Mina damer och herrar och allting där emellan – välkomna till Stockholm Pride och välkomna till Moskva Pride i Stockholm. Ladies and gentlemen and everything in between and beyond – welcome to Stockholm Pride and Moscow Pride in Stockholm. [Bard hälsar välkomna på ryska].
Mindre än en timmes flygresa österut från Stockholm ligger ett av världens största och mäktigaste länder med över 143 miljoner invånare. Mångdubbelt större och mäktigare än lilla Sverige. Jag talar om ett land som jag själv har besökt åtskilliga gånger som har tagit emot mig, min musik, mina konstiga band och mina böcker med stort hjärta och stor nyfikenhet. Jag talar om Ryssland. Jag talar om ett land som jag gärna betraktar som en vacker älskare. Därför är det för mig personligen väldigt smärtsamt att berätta det som måste berättas här idag. För den eskalerande förföljelsen av homo-, bi- och transsexuella i Ryssland idag under Vladimir Putins styre tillhör de grymmaste och mest barbariska diskrimineringar av en folkgrupp som vi upplevt i Europa sedan 1940-talet. Understödda av Putins homofoba politik, med dess lagstiftning mot och organiserade förföljelse av våra älskade systrar, bröder och brostrar i Ryssland. Filmer visar ryska heterosexuella män idag, hur de torterar homosexuella pojkar och stoltserar sedan över sina illdåd genom att lägga ut filmerna på internet i syfte att skrämma oss alla till tystnad.
Vart har Fredrik Reinfeldt tagit vägen? Var håller Stefan Löfven hus? Varför står fjolårets heroiska öppningstalare Birgitta Ohlsson och Mona Sahlin ensamma bland våra politiska ledare i kampen mot homo- och transfobi? Och framför allt, var håller den svenska idrottsrörelsen hus? Efter åratal av försäkringar om att den äntligen ska tvätta sin skitiga byk och göra något åt den utbredda homo- och transfobi inom svensk idrott. Var håller idrottsrörelsens hus nu när den verkligen skulle kunna göra något för att bevisa allvar bakom alla tjusiga ord?
Om några månader inleds Vladimir Putins största propagandajippo, de olympiska vinterspelen i Sotji i Ryssland. Den svenska olympiska kommittén och idrottsminister Lena Adelsson Liljeroth spelar gladeligen med utan att protestera ett dugg när detta propagandajippo blåses upp av det genomkorrumperade IOK, den internationella olympiska kommittén, en organisation som redan har en horribel historia av att prioritera diktatorsluncher och egna feta arvoden betydligt högre än mänskliga rättigheter.
Mina vänner. Jag skäms som svensk när jag konstaterar att IOK idag har en svensk generalsekreterare, Gunilla Lindberg, som vägrar uttala sig mot Putins homofoba barbari. Skäms du inte Gunilla Lindberg och känns det skönt när du tar emot Putins blodspengar för ditt patetiska medlöperi? Så när idrottsrörelsen sviker oss, de homo-, bi- och transsexuella, vart vänder vi oss då? Jo, jag vill vända mig direkt till Sveriges stolta idrottskvinnor och idrottsmän. Ni är ju till skillnad från pajasarna inom IOK vana att göra heroiska insatser. Så här kommer ett förslag som bygger på ingenting annat än vanligt hederligt civilkurage. Den nyzeeländske skridskoåkaren Blake Skjellerup har idag tillkännagivit att han tänker bära regnbågsflaggan och hålla en annan mans hand i sin hand med stolthet under OS-invigningen i Sotji. Nu vädjar jag till Sveriges olympier – vågar ni anta denna utmaning? Vågar ni åka till Sotji och gå in hand i hand, kvinna med kvinna, man med man och stolt lyfta regnbågsflaggan under öppningsceremonin för de olympiska vinterspelen i Sotji rakt framför ansiktet på diktatorn Vladimir Putin? För om ni inte vågar göra detta, svenska idrottskvinnor och idrottsmän, åk då heller inte dit och stöd detta skamliga spektakel.
Vi måste lära oss av historien. 1936 körde den heteronormativa majoriteten i Europa över HBT-folket och judarnas protester och påstod på fullt allvar att Berlin-olympiaden det året skulle bli en fredsfestival. Det var vad som hände. Vi vet alla hur det gick när Adolf Hitler gavs en fantastisk språngbräda att sprida hatets ideologi världen runt från sin alldeles egen OS-arena. Låt oss inte upprepa detta misstag 2014 och ge en annan desperat diktator ännu en glamorös plattform för hatets ideologi.
Mina vänner. Vad hindrar oss från att börja en bojkott redan här idag? Samsung, Volkswagen och Panasonic är de tre huvudsponsorerna till vinter-OS och de är Putins mäktigaste medlöpare. Varför kräver vi överhuvudtaget inte en hållbarhetspolicy inom HBT-frågor från alla företag, organisationer och nationer i fortsättning? Det är bara vi själva som sätter hindren i kampen för allas rätt att få älska den de älskar.
Avslutningsvis. Det sägs att en rysk domare insisterar på att Moskva Pride inte får hållas i staden Moskva under de närmaste 100 åren. Då håller vi mer än gärna Moskva Pride i Stockholm så länge. För om 101 år håller vi ett hejdundrande Stockholm Pride och Moskva Pride tillsammans i Moskva. Vi ger oss aldrig. Vi backar aldrig från vår rätt att vara dem vi är, eller från vår rätt att älska dem vi älskar.
Dear friends, apparently a Russian judge has ruled that Moscow Pride may not be held in the city of Moscow for the next 100 years. We will be honored to host Moscow Pride here in Stockholm instead. However, on the 101st year, we will celebrate the biggest Freedom Party ever, Stockholm Pride and Moscow Pride, together in Moscow. Mr. Putin, let me be absolutely clear, we will never give up. The struggle for the human right to love cannot be stopped. Thank you.
