Det är en tung dag.
För två år sedan samlades vi här i kyrkan i fasa över terrorattackerna mot World Trade Center. Idag samlas vi i dubbel sorg.
Jag hade idag kontakt med Patric Tengelin, bror till den ende svensken, David Tengelin som, 25-årig, dödades i terrordådet för två år sedan. Vi sänder våra tankar till David Tengelins familj som idag tvingas återuppleva känslorna av ovisshet och sorg.
Det är en tung dag. Den svenska flaggan på 600 Park Avenue vajar på halv stång för att markera ett Sverige i sorg och chock.
Sorgen har en privat o ch en samhällelig sida. Det som fyller våra sinnen mest och som är svårast är tankarna på Bo, Anna Lindhs man, och hennes två små barn. Tillräckligt stora för att veta vad som händer, för att kunna läsa löpsedlar och följa medier. Men alltför små för att lämnas moderlösa.
När jag senast träffade Anna Lindh för två veckor sedan i Stockholm talade hon om hur hon strax efter folkomröstningen skulle till New York, som hon älskade, och den här gången ta med sig ett av barnen och ge sig mer tid.
Som socialminister Lars Engqvist, en av hennes äldsta vänner sa i svensk TV i natt: Anna Lindh var vison och vardag. Ett intensivt politiskt engagemang sedan tonåren och samtidigt en vilja till det vardagliga. Hon ville – i tal och i arbetslivet – föra med sig det vardagliga in i det offentliga. Få svenska politiker har talat så ofta om sina barn, så ofta om sina privata erfarenheter, så ofta bottnat i det privata i sitt offentliga framträdande.
Anna Lindh hade, med Göran Perssons ord idag, en förmåga att glädjas och att glädja andra.
Hon mördades mitt i det demokratiska arbetet, mitt i en valkampanj. Oavsett om mordet hade någon knytning till folkomröstningen eller inte var det ett angrepp på demokratin och på öppenheten, på strävan att ha ett samhälle med närhet mellan väljare och valda. Det är logiskt att alla partier i Sverige är överens om att valet fullföljs och resultatet respekteras.
Scener och känslor som vid mordet på Olof Palme kommer tillbaka. Jag tror att effekterna på det svenska samhället och den svenska självbilden blir än djupare än för sjutton år sedan; det var inte unikt. Det som bara inte fick hända igen, har hänt igen.
Mordet på Anna Lindh har uppmärksammats över hela världen. Den stora världshandelskonferensen i Cancun inleddes idag med en minnesstund över Anna Lind; på samma sätt i den Europeiska unionen. Utrikesminister Colin Powell började sin presskonferens, denna 9/11, med minnesord över Anna Lindh. Colin Powell samarbetade med och uppskattade Anna Lindh. Det är tre saker jag gillar med Sverige, sa han en gång, Volvo, Abba och Anna.
Kondoleanser från både den diplomatiska kretsen och allmänhet har under dagen strömmat in till generalkonsulatet. Vi har en kondoleansbok och håller öppet för kondoleanser i morgon mellan 10 och 12 och 2 och 4.
Den är en tung dag. Våra tankar går till Anna Lindhs närmaste.