Eders Majestäter,
Eders Kungliga Högheter,
herr talman,
ledamöter av Sveriges riksdag,
Vår värld förändras. Vår karta förvandlas – politiskt, ekonomiskt, socialt, teknologiskt, ekologiskt. Nya stormakter, nya företag och ny teknik träder fram. De ekonomiska strukturerna ritas om igen och igen, nu senast efter finanskrisen 2008. Vår tids teknologiska och naturvetenskapliga – men också demokratiska och ekonomiska – landvinningar saknar historiskt motstycke. Datorkraft som tidigare krävde hela rum bär vi nu runt i fickan. Information som tidigare krävde tillgång till universitetens bibliotek och föreläsningssalar finns i dag tillgänglig för alla med internetuppkoppling.
I denna nya värld, med ökande konkurrens och förändringstryck, har delar av Europa svårigheter att hävda sig. Den ekonomiska krisen går nu in på sitt femte år. Fem år av nedskärningar och skattehöjningar som plågat folken i många europeiska länder. Fem år av hög arbetslöshet, dålig tillväxt, växande skulder och stigande utanförskap. Fem år som utmanat själva tanken på öppenhet, gemenskap och solidaritet.
I länder nära oss vaknar människor med en malande oro varje morgon. En oro för framtiden, för om jobbet blir kvar eller om barnen kan få arbete när de växer upp. Där finns en oro för att lönen ska sänkas igen och att skatterna ska höjas igen. Där finns en oro över om nya avgifter för sjukvård och skola ska införas.
Trots alla krismöten och alla gemensamma ansträngningar så ser vi ännu inte slutet på krisen. Det enda som är säkert är att det kommer att krävas ytterligare år av ansträngningar för att ta Europa ur dagens svåra situation.
Herr talman,
Sverige är ingen ö. Vi är en del av Europa. Vi påverkas också av krisen. När konjunkturavmattningen slår mot våra grannar drabbas vi av svallvågorna. Samtidigt är verkligheten för många länder i Europa inte vår verklighet i Sverige. En ansvarsfull och reforminriktad ekonomisk politik, av såväl föregående som nuvarande regering, har gjort att Sverige klarat sig igenom krisåren relativt väl. Tack vare en arbetslinje som stärkt drivkrafterna till arbete och en ansvarsfull politik som värnat de offentliga finanserna kan Sverige stå på fast mark och hantera finanskrisen. Vi har kunnat satsa på jobb och välfärd. Vi har kunnat tillföra resurser till kommunerna. Vi har värnat den finansiella stabiliteten utan att skattebetalarna drabbats.
Sverige har redan genomfört många av de reformer som Europas länder nu behöver. Reformer som finanspolitiska ramverk, med utgiftstak och överskottsmål för ordning och reda i våra offentliga finanser. Ett hållbart pensionssystem. Strukturreformer som ökar vår konkurrenskraft. En jobbpolitik som gör att arbete lönar sig bättre.
Tillväxt och sysselsättning har utvecklats bättre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. De offentliga finanserna är bland de starkaste i EU. Medan Europas skulder vuxit har Sveriges minskat.
Vår ekonomi har visat god motståndskraft. I en orolig tid kan Sverige därför välja en annan väg än många europeiska länder. Vi kan investera i Sverige – i kunskap och utveckling. Vi kan investera i sammanhållning – i välfärd och full sysselsättning. Vi kan investera i framtidstro – i hopp och engagemang. Vi kan investera i människor. Så bygger vi Sverige starkare.
I valet 2010 vann Alliansen – Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna – på nytt svenska folkets förtroende att bära regeringsansvaret. Ett förtroende för en politik som tar sin utgångspunkt i människans förmåga att utvecklas och växa. Samtidigt som vi är medvetna om människors bräcklighet och behov av stöd i olika skeden av livet. Människan behöver frihet såväl som trygghet.
Vi tror på ett samhälle med arbete, god välfärd och sammanhållning. Ett jämställt samhälle som inte begränsar människors frihet. Ett samhälle där demokratins institutioner – yttrandefriheten, den fria pressen, oberoende myndigheter och domstolar, det lokala självstyret, familjer och det civila samhället – är starka.
I regeringsförklaringen 2010 presenterade regeringen inriktningen för politiken och samarbetsformerna i riksdagen för den här mandatperioden. Den gäller fortsatt.
Herr talman,
Vår värld förändras. Sverige integreras allt mer med omvärlden. Det skapar möjligheter till ökad handel, produktivitet och tillväxt. Samtidigt tilltar den internationella konkurrensen ständigt. Det ställer krav på vår förmåga till omställning. Många människor måste byta jobb, bransch, karriär – ibland inte bara en gång, utan flera.