Mindre än en timmes flygresa österut från Stockholm ligger ett av världens största och mäktigaste länder med över 143 miljoner invånare. Mångdubbelt större och mäktigare än lilla Sverige. Jag talar om ett land som jag själv har besökt åtskilliga gånger som har tagit emot mig, min musik, mina konstiga band och mina böcker med stort hjärta och stor nyfikenhet. Jag talar om Ryssland. Jag talar om ett land som jag gärna betraktar som en vacker älskare. Därför är det för mig personligen väldigt smärtsamt att berätta det som måste berättas här idag. För den eskalerande förföljelsen av homo-, bi- och transsexuella i Ryssland idag under Vladimir Putins styre tillhör de grymmaste och mest barbariska diskrimineringar av en folkgrupp som vi upplevt i Europa sedan 1940-talet. Understödda av Putins homofoba politik, med dess lagstiftning mot och organiserade förföljelse av våra älskade systrar, bröder och brostrar i Ryssland. Filmer visar ryska heterosexuella män idag, hur de torterar homosexuella pojkar och stoltserar sedan över sina illdåd genom att lägga ut filmerna på internet i syfte att skrämma oss alla till tystnad.
Vart har Fredrik Reinfeldt tagit vägen? Var håller Stefan Löfven hus? Varför står fjolårets heroiska öppningstalare Birgitta Ohlsson och Mona Sahlin ensamma bland våra politiska ledare i kampen mot homo- och transfobi? Och framför allt, var håller den svenska idrottsrörelsen hus? Efter åratal av försäkringar om att den äntligen ska tvätta sin skitiga byk och göra något åt den utbredda homo- och transfobi inom svensk idrott. Var håller idrottsrörelsens hus nu när den verkligen skulle kunna göra något för att bevisa allvar bakom alla tjusiga ord?
Om några månader inleds Vladimir Putins största propagandajippo, de olympiska vinterspelen i Sotji i Ryssland. Den svenska olympiska kommittén och idrottsminister Lena Adelsson Liljeroth spelar gladeligen med utan att protestera ett dugg när detta propagandajippo blåses upp av det genomkorrumperade IOK, den internationella olympiska kommittén, en organisation som redan har en horribel historia av att prioritera diktatorsluncher och egna feta arvoden betydligt högre än mänskliga rättigheter.
Mina vänner. Jag skäms som svensk när jag konstaterar att IOK idag har en svensk generalsekreterare, Gunilla Lindberg, som vägrar uttala sig mot Putins homofoba barbari. Skäms du inte Gunilla Lindberg och känns det skönt när du tar emot Putins blodspengar för ditt patetiska medlöperi? Så när idrottsrörelsen sviker oss, de homo-, bi- och transsexuella, vart vänder vi oss då? Jo, jag vill vända mig direkt till Sveriges stolta idrottskvinnor och idrottsmän. Ni är ju till skillnad från pajasarna inom IOK vana att göra heroiska insatser. Så här kommer ett förslag som bygger på ingenting annat än vanligt hederligt civilkurage. Den nyzeeländske skridskoåkaren Blake Skjellerup har idag tillkännagivit att han tänker bära regnbågsflaggan och hålla en annan mans hand i sin hand med stolthet under OS-invigningen i Sotji. Nu vädjar jag till Sveriges olympier – vågar ni anta denna utmaning? Vågar ni åka till Sotji och gå in hand i hand, kvinna med kvinna, man med man och stolt lyfta regnbågsflaggan under öppningsceremonin för de olympiska vinterspelen i Sotji rakt framför ansiktet på diktatorn Vladimir Putin? För om ni inte vågar göra detta, svenska idrottskvinnor och idrottsmän, åk då heller inte dit och stöd detta skamliga spektakel.
Vi måste lära oss av historien. 1936 körde den heteronormativa majoriteten i Europa över HBT-folket och judarnas protester och påstod på fullt allvar att Berlin-olympiaden det året skulle bli en fredsfestival. Det var vad som hände. Vi vet alla hur det gick när Adolf Hitler gavs en fantastisk språngbräda att sprida hatets ideologi världen runt från sin alldeles egen OS-arena. Låt oss inte upprepa detta misstag 2014 och ge en annan desperat diktator ännu en glamorös plattform för hatets ideologi.
Mina vänner. Vad hindrar oss från att börja en bojkott redan här idag? Samsung, Volkswagen och Panasonic är de tre huvudsponsorerna till vinter-OS och de är Putins mäktigaste medlöpare. Varför kräver vi överhuvudtaget inte en hållbarhetspolicy inom HBT-frågor från alla företag, organisationer och nationer i fortsättning? Det är bara vi själva som sätter hindren i kampen för allas rätt att få älska den de älskar.
Avslutningsvis. Det sägs att en rysk domare insisterar på att Moskva Pride inte får hållas i staden Moskva under de närmaste 100 åren. Då håller vi mer än gärna Moskva Pride i Stockholm så länge. För om 101 år håller vi ett hejdundrande Stockholm Pride och Moskva Pride tillsammans i Moskva. Vi ger oss aldrig. Vi backar aldrig från vår rätt att vara dem vi är, eller från vår rätt att älska dem vi älskar.
Dear friends, apparently a Russian judge has ruled that Moscow Pride may not be held in the city of Moscow for the next 100 years. We will be honored to host Moscow Pride here in Stockholm instead. However, on the 101st year, we will celebrate the biggest Freedom Party ever, Stockholm Pride and Moscow Pride, together in Moscow. Mr. Putin, let me be absolutely clear, we will never give up. The struggle for the human right to love cannot be stopped. Thank you.