Tack så mycket.
Vi ser en utveckling där mord och andra grova brott sker av allt yngre förövare, ofta rekryterade av gängkriminalitet. För att bryta en kriminell bana och skydda samhället mot grova våldsbrott så kommer påföljd som fängelse att gälla även för unga förövare. Men som vi presenterar idag kommer det ske i verksamhet anpassad för unga dömda.
Jag tänker säga något om det regelverk som kommer att gälla för barn i ungdomsfängelser. Det finns ett väl genomtänkt regelverk som omgärdar verkställigheten av fängelsestraff. Det ska vi dra nytta av. Och i många avseenden föreslås att samma regelverk ska gälla för barn som för vuxna. Men barn har andra behov och andra rättigheter än vuxna och vissa anpassningar behöver därför göras. Till att börja med kommer det i fängelselagen införas en portalparagraf om att vid alla åtgärder som rör intagna som inte har fyllt 18 år ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Att en av barnkonventionens mest grundläggande principer tydliggörs i en portalparagraf har ett stort pedagogiskt värde.
Därutöver föreslås exempel följande anpassningar. Socialtjänsten, som ofta kommer att sitta på mycket information om det barn som dömts till fängelse. Vid frigivningen är det också mycket viktigt att hela samhället sluter upp för att ge stöd åt barnet och motverka återfall i brott. För att Socialtjänsten ska vara involverad, både under tiden i anstalt och vid frigivningen, föreslås att Socialnämnden ska utse en särskild handläggare som ska följa barnet. På så sätt säkerställs en struktur och en ordning för samarbetet mellan Kriminalvården och socialtjänsten. Ett barns vårdnadshavare sitter ofta på värdefull information om barnet. Genom förslagen får Kriminalvården möjlighet att, om det är möjligt, involvera vårdnadshavarna i verkställighetsplaneringen så att barnets behov kan kartläggas. Att barnet själv också får komma till tals är en självklarhet. Kriminalvården får enligt fängelselagen låsa in intagna nattetid. Enligt Kriminalvårdens föreskrifter får inlåsningen pågå i upp till 14 timmar. För intagna barn föreslås en lagregel som innebär att barn får vara inlåsta nattetid i högst 11 timmar, det vill säga tre timmar kortare än vad som maximalt gäller för vuxna. I stort kommer samma regelverk för villkorlig frigivning och utslussning att gälla för barn och som för vuxna. Det är ett av de viktigaste skälen bakom den här reformen, det vill säga en strukturerad återgång till livet i frihet för att kunna förebygga återfall i brott.
Men även när det gäller permissioner, utslussning och villkorlig frigivning behöver reglerna anpassas utifrån att barn har särskilda behov och särskilda rättigheter. Dessa regler föreslår därför på olika sätt vara mer generösa än för vuxna, samtidigt som samhällsskyddet inte ska eftersättas och fängelsestraffets trovärdighet ska upprätthållas. Till exempel uppställs en högre tröskel för att skjuta på den villkorliga frigivningen på grund av barnets misskötsamhet.
