i vardagen, när skolor stängts och undervisning bedrivits på distans.
Här måste vi som samhälle sätta hårt mot hårt. Mäns våld mot kvinnor är inte en ”kvinnofråga”, den handlar inte heller om vilket land förövaren kommer ifrån. Våld mot kvinnor har funnits i alla tider. I Sverige och resten av värden.
Våldet mot kvinnor är ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Det kräver samma uppmärksamhet, samma upprördhet och samma engagemang som gängkriminalitet och dödsskjutningar. Framförallt krävs att vi gemensamt går till handling. Det har gjorts en del, men det behövs mycket mer.
Vi ska skärpa straffen och ge kvinnor och barn som utsätts för mäns våld det skydd och stöd de har rätt till. Centerpartiet har här en lång rad med skarpa förslag redo att genomföras. Men det handlar även om att förstå den underliggande problematiken.
Så länge vi inte tidigt pratar med våra barn och unga om normer och värderingar, kön och attityder, kommer också våldet att fortsätta. Generation efter generation.
Vi ska tidigt vara ute i förskola och skola. Arbeta samverkande med polis och socialtjänst. Fånga in den kraft och kunskap som finns hos de ideella organisationerna. Arbeta för att skapa trygga familjer och fler goda förebilder. Tillsammans kan vi kraftsamla och göra skillnad. Skapa trygghet i vardagen.
Det kan rädda liv.
***
Det går att åstadkomma förändringar. Det går att bygga vårt gemensamma samhälle starkare.
Järvaveckan är ett exempel på just det, den visar på Järvas alla ansikten. Det kraftfält som finns av engagemang med entreprenörer, kreatörer och ledare. Förebilder för nästa generation.
Det är en vecka då det ges tillfälle för människor att mötas och samtala, visa att tron på förändring finns. Visa att det finns en kraft mot polarisering, hatretorik och den allt mer utbredda främlingsfientligheten.
Visa att det finns en hoppfull väg framåt.
Tillsammans ska vi bygga kraftfältet i Järva ännu starkare. Få fler att lämna utanförskapet bakom sig och låta hoppfulla och positiva krafter bli Järvas nya ansikten utåt.
Tillsammans ska vi arbeta för en bättre skola. För att fler ska få ett jobb att gå till, bättre bostäder. Arbeta för att vi ska ha trygga gator och fler trygga hem. En jämställd och likvärdig vård.
Vi ska ge kraft åt varje människa, se dem som en del av lösningen istället för problemet.
Tillsammans kan vi skapa en hoppfull väg framåt, för Järva och resten av Sverige.
Trevlig sommar!
Ett kraftfält som samlar så många olika ansikten från Sveriges och jordens alla hörn. Människor som varje dag är med och tar Sverige framåt.
Amal Said är ett av dessa ansikten. En 30-årig entreprenör i Hjulsta som startat nätverket Womanisa. För att ge kvinnor från förorten kraften och modet att starta företag. För att komma bort från ett samhälle där människor begränsas av sitt ursprung.
Två tunnelbanestationer bort, i Rinkeby, pryds väggarna vid torget av andra ansikten. Av målningar av lokala krafter. Krafter som på olika sätt gett Rinkeby, Järva och förorten nya, starka röster. Förebilder för nästa generation.
Här delar artisten Cherrie vägg med Mohamed Hagi Farah. Medborgarvärden som är mer känd som ”ortens farsa” och som varit en länk in i det svenska samhället för så många somalier genom åren.
Och för den som riktar blicken mot Kista blir de två tornen en påminnelse om hur Sveriges Sillicon Valley ger oss ny, innovativ teknik. Hur svenska företag är världsledande.
Här finns också Järvaskolan. Där nio av tio elever går ut med gymnasiebehörighet. En skola som utmanar och lyfter sina elever. Får dem att växa och tro på sin egen kapacitet. Öppnar en dörr till framtiden.
