Margot Wallström: Anförande vid #WikiGapSthlm på Kungliga Tekniska högskolan

Wikipedia är världens största uppslagsverk. Det är den webbplats vi automatiskt går till, när vi behöver information om vad som helst.

Det finns dock ett problem. Som resten av världen, är Wikipedia långt ifrån jämställt.

Det finns fyra gånger fler artiklar om män än om kvinnor. Fyra gånger.

Nio av tio artiklar skrivs av män.

När kvinnor blir osynliga, oavsett om det är inom politiken, inom kulturen eller – som vårt fokus idag – inom vetenskapen, går vi miste om halva befolkningens potential.

Denna obalans är visserligen inte särskilt överraskande, för det avspeglar ju bara ett faktum som vi redan känner till: att kvinnor är förbisedda överallt i samhället – när det kommer till rättigheter, resurser och representation, på samma sätt som när det gäller vår roll i historien.

Som kvinna i politiken och diplomatin påminns jag om det här varje dag. Och jag är övertygad om att det inte finns en enda kvinna i det här rummet, som inte har samma upplevelse.

Jag tror på konkreta insatser. Jag tror på att försöka riva hinder, istället för att bara prata om dem. Och jag tror att WikiGap – denna kampanj som vi idag driver över hela världen – är ett perfekt exempel på hur man med konkreta metoder kan skapa förändring i världen.

Titta på kartan bakom mig. Det här är alla de länder där vi och våra ambassader idag anordnar WikiGap-events ihop med Wikimedia och lokala samarbetspartners.

Här kan man verkligen tala om att vi är en del av någonting globalt.

Idag skriver jämställdhetskämpar i New York om kvinnor och ledarskap. I Colombia lyfts kvinnor i fredsprocesser. I Lusaka skriver man om kvinnors roll i Zambias samhälle. Zagreb, Moskva, Lusaka, Abu Dhabi. Och vi är här på KTH, där fokus är på kvinnor inom teknikvärlden.

I över femtio länder kommer man att skriva Wikipediaartiklar om kvinnor som är och har varit en del av vår samtid och historia.

Wow!

Låt mig säga något kort om hur det här projektet började. Förra året anordnade vi vår första skrivarstuga till Wikipedia på vår ambassad i New Dehli. Det blev startskottet till den globala WikiGap-satsningen som vi idag deltar i.

För UD började det med att organisationen Feminism in India uppmärksammade oss på en rapport som pekade på att endast tre procent av indiska skribenter på Wikipedia var kvinnor. Tre procent.

Organisationen bestämde sig för att göra något åt det och försöka minska obalansen. Sedan dess anordnar de månatliga events med syfte att öka både antalet artiklar om kvinnor och antalet kvinnliga skribenter och redaktörer. Svenska ambassaden i New Delhi var medarrangörer till det mest framgångsrika hittills, på temat #IndianWomenInScience.

Sedan dess har våra ambassader i Pretoria och Washington inspirerats och genomfört liknande evenemang. Och nu idag, alltså, på ytterligare 50 platser.

För något mer än tre år sedan lanserade jag den feministiska utrikespolitiken. Skälet att det behövs är enkelt:

Över hela världen är kvinnor förbisedda vad gäller rättigheter, resurser och representation.

Låt mig säga något kort om de här tre orden, som alla börjar på R.

Rättigheter kan handla om något som enkelt som rätten att inte bli bortgift, rätten till skolgång, rätten att öppna ett bankkonto eller bedriva ekonomisk verksamhet.

Representation handlar om att kvinnor måste få en röst – i styrelserummen, i regeringar och i parlament. De måste vara representerade där man fattar beslut om dem och deras framtid.

Resurser är en fråga om hur budgetmedel fördelas. Går de till de behov som kvinnor och flickor har?

Det är en utmaning att förvandla dessa abstrakta begrepp till konkreta resultat, men vi måste. För så fort vi tappar konkretionen, förlorar vi också vår relevans.

Vårt fokus har hela tiden varit att uppnå verkliga resultat. I Östafrika har vi förebyggt 745 000 osäkra aborter. Vi har ökat kvinnors deltagande i fredsprocesser och startat nätverk med kvinnliga medlare. Vi har inspirerat länder till att anta en sexköpslagstiftning enligt svensk modell, och vi har utbildat kvinnliga politiska kandidater och hjälpt dem att komma fram.

Och nu har vi WikiGap-kampanjen. Vi kommer att kunna mäta, i siffror, vilket genomslag den har fått, och detta genomslag kommer direkt att bli verklighet för alla som använder internet.

I mitten av april står jag värd för en stor internationell konferens om jämställdhet: Stockholm Forum on Gender Equality. Målet med konferensen är att sprida erfarenheter och inspirera civilsamhällen och politiska ledare från hela världen. Vår insats idag kommer att lyftas fram som ett exempel på hur man konkret kan arbeta för jämställdheten, och jag är säker på att många kommer att inspireras till att själva ta liknande initiativ.

Till er studenter som är här vill jag särskilt säga: framtiden tillhör er. Det är både en stor möjlighet och en börda. Ni kommer tyvärr att behöva reda upp alla de misstag som min generations politiker har ställt till med. Men ni kommer också att ha möjligheten att forma världen så som ni vill att den ska se ut.

Det lär vara en myt att Ghandi sade "be the change you wish to see"

Det var säkert en kvinna som sade det. Oavsett vilket, så sammanfattar dessa ord ganska väl kärnan i vad vi gör idag – här och över hela världen.

Låt mig tacka er alla för ert engagemang, och önska er ett stort lycka till – idag och i framtiden.

Tack!