Nya konkurrenter i länder som Kina, Indien, Brasilien och i delar av Afrika ställer krav på ett dynamiskt svenskt näringsliv med god anpassningsförmåga. Vårt välstånd bygger på att vår exportindustri hänger med i den globala konkurrenskraftskampen. Svenska företag ska konkurrera på världsmarknaden med kunskap och kvalitet, inte med låga löner och dåliga villkor.
I en orolig tid kan Sverige i motsats till många andra länder satsa på framtiden. Vi har resurser som andra länder saknar. Vi har möjligheter att göra det som andra länder vill men inte kan. Vi kan se vardagsproblemen. Vi kan lyfta blicken. Vi kan investera i infrastruktur, forskning och innovation, företagande, utbildning och bostäder. Vi kan rusta Sverige för att möta tuff konkurrens. Vi kan rusta Sverige för att inte bara slå vakt om de jobb vi har, utan också för att skapa framtidens jobb.
Sverige ska ha ett starkt och hållbart transportsystem. Ett transportsystem som gör det lättare att resa mellan hem och arbete eller skola och lättare för företagen att leverera sina produkter. Ett transportsystem som gör det enklare att leva. Ett transportsystem som binder samman hela landet. Därför höjer Alliansregeringen de ekonomiska anslagen för infrastrukturåtgärder kraftigt. Byggandet av en ny stambana för snabbtåg inleds med sträckan Stockholm-Linköping och första etappen av Göteborg-Borås.
Detta är en historisk satsning. Den existerande stambanan påbörjades under andra halvan av 1800-talet. Vi tillför också 36 miljarder kronor till drift och underhåll av vägar och järnvägar. Detta för att öka kapaciteten och minska störningarna i våra väg- och järnvägsnät. Sammantaget satsar vi ytterligare över 100 miljarder kronor på infrastrukturåtgärder i kommande planeringsperiod. Därtill tillför vi ytterligare medel till stöd för bredbandsutbyggnad på den svenska landsbygden. Så investerar vi i Sverige.
Forskning och innovationer lägger grunden för ett kunskapsintensivt samhälle, där människor och företagande kan utvecklas och skapa en hög tillväxt. Sverige ska fortsatt vara en ledande forskningsnation. Vi ska värna de starka forskningsmiljöer som vuxit fram i samverkan mellan högskolorna och näringslivet.
För att Sverige i framtiden ska kunna behålla sin position som framgångsrik forskningsnation, föreslår regeringen en kraftfull satsning på forskning och innovation inom ramen för den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Vi gör stora satsningar på universitet och högskolor, och riktade satsningar på forskning inom exempelvis livsvetenskap och hållbart samhällsbyggande. Så investerar vi i Sverige.
Sverige ska ha ett företagsklimat och entreprenörskap i världsklass. För att göra det mer attraktivt att investera i Sverige avser regeringen föreslå sänkt bolagsskatt. Det ger starka incitament att öka näringslivets investeringar, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning. Arbetet med att se över beskattningen av företag fortsätter. Det ska vara enkelt och lönsamt att driva företag i Sverige. För att stimulera tillgången på kapital i nystartade och växande mindre företag vill vi införa ett investeraravdrag. Så stödjer vi entreprenörer. Så investerar vi i Sverige.
Sverige ska ha ett utbildningssystem av högsta klass. En kunskapsskola som rustar varje elev, oavsett bakgrund, för livet såväl som arbetsmarknaden. En skola som ger ungdomar verktygen att forma sin egen framtid.
Regeringen har genomfört en lång rad reformer för att stärka skolan. Ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola, en ny skollag, nya kurs- och läroplaner och en ny lärarutbildning har införts. Viktiga steg har tagits, men vi ska vara medvetna om att det tar tid innan reformerna får fullt genomslag och att mycket arbete återstår. Nu ska vi stärka arbetslösa ungdomars möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier. Vi vill också förbättra yrkesprogrammen i gymnasiet. Vi tillför 18 000 platser inom utbildningssystemen det kommande året. Så investerar vi i Sverige.
Sverige ska ha en väl fungerande bostadsmarknad. Det ökar människors valfrihet i livet och möjligheterna att flytta för studier eller arbete. Därför vill vi öka tillgången på bostäder. Det ska bli enklare att hyra ut i andra hand. Det ökar rörligheten och ger bland annat ungdomar fler chanser att hitta en bostad. Fastighetsavgiften för hyres- och bostadsrätter ska sänkas. Planeringsprocesserna ska effektiviseras. För att få fler studentbostäder vill vi på kort sikt stimulera byggandet av tillfälliga studentbostäder, samtidigt som vi för ett långsiktigt ökat byggande ser över nuvarande byggregler och stöder nya innovativa lösningar. Så investerar vi i Sverige.