Runt det försommargröna Järvafältet finns entreprenörer, ledare, organisatörer och kreatörer. Förebilder för kommande generationer. Som visar på nya vägar framåt, bygger sitt område, och Sverige, så mycket bättre, starkare och ljusare.
***
Men i ett kraftigt ljus bildas också skarpa skuggor. Ett annat av Järvas ansikten är tyvärr det av utanförskap och otrygghet. Pandemin har inte skapat utanförskapet, men det har satt fingret på flera allvarliga delar.
Arbetslöshet har spätt på en ekonomisk otrygghet. Krisen har ökat segregationen i samhället. Hemmet har för vissa blivit ett fängelse. Och vad du arbetar med och hur du bor avgör hur bra du kan skydda dig från smittan. Under pandemin har utanförskapet till och med bokstavligen varit skillnaden mellan liv och död.
Risken att dö i utsatta områden har varit nästan dubbelt så hög som i Sverige generellt.
Nästan dubbelt så stor risk att en pappa inte får se sin dotter gifta sig. Att andra sidan av dubbelsängen förblir orörd och prydligt bäddad. Eller att den där vännen du alltid ringt inte längre svarar.
Dubbelt så stor risk att allt som är en människas liv ska ta slut.
Vi såg tidigt under pandemin hur smittan tog ett grepp om socialt utsatta områden. Rapporterna har kommit löpande. Hur samhället stod dåligt förberett för att hantera situationen.
Vi såg hur den höga, allmänna smittspridningen slog stenhårt mot grupper som våra äldre och människor i utanförskap. Hur informationen inte nådde fram och hur man på allt för många platser inte hade möjligheten att isolera sig, skydda sig när smittan var ett faktum. Det har lett till sorg och lidande, till att sjukhuspersonal i pandemins frontlinje allt för länge har slitit till bristningsgränsen.
Här borde fler ha agerat snabbare. Centerpartiet lyfte redan tidigt under pandemin hur Sverige behövde justera vår strategi. Bli ännu bättre på att testa fler och spåra och bryta smittkedjor. Vi har drivit på regeringen med ett antal andra förslag sedan dess. Flera av dessa har genomförts, men det har tagit alldeles för lång tid. Det är ett misslyckande. Just nu är vi inne i en vändning. Smittan faller dramatiskt. Nu måste vi klara av att hålla i, trycka tillbaka smittan helt, och se till att detta är slutet. Att smittan inte kommer tillbaka. Värna människors liv och hälsa och ge dem en trygg vardag.
***
Sen ett par månader har vi vaccin på plats. Ljuset i tunneln som ger hopp om framtiden, en viktig del i arbetet om att ge oss livet och vardagen åter.
Det enskilt viktigaste vi nu kan göra är att öka vaccinationstakten. Så många som möjligt, så fort som möjligt behöver få sprutan i armen.
Det handlar om att rädda liv.
Men då krävs en jämn och hög vaccinationsgrad i hela landet.
Och där är vi inte idag. Långt därifrån.
Logistiken för snabb vaccinering har funnits på plats men vaccindoserna har dröjt. När de nu väl börjar rulla ut så skiljer sig vaccinationsgraden stort mellan både regioner och grupper i samhället.
I mer utsatta områden och där det bor många utrikes födda har färre vaccinerat sig än i andra storstadsområden. Exempelvis är vaccinationsgraden på över 90 procent hos äldre, födda i Sverige. Motsvarande siffra för människor födda i södra delen av Afrika är strax över 40 procent. Trots att risken att dö är nästan dubbelt så hög som utlandsfödd.
Nu måste vi tillsammans göra allt vad vi kan för att se till så att vaccinet når alla. Uppmuntra och stödja ideella krafter, civilsamhället och föreningar på Järva och i Sverige. Som med sin kraft kan se till att ge kraft och stöd åt andra. Bygga underifrån. Vara en brygga för förtroende.
