Nooshi Dadgostar: Tal på Vänsterdagarna 2025

Wow, vad många vi är!! Vad fint att se er alla! Hej!! Vet ni, idag är det 323 dagar kvar. 323 dagar tills vi röstar bort den här regeringen. 323 dagar till maktskiftet. Det kan kännas länge, jag vet att ni också är otåliga. Vad skönt det vore om vi blev av med den här katastrofala regeringen redan imorgon! Men ge er till tåls. För att nå dit väntar nämligen en hel del arbete.

Vi ska knacka dörrar, snacka med nära och kära, kollegor och kompisar. Det är tillsammans vi ser till att Sverige kommer på rätt kurs. Det är vi tillsammans som gör maktskiftet möjligt. Allt det vi längtat efter finns inom räckhåll. 323 dagar kvar.

Jag vet att många redan börjat. Jag var i Bergsjön och knackade dörr för någon vecka sedan och om några veckor ska jag till Umeå. Och många säger samma sak. Äntligen får de träffa någon som förstår. Någon säger som det är. Någon som fattar hur det känns. Vi ser dig som går in i matbutiken för att handla och kommer ut med ett tömt konto.

Vi vet att din hyra är för hög. Att hyresvärdarna har höjt hyran utan att tillföra något nytt till lägenheten. Med den hyra du betalar idag skulle du ha bott i en lyxlägenhet. Vi har din rygg. Vi ser hur din bank pressar dig till högre ränta. Bara för att addera till bankens vinst. Vi står på din sida mot giriga storbanksdirektörer. Vi ser problemen och vi tänker göra något åt dem. Föräldrar ska ha råd att ställa mat på bordet, åka till ett lekland på höstlovet, köpa en kostym till det lilla spöket, häxan eller pumpan som vill ut på godisjakt. Du har inte jobbat större delen av dagen för att skänka bort dina slantar till kartellföretag. Du har inte gått upp tidiga mornar, för att någon annan ska ta dem ifrån dig. Undersköterskor, pensionärer och byggnadsarbetare ska kunna leva gott i Sverige.

Så varför händer det ingenting? Varför gör de som har makt ingenting för att skydda familjerna och pensionärerna?

Jo, vänner, som ni vet har vi begåvats med en regering och ett sverigedemokratiskt stödparti som aldrig haft på kartan att bekämpa inflationen. Vad de har gjort är att bekämpa hårt arbetande familjer. Visst har Tidö-styret jobbat för att underlätta för en del i krisen. Ingen ska säga något annat. Men de har gjort jobbet åt dollarmiljonärerna, åt bankerna, matjättarna, fastighetsägarna och elbolagen, inte åt dig. Regeringen och Sverigedemokraterna har stått vid deras sida under hela kristiden och drivit på prishöjningarna. Vi andra har fått betala för kalaset.

När det sedan är dags att lägga en budget för att trygga hushållen i dyrtiderna, har de med en kirurgisk precision riktat sina skattebidrag till den absoluta toppen i samhället. Tänk om Jimmie Åkesson varit ärlig nog att säga det innan valet, attdet viktigaste var att sänka inkomstskatten för sig själv, statsministern och andra höginkomsttagare med drygt 70 000 kronor per år.

Det pratar han inte så mycket om. Han och resten av Tidö pratar desto mer om hur viktigt det är att den som förlorar jobbet inte ska ha en bra a-kassa, men kallar det för bidrag. För då jobbar man bättre säger Åkesson, det är mer rättvist tycker han, man ska ju inte få drälla runt utan att bidra. 70 000 kronor extra har han alltså berikat sig själv med årligen under den här mandatperioden.

Det är absurda summor. Bidrag till en som inte gör många knop. Jimmie Åkesson har 94 procents frånvaro från jobbet i riksdagen.

Men tips det har de: Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson sa att man kan handla billigare. Kristdemokraternas Ebba Busch tipsade om att vi kunde sätta på oss ullunderstället när elpriserna blev för höga. Finansminister Elisabeth Svantesson tyckte vi skulle pruta i matbutiken. Samma finansminister gav sedan råd om att byta bank för att få ner räntan.

Nej vänner, mitt råd till Tidö-styret, eller låt oss kalla det ett tips: Vik ihop ullstrumporna och ta med broschyrerna från storbankerna och matjättarna. Börja packa flyttlådorna redan nu. Låt oss göra året till en avskedsturné för livsstilscoacher utan arbetsmoral. Vänner vi måste hjälpa Jimmie Åkesson ut ur bidragsberoendet! 

Det talas ibland om en värderingskamp. Den är mer påtaglig än någonsin. Vi står upp för de ideal som byggt Sverige starkt. Vi vet att det går. Vi har gjort det förut. Vi byggde folkhemmet. Folkets hem. Allt var inte perfekt då, men Sverigegick framåt, blev rikare och tryggare. Med rättigheter och skyldigheter. Där alla bidrar och tillsammans bygger vi vårt gemensamma land starkare.