Herr talman,
Arbete är grunden till vår välfärd och för vår sammanhållning. Vårt välstånd beror på alla människors insatser. Alla människor behövs. Därför behövs alla jobb, i hela landet. Med arbete kommer gemenskap och trygghet, självkänsla och stärkt identitet. Målet för regeringens politik är full sysselsättning. Arbetslinjen innebär att det ska löna sig att arbeta, studera och ta ansvar. Trygghetssystemen ska vara utformade så att de främjar återgång till arbete. Vi ska ha en aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik.
Alliansregeringen har gjort det mer lönsamt att arbeta, bland annat genom sänkta inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagare och förändringar i ersättningssystemen. Vi har även reformerat svensk arbetsmarknadspolitik för att skapa bättre och tydligare vägar in på arbetsmarknaden.
Jobbpolitiken har fått effekt, med ökad sysselsättning och minskat utanförskap trots en utdragen ekonomisk kris som påverkat arbetslösheten. Men viktiga utmaningar kvarstår. Arbetslinjen måste fortsatt stärkas och trösklar sänkas, bland annat genom riktade åtgärder för arbetslösa med ekonomiskt bistånd.
Ungdomars inträde på arbetsmarknaden måste underlättas. Unga utan fullständiga gymnasiebetyg och ungdomar med utländsk bakgrund behöver särskilt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden.
Vi måste skapa en smidigare övergång från skola till arbetsliv, öka efterfrågan på och stärka arbetsutbudet av unga samt förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildningarna ska stärkas, nystartsjobben ska förstärkas och studiemotiverande insatser främjas. Så investerar vi i Sverige.
Regeringen arbetar även för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden i samverkan med fack och arbetsgivare inom ramen för en jobbpakt. I en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga anställs via yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal.
För att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad görs flera satsningar för att öka möjligheterna till arbete för dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Sverige ska bättre ta tillvara på allas förmåga. Alla ska, efter egen förmåga, genom egen försörjning bidra till tillväxt och välfärd. Vi inför nu ett praktiskt basår för nyanlända invandrare med kortare utbildning. Vi skapar 6 000 praktikplatser för att bredda vägarna in på arbetsmarknaden. Föräldrapenningen ska justeras för att förbättra möjligheterna för nyanlända utrikes födda kvinnor att få jobb. Vi satsar på utökad undervisningstid för nyanlända elever i grundskolan. Vi ställer krav på nyanlända att ta jobberbjudanden. Kvaliteten inom svenska för invandrare ska höjas. De attityder – rasism, intolerans, diskriminering – som hindrar invandrare från att nå sin fulla potential ska motverkas med full kraft.
Herr talman,
I vår omvärld drabbas de svaga och de utsatta av nedskärningar och besparingar. Det är inte vår väg. Det är inte Sveriges väg. Sverige kan och ska investera i sammanhållning och välfärd. I sjukvård och omsorg. I minskat utanförskap. I tillskott till utsatta grupper. I jämställdhet. I ett fungerande rättsväsende. I kulturen. I miljön och klimatet. I framtidstro.
Sverige hör till de länder som har minst inkomstklyftor i världen. Vi ska fortsatt ha en ambitiös fördelningspolitik. Alla svenskar ska få del av den tillväxt och välfärd som skapas. En politik för full sysselsättning och minskat utanförskap är det bästa sättet att minska klyftorna. När fler arbetar och färre försörjs av sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i samhället.
Gemensamt finansierad vård, omsorg och skola bidrar också till att utjämna människors livsvillkor och välfärd. Regeringen har tillfört centrala välfärdsområden runt 25 miljarder kronor sedan 2006 och vi gör ytterligare förstärkningar i den kommande budgeten. Så investerar vi i sammanhållning.
Sjukvården och omsorgen ska präglas av hög kvalitet och god tillgänglighet. Patientens behov ska vara styrande, rättigheterna tydliga och valfriheten god. Vi förstärker nu tillsynen av sjukvården och äldreomsorgen. Personer som vistas i landet utan tillstånd kommer att ges utökad tillgång till sjukvård.
Sammanhållningen värnas också genom den omfördelning av ekonomiska resurser som sker via skatter och bidrag. Alliansregeringen har sedan 2006 genomfört angelägna reformer för att stärka sammanhållningen i samhället. Det handlar bland annat om höjda bostadsbidrag, höjda studiemedel, höjda flerbarnstillägg och höjda grundavdrag för pensionärer. Vi avser göra mer. I fokus står sänkta skatter för pensionärer, höjt bostadstillägg för ensamstående pensionärer, höjd grundnivå i föräldrapenningen och höjt barntillägg för studerande med barn. Så tar vi ansvar för ett samhälle som håller ihop i dag och i morgon.