Det måste också bli ännu en väckarklocka för vad vi behöver göra för ett samhälle som håller ihop. Bygga en skola som ger alla chansen att lyckas, se till så att fler får ett jobb att gå till. Bygga fler bostäder. Jobba ännu hårdare för att öka tryggheten på gator och på torg, skapa tryggare hem för alla.
Ett ansvarsfullt ledarskap drar lärdom av vad som skett och ser till att bygga ett Sverige där alla delar av landet står bättre rustat när nästa kris kommer.
Vi kan nå dit. Tillsammans kan vi bygga ett starkare och tryggare land. Tillsammans kan vi leda in Sverige på en hoppfull väg framåt mot en ljusare framtid.
***
Men för att stå rustade för framtiden krävs också att vi här och nu tar tag i andra samhällsutmaningar. En sådan är hälsoklyftan.
Mellan stad och land, mellan olika grupper och mellan kvinnor och män.
Din hälsa ska inte bero på vad du tjänar, var du bor eller vilket kön du har. Rätten till en god hälsa, till ett bra bemötande och snabb vård, är en rätt som ska gälla alla.
Svensk vård är bland de bästa i världen. Med medarbetare som varje dag går till arbetet och gör skillnad i människors liv. Som gör sitt yttersta, sliter för att ge den bästa vården. För mig och dig. Hållit ihop en sjukvård som stundtals varit på bristningsgränsen. När många har arbetat hemma har de stått kvar vid pandemins frontlinje. För oss. Allt för att rädda liv.
Men det finns strukturer i vården som behöver förändras. Stela system som inte hängt med, som behöver göras om för att alla ska kunna ges en likvärdig vård.
För som kvinna kan du idag inte räkna med att få samma vård som en man.
Kvinnor får vänta längre på akutsjukvård än män, trots liknande symptom. De får kortare sjukskrivningar än män, för liknande åkommor. Och de får inte lika ofta pacemaker som män, trots samma medicinska behov.
Listan kan göras lång.
Kvinnor har tidigare fått höra att de var mer känsliga än män. För känslosamma för sitt eget bästa.
En bakomliggande orsak är bristande kunskap. Forskningsläget på kvinnors hälsa är eftersatt.
Det faktum att studier på det kvinnliga underlivets normala anatomi började bedrivas först 2019 säger allt. Studien vid Karolinska universitetssjukhuset var då inte bara först i Sverige utan först i världen.
Fortfarande sker större delen av den medicinska forskningen på män.
Förlossningsskador, Endometrios, Vestibulit, PMDS är alla exempel på sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor.
Men många kvinnor får inte ens en diagnos. Än mindre behandling. Allt för många är de som får höra att deras smärta och tillstånd är normalt, att så är det att vara kvinna.
Till stora delar handlar det om att forskning på kvinnors hälsa inte varit prioriterat, inte varit av tillräckligt stort intresse. Resultatet är att kunskapen inte finns för att utveckla de mest effektiva metoderna. Att kvinnor inte får den vård och den hjälp de har rätt till.
Vi har en vård i världsklass, medarbetare som gör allt för ge den bästa vården. Men vi har en struktur som hindrar dem att göra det fullt ut.
Sedan jag själv blev förälder har jag förstått att det kan vara tabubelagt att prata om förlossningsskador eller sjukdomstillstånd som drabbar kvinnor. Jag märker det i min omgivning. Hur det allt för ofta ses som något skamfyllt, som något det inte ska pratas öppet om.
Så pass att många kvinnor inte ens vågar prata om det med sin egen barnmorska.
Felbehandlingar, långa väntetider och fel diagnos leder till att kvinnor begränsas i sina liv. De kan inte leva fullt ut. Inte arbeta. Inte bidra till samhället.
Det är en kostnad i både liv och pengar. Helt i onödan.
Men vilken vård du får beror inte bara på om du är kvinna eller man utan även på din bakgrund.