Men den nyliberala idén om att politiken saknar makt, att den som saknar jobb eller bostad har sig själv att skylla, har brutit ned det gemensamma hemmet. När politiken abdikerar från ansvar och låter bli att lösa samhällsproblemen, kommer vi längre ifrån varandra. Folk har röstat rött och de har röstat blått, men hur de än röstat i val efter val, har Sverige blivit skörare och otryggare.

Vi vill ändra på det. Löntagare som går till jobbet varje dag, ska märka att det gemensamma hemmet blir bättre. Sjukvården ska fungera och alla skolor ska vara bra skolor. Pensionärer ska kunna lita på att de får tillbaka efter alla år av slit, att det är en självklarhet att det man bidragit med ska ge en god pension. Den som sliter i äldreomsorgen ska ha en lön som räcker till en bra bostad, en god bit mat och en sommarsemester.

Vi bygger landet på solidaritet inte splittring. Människor trygghet är politikens ansvar. När den egna tryggheten finns vågar man bjuda in fler till bordet. Så till alla er som får det här fina landet att fungera: Du som hjälper din äldre granne att komma ut på gatan och ta en promenad. Du som hjälper barnen att läsa läxorna. Du som vet att det inte är mina barn och andras ungar – utan allas våra barn. Vi tror på er och att vi kan förändra tillsammans. Vi har en plan för framtiden. En bättre framtiden. Ett liv där du sitter i förarsätet. Ett tryggt liv där du får nå dina drömmar. Vi tror på Sverige!

Det fanns ju en viktig sak hon lovade, Ebba Busch. Ja förutom att sänka priset på falukorven. Det var att satsa på vården. Jag satt till och med bredvid Kristersson när han lovade att inte skära ner i vården.

Men ojojoj. Tillsammans med Åkessons genuina engagemang för minskad offentlig sektor har Tidöregeringen lyckats prestera de längsta väntetiderna i vården någonsin. Och besparingarna har de slagit ut brett – på förlossningen, i minskat antal vårdplatser, i psykiatrin och i försämringar i glesbygden. Personalneddragningarna har varit historiskt stora.

- Vissa dagar är man som en urvriden trasa när man kommer hem och rasar ihop i en hög i sängen. Och sen går man inte upp förrän på morgonen, säger sjuksköterska Sandra Andersson som jobbar på sjukhuset i Katrineholm. Så ska vi inte ha det. Jag riktar mig till Sveriges vårdpersonal, till alla patienter, när jag säger:
-Vi kommer förbättra arbetsvillkor och löner. Väntetiderna kommer minska.
-Vi kommer anställa mer personal i vården, så att du som väntat i många månader på en höftledsoperation ska få den.
-Vi kommer öppna vårdplatserna, så att vården finns där när du behöver den. När treåringen får hög feber och behöver åka in akut, när en din mamma eller pappa får ett tufft sjukdomsbesked och behöver vård. Då ska den finnas, direkt.

Vi vänsterpartister kommer alltid försvara svensk sjukvård! Vi är Sveriges sjukvårdsparti! 

Nästan en halv miljon människor i Sverige saknar arbete. Tänk vilket slöseri med resurser. Personer som skulle kunna anställas i vården, i skolan, för att klara klimatomställningen. Människor som behövs för att vårt samhälle ska fungera. Ett arbete behövs för att kunna uppfylla drömmar. Kanske flytta till något större så att barnen får varsina rum, eller köpa den där efterlängtade cykeln med växlar Statsminister Ulf Kristersson skyller ifrån sig, på de arbetslösa, på arbetsförmedlingen, på sossarna. Men sanningen är att felet är hans.

Jag har ett tydligt besked att ge: För att få ordning på Sverige behövs ett maktskifte! Arbetarrörelsen har byggt Sverige till ett starkt land. Men det är fel personer som styr. Platsbanken framstår som en utmärkt plats för avgångna statsministrar! 

Vänner, jag har funderat på att köpa en avgångspresent till Ulf Kristersson, jag fick idén när jag skulle köpa en present till min sexåriga dotter. Ni vet en sån där mikrofon som sitter ihop med en egen högtalare, en slags barnleksak som gör föräldrar galna för det låter ju rätt mycket. Jag tänkte att det skulle passa Ulf. Så han kan gå runt och prata hur mycket han vill, utan att någon avbryter honom.

Vänner, de må försöka stänga av våra mikrofoner och sprida falsarier om våra förslag, twittra fingrarna blå, men det kommer inte hjälpa. För alla ser vad som händer. Vi kommer vara tusental och åter tusental valarbetare ute på gator och torg som möter alla de som har fått nog av regeringen och Sverigedemokraternas undanflykter.