I ett samhälle som håller ihop ska alla känna sig trygga i sin vardag. Kriminalitet och våld skapar otrygghet och mänskligt lidande. Otrygga människor kan inte delta fullt ut i samhället. Den allt mer välorganiserade, gränsöverskridande och grova brottsligheten hotar allt för många svenskars frihet, inte minst de ekonomiskt utsatta och dem med utrikes bakgrund. Det kan aldrig accepteras. Samhället ska reagera med tydliga och effektiva åtgärder mot brottslighet och dess orsaker. Det ska finnas en tillgänglig och synlig polis i hela landet.
Regeringen har sedan 2006 genomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid i syfte att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Med 2 500 fler poliser, skärpta straff och ett stärkt brottsofferperspektiv har vi satt människors trygghet i centrum. Men mer behöver göras. Otryggheten är fortfarande för stor och för få brott klaras upp.
Därför satsar regeringen nästa år ytterligare 1,5 miljarder kronor på rättsväsendet. Därmed blir rättsväsendets anslag drygt 10 miljarder kronor högre än 2006. Det är en mycket stor ökning av rättsväsendets kapacitet och vi förväntar oss väsentligt förbättrade resultat.
Vi vill också gå vidare och skärpa straffen för upprepad misshandel, hot mot närstående, och sexualbrott. Vi ser även över behov och möjligheter att skärpa straffen för bostadsinbrott och organiserad brottslighet.
Insatser mot unga som begår brott ska vara tidiga och tydliga. Missbruk och andra riskfaktorer ska förebyggas. Rättsväsendet måste bli mer effektivt i alla sina delar.
Ett sammanhållet samhälle är också ett jämställt samhälle. Ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar att utvecklas och växa som individer. Ett samhälle där kvinnor, systrar, döttrar och mödrar har samma makt att forma samhället och sina egna liv som män, bröder, söner och fäder.
Det samhället har vi dessvärre en bit kvar till. Världens mest jämställda land är fortfarande för ojämställt. Kvinnor diskrimineras, utsätts för våld, har lägre lön, gör mer obetalt hemarbete och har sämre karriärmöjligheter. Det kan vi inte acceptera. Därför måste arbetet för ökad jämställdhet oförtrutet gå vidare. Insatser för en jämnare fördelning av makt och inflytande, för större ekonomisk jämställdhet och för att förebygga mäns våld mot kvinnor är fortsatt prioriterade.
Ett rikt och varierat kulturutbud är viktigt för att Sverige ska vara ett gott land att leva i. Barn och unga ska ha rätt att tidigt i livet ta del av kulturupplevelser. Regeringens viktigaste kulturpolitiska reform, Skapande skola, syftar till att ge alla barn möjligheter att uppleva kultur och att utveckla sin egen kreativitet.
Vårt klimat förändras. Det medför stora utmaningar och kräver att vi agerar inom många olika områden. Sverige är och ska fortsätta vara ett föregångsland i energi-, klimat- och miljöfrågor. En ansvarsfull politik innebär fokus på en hållbar utveckling. Regeringen verkar för en framsynt, långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik som minskar skadliga utsläpp och påverkan på miljön i Sverige och omvärlden.
Vi vill tillföra resurser för minskade klimatutsläpp och för att skydda värdefull natur. Vi ökar resurserna till energiforskning. Därtill satsar vi på energieffektivisering och förlängt stöd till förnybara energikällor.
Herr talman,
Vår värld förändras. I globaliseringens tidevarv förskjuts ekonomisk och politisk makt snabbt. Nya aktörer träder fram. En uthållig globalisering som öppnar dörren till både ekonomisk och politisk frihet för fler människor i världen ligger i allas vårt intresse.
Utgångspunkterna för svensk utrikespolitik består. Vi tror på internationellt samarbete och fredlig samverkan med andra länder. Så säkrar vi vårt lands framtida trygghet. Så tar vi vårt moraliska ansvar för att bidra till en bättre värld. Vi strävar efter att individens rättigheter ska respekteras i alla länder, på alla kontinenter. Med demokratiska institutioner, en fri press, fri handel, respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna skapas förutsättningarna för fredliga internationella relationer. Det nordiska samarbetet, liksom samarbetet inom EU och FN utgör viktiga arenor för vår utrikespolitiska samverkan.