Exempelvis går kvinnor med enbart grundskoleutbildning och kvinnor som är födda utanför Sverige inte lika ofta på efterkontroller efter förlossning. Det är också vanligare att utrikes födda kvinnor uteblir på mammografikontroller.
Det gör det svårare att upptäcka och behandla i tid. I slutändan handlar det om att utrikes födda kvinnor riskerar att dö i behandlingsbara sjukdomar helt i onödan.
Det är dags att vi ser den ojämställda vården för vad det är, ett av våra stora samhällsproblem.
Och likt många andra stora samhällsproblem finns inga enkla lösningar. Det krävs att vi arbetar långsiktigt. Sätter in åtgärder som gör skillnad på riktigt. Centerpartiet lägger därför idag fram fyra, nya förslag för att stärka kvinnors hälsa och för att sluta hälsoklyftan.
Långsiktigt behöver vi ett nationellt forskningsprogram på tio år som ska uppmuntra forskning på kvinnors hälsa. En tydlig satsning och markering på att ett Sverige på 2020-talet måste komma framåt i arbetet med att sluta hälsoklyftan mellan kvinnor och män.
Vi behöver också löpande utifrån kön och genus analysera ojämställdheten inom hälso- och sjukvården. Så att vi kan se att arbetet går åt rätt håll och att arbetet för att sluta hälsoklyftan sker på alla nivåer.
Sen handlar det om att göra skillnad nu och här. I kvinnors vardag.
En del är att vi vill att svensk sjukvård ska ha ett genusmedicinskt perspektiv för att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Från minsta vårdcentral till största universitetssjukhus.
Vi vill också att det införs krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervården efter förlossningen. Det skulle göra det lättare att fånga upp eventuella problem. Sänka trösklarna för att prata om förlossningsskador och öka tryggheten för kvinnor i den redan utsatta situation som en förlossning innebär.
Ditt kön ska inte avgöra vårdens bemötande eller kvalitén på vården du erbjuds. Inte heller var du bor, vart du kommer ifrån, vad du arbetar med eller vad du har för inkomst.
Vi ska ha ett samhälle som håller ihop, som ger alla samma möjligheter. Som inte begränsar människor att leva fullt ut. Ett jämställt samhälle.
Och jag kommer inte ge mig förrän vi nått det målet.
***
Att bygga broar och sluta hälsoklyftan mellan män och kvinnor är avgörande för att skapa ett land och ett samhälle som håller samman. Men för att ge kraft åt varje människa och verkligen bygga hopp måste vi också göra mer för att öka tryggheten.
Trygghet att röra sig fritt på gator och torg, oavsett om du bor i Järva, Jämtland, eller Jönköping. Trygghet från gängkriminalitet och skjutningar. Från stöldligor. Den våldsamma utvecklingen måste komma till ett slut.
Kriminella gäng ska inte få kidnappa hela bostadsområden, mörda på öppen gata och utgöra en fara för alla oss andra. Det drabbar oskyldiga och vanliga människors frihet. Senast i Husby, Hjulsta och Hjällbo. Det är ett hot mot vårt öppna demokratiska samhälle.
Tryggheten måste stärkas genom att göra både rättsväsendet och lagstiftningen starkare. Straffen skärpas, nyrekryteringen bland unga hejdas, utsattheten i förorterna minska och effektiva och handfasta förebyggande insatser sättas in. Hela samhället måste jobba tillsammans för att skapa samhörighet och delaktighet, få fler att välja bort kriminalitet.
Vi ska också bygga en starkare ekonomisk trygghet. Fler ska ha ett jobb att gå till. Fler ska få känna den stolthet och gemenskap ett arbete innebär. Att stå på egna ben, försörja sig själv och sin familj, ha kollegor. Vara en förebild för sina barn. Men också ha ett jobb där du kan hålla ett helt arbetsliv och när det är dags ges en värdig pension.