För visst går det att bygga bostäder så att ungdomar som parkerats hemma i pojk- och flickrummen kan få flytta hemifrån. Sätta upp porslinet i kökshyllanoch bjuda hem de första egna middagsgästerna. Sverige kan ha en anständig röst mot krig och ockupation, för ett fritt Palestina. Det går att klara klimatomställningen, om vi satsar på det. Vi klarar det, för vi har den politiska viljan! 

Vänner ibland när man köper en liten dyrare vara, kommer det med en garanti om att den ska hålla några år framåt. Vänsterpartiet är just garanten för att de rödgröna vallöftena ska stå sig också efter valdagen. Väljarna ska märka att Sverige blir bättre och starkare. Vi vill inte bara ha en trevligare statsminister, vi vill ha en regering som står på folkets sida.

Ibland när jag lyssnar på Socialdemokraterna så kommer jag att tänka på den gamla sketchen med Sven Melander, ni vet, Det går lika bra med selleri! Magdalena Andersson säger ju att hon kan göra upp med alla, att det går lika bra med Liberalerna och Kristdemokraterna som med Vänsterpartiet. Men jag tror inte att hon tänkt efter. För med de i släptåg blir det ju inget avskaffat karensavdrag, inga uppnådda klimatmål eller upprustad sjukvård. Man måste söka sig till de partierna som vill ge Sverige en ny inriktning, om man vill kunna göra verklighet av pratet. Så nej, det går inte lika bra med selleri.

Därför måste vi rödgröna börja visa lite jävlar anamma, och ha självförtroende nog att presentera våra egna förslag. Inte konstant snegla på motståndarlagets idéer. De är ju helt utdömda dessutom, ingen vill ha dem kvar. Så hela vänstersidan, gaska upp er lite och tro på er själva, tillsammans kan vi vända den här skutan. Nu tar vi fighten tillsammans!

Politiken borde lyssna på hela Sverige, allas röster ska räknas och höras och det behöver vara slut med att våra makthavare låter sig hunsas av rika, matjättar, stormakter eller för den delen Sverigedemokraternas trollsvans. Sverige förtjänar bättre ledare.

Nu sjösätter vi vänsterpartister en storsatsnings på dörrknackning- vi kommer till din farstukvist, din loftgång, din innergård och vi vill prata med dig om det som är viktigt för dig och din familj. Det handlar inte om din röst, det handlar om vårt lands framtid och att det som är viktigt för dig också ska vara viktigt i politiken.

Imorgon går vi ut här i Kista och vi kommer knacka på över 2000 dörrar. Sedan fortsätter vi - samtal för samtal. kommer vi vända Sverige rätt med hjälp av de som vet bäst.

Det kanske inte känns som att man vinner valet varje gång. En ruggig kväll i mars, när det känns som att det regnar nerifrån (ja, jag riktar mig särskilt till er göteborgare) och att ingen öppnar. Då kanske det inte känns som att vi är på väg mot valvinst. Men tänk då att vi är många som är där ute samtidigt. Sola kanske skiner i Karlstad. I Skellefteå är det många som öppnar. Dörrknackare bjuds in till läggningskaos och hinner prata en stund om förskolan. I Bromölla blir det en stunds samtal om hemtjänsten över en kaffe.

Och så kommer den där soliga kvällen några veckor senare, grillarna har flyttats ut på gårdarna, barnen springer från svale till svale. ett grill-os blandar sig med den ännu kalla kvällsluften. Dörrar öppnas och det blir många bra samtal om hur vi gör det här fina landet tryggare och bättre tillsammans.

Vi tror på att bygga en bättre framtid tillsammans. För alla som får det här samhället att fungera.

Till alla som varje dag ställer klockan för att gå till jobbet. Till dig som tar nattskiftet. Till dig som pressar dig själv i omsorgen, som gör mycket mer än du får betalt för. Till dig som söker 60 jobb utan att få svar. Vi ser ditt slit, vi står på din sida. Vi ska göra något åt det.

Till mina norrländska vänner, jag ser att ni kämpar för att få vardagen att gå ihop. Hur de långa avstånden till jobbet och skolan, sjukvård och mataffärer ställer till det. Det är ingen naturlag att norrlänningarna ska betala högre skatt men få mindre tillbaka. Det är politikens ansvar att lösa det. Vi ska lösa det. Till alla er som längtar efter något annat. Efter en vision för vårt land. Där människa inte ställs mot människa. En ljusare framtid. Till er vill jag säga, det kommer. Hårt arbete ligger framför oss, men vi ska nå dit tillsammans. 

Nu vinner vi valet vänner!