Sverige är ordförande i Nordiska ministerrådet 2013. Vi kommer prioritera arbetet kring ungas utanförskap, men även utmaningar kopplat till konkurrenskraft, demografi och miljö.
Vår säkerhetspolitik ska fortsatt utformas i brett nationellt samförstånd. Den säkerhetspolitiska linjen ligger fast. Det står klart att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.
Det är lätt att i tider av ekonomisk kris glömma bort de fördelar som vårt EU-medlemskap innebär. Tillgång till världens största enhetliga marknad – som konsument eller producent. Möjligheten att studera, resa eller arbeta i något av EU:s 27 medlemsländer. Mycket som vi i dag tar för givet.
Samtidigt måste kraftfulla åtgärder vidtas i Europa för att motverka den ekonomiska krisen. Strukturreformer är nödvändiga för att skapa ett mer konkurrenskraftigt och framtidsinriktat Europa. De offentliga finanserna måste saneras och regler införas som motverkar ansvarslöst risktagande inom den finansiella sektorn. Allt detta kommer regeringen att framföra i diskussionerna om en framtida bankunion samt en fördjupad ekonomisk och finanspolitisk union.
Det ligger i såväl Sveriges som Europas intresse att klyftan mellan euroländer och övriga EU-länder inte ökar. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång för att gå vidare i det europeiska samarbetet. En central utgångspunkt är att Sveriges offentliga finanser, sysselsättning och tillväxt värnas.
Vi vill också stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. Det är bara tillsammans vi kan klara många av de avgörande globala utmaningarna.
Respekten för de mänskliga rättigheterna måste upprätthållas i alla EU:s medlems- och kandidatländer.
Vårt Europa är ett öppet Europa, också för nya medlemmar. Vi stöder bland annat Island och Turkiet i deras förhandlingar om medlemskap.
EU:s östra partnerskap är viktigt för att hjälpa reformprocessen i länderna i öst. Den negativa utvecklingen i vissa länder, med inskränkt frihet för den politiska oppositionen, är oroväckande. Sverige fortsätter tillsammans med EU att verka för demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i dessa länder.
Utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern har fört frihetens vindar till många miljoner människor för första gången. Resan mot fungerande demokratiska samhällen är fortsatt lång och svår, men det står klart att människorna i Egypten, Tunisien och Libyen inte tänker vända tillbaka. Sverige ska tillsammans med den Europeiska unionen fortsatt bistå på färden och bidra till denna historiska övergång till demokrati.
Utvecklingen i Syrien, med tilltagande inbördeskrig och flera tusentals civila offer, är helt oacceptabel. Assad-regimen måste lämna över makten och bana väg för en fredlig övergång. Sverige ska göra sitt för att med humanitärt bistånd stödja en hårt prövad befolkning.
Vårt engagemang för att Israel och ett Palestina ska kunna leva i fred och försoning sida vid sida fortsätter.
I Afghanistan har Sverige ett brett och långsiktigt engagemang för fred och utveckling baserat på en bred uppgörelse i riksdagen.
Sverige ska ha en effektiv och generös utvecklingspolitik. Biståndet ska stärka fattiga människors förutsättningar att förbättra sina levnadsvillkor och stödja deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige kommer att ha en framträdande roll i arbetet med FN:s så kallade milleniemål.
Herr talman,
En ny värld växer fram. En värld med ökad konkurrens som ställer högre krav på svensk omställningsförmåga. Därför tar vi nu viktiga steg för att bygga Sverige starkare inför framtidens utmaningar. Vi investerar i tillväxtens förutsättningar: infrastruktur, forskning och innovation, företagande, utbildning och bostäder.
Samtidigt investerar vi i sammanhållning och välfärd: i sjukvård och omsorg, tillskott till dem med små ekonomiska marginaler, i integration och jämställdhet och i trygghet från brott.
Vi tar också fortsatt ansvar för Sveriges offentliga finanser. Vi ser ett sargat Europa, som kämpar med stora underskott och svåra skulder, med arbetslöshet och svag tillväxt. Det är inte – och ska inte bli – Sveriges verklighet.
I en orolig värld har vi i Sverige framtidstro. Vi kan göra viktiga investeringar för Sverige och för sammanhållningen. En ansvarsfull ekonomisk politik för full sysselsättning ger oss möjligheter. Vi kan ta oss an framtidens utmaningar, med engagemang, energi och en tydlig politik för framtidens jobb. I en föränderlig värld förblir Alliansregeringen garanten för en trygg utveckling. En utveckling som ger hopp om en bättre framtid för alla människor, i alla delar av vårt land. Tillsammans ska vi göra ett bra Sverige bättre.