Det kräver att företagen ges förutsättningen att anställa fler kollegor med mindre regelkrångel och lägre kostnader. En arbetsmarknad där det är lättare att få ett första jobb. Där alla kan utvecklas. En politik som skapar möjligheter att utbilda, fortbilda sig och byta karriär. Som ser kraften i varje människa.
Ett samhälle som håller ihop bygger också på tryggheten att kunna gå hem från tunnelbanan på kvällen, utan att behöva skynda på stegen och krampaktigt hålla i telefonen. Att kunna gå genom skolans korridorer utan att känna tafsande händer eller höra kränkande glåpord. Vara hemma, med den person som säger sig älska dig, utan att känna rädsla.
Men pandemin har satt tryggheten på spel för många kvinnor.
Allt fler har varit tvungna att isolera sig tillsammans med den person som utsätter dem för kränkningar, som hotar och slår dem.
Fler unga, främst tjejer har dagligen fått utsättas för det kollektiva våldet i form av hedersförtryck.
Unga människor som inte har fått träffa vänner, blivit hotade, misshandlade, tvingade till äktenskap, könsstympade eller i värsta fall mördade.
Många är de som under pandemin förlorat sin frizon, tryggheten i vardagen, när skolor stängts och undervisning bedrivits på distans.
Här måste vi som samhälle sätta hårt mot hårt. Mäns våld mot kvinnor är inte en ”kvinnofråga”, den handlar inte heller om vilket land förövaren kommer ifrån. Våld mot kvinnor har funnits i alla tider. I Sverige och resten av värden.
Våldet mot kvinnor är ett hot mot vårt demokratiska samhälle. Det kräver samma uppmärksamhet, samma upprördhet och samma engagemang som gängkriminalitet och dödsskjutningar. Framförallt krävs att vi gemensamt går till handling. Det har gjorts en del, men det behövs mycket mer.
Vi ska skärpa straffen och ge kvinnor och barn som utsätts för mäns våld det skydd och stöd de har rätt till. Centerpartiet har här en lång rad med skarpa förslag redo att genomföras. Men det handlar även om att förstå den underliggande problematiken.
Så länge vi inte tidigt pratar med våra barn och unga om normer och värderingar, kön och attityder, kommer också våldet att fortsätta. Generation efter generation.
Vi ska tidigt vara ute i förskola och skola. Arbeta samverkande med polis och socialtjänst. Fånga in den kraft och kunskap som finns hos de ideella organisationerna. Arbeta för att skapa trygga familjer och fler goda förebilder. Tillsammans kan vi kraftsamla och göra skillnad. Skapa trygghet i vardagen.
Det kan rädda liv.
***
Det går att åstadkomma förändringar. Det går att bygga vårt gemensamma samhälle starkare.
Järvaveckan är ett exempel på just det, den visar på Järvas alla ansikten. Det kraftfält som finns av engagemang med entreprenörer, kreatörer och ledare. Förebilder för nästa generation.
Det är en vecka då det ges tillfälle för människor att mötas och samtala, visa att tron på förändring finns. Visa att det finns en kraft mot polarisering, hatretorik och den allt mer utbredda främlingsfientligheten.
Visa att det finns en hoppfull väg framåt.
Tillsammans ska vi bygga kraftfältet i Järva ännu starkare. Få fler att lämna utanförskapet bakom sig och låta hoppfulla och positiva krafter bli Järvas nya ansikten utåt.
Tillsammans ska vi arbeta för en bättre skola. För att fler ska få ett jobb att gå till, bättre bostäder. Arbeta för att vi ska ha trygga gator och fler trygga hem. En jämställd och likvärdig vård.
Vi ska ge kraft åt varje människa, se dem som en del av lösningen istället för problemet.
Tillsammans kan vi skapa en hoppfull väg framåt, för Järva och resten av Sverige.
Trevlig sommar!