Elisabeth Svantesson: Principer för övergångsbudget 2026

Välkomna hit. 

Det hör ju inte till vanligheterna att någon regering lägger en övergångsbudget. Sverige gjorde det senast 2018. Då var Magdalena Andersson finansminister och jag var också aktiv i riksdagen i opposition. Just därför tänker jag att idag ändå ska dra principerna för den övergångsbudget som vi kommer att lägga på riksdagens bord den 12 november, det vill säga om 16 dagar. Vi har ju haft att förhålla oss till, egentligen så regleras det inte i lag, men riksdagsordning och regeringsform reglerar ändå, och förarbeten ger också en väldigt tydlig bild av vad vi förväntas göra. Som ni ser här efter ett valår så är det ju senast den 12 november en budget ska läggas på riksdagens bord. Då är inte det en vanlig budgetproposition med ny politik, utan det handlar om att få Sverige att fungera. I grund och botten handlar det om att förlänga många av de satsningar och de anslag som då gäller för det här året. 

Jag ska säga lite kort också om självklart att jag har haft diskussion med de andra partierna. Den 8 oktober första gången samlades vi på Finansdepartementet, alla åtta partier, för att då samtala om de här principerna som vi också diskuterade förra gången det begav sig. Och det är några förändringar, men i grunden är de ju densamma efter konstitutionsutskottet kom ju med synpunkter och kommentarer förra gången som vi också vävt in. Sen har också partierna träffats ytterligare en gång, så vid två tillfällen så har vi gått igenom de här principerna så att alla ska känna sig ändå, ja, vi ska stå på samma mark här och se samma sak. Det är viktigt eftersom det här inte är bara regeringens budget, utan en övergångsbudget som alla partierna måste känna att grundarna för den står man bakom. 

Jag ska säga just det, jag ska säga en sak till bara. Jag förstår, jag ska tala om vad jag inte ska göra. Jag vet att det är ett ansvar och en uppgift och vad ni vill såklart är att jag ska berätta om innehållet i den här budgeten. Det kommer jag inte göra, utan jag återkommer med det den 12 november, utan nu är det principerna och kanske något exempel för att också beskriva de här principerna i hur de då kan se ut. Innan dess bara, väldigt kort, som ni vet, återhämtningsaxeln har ju verkligen växlat upp. Den här budgeten läggs ju i ett läge ändå när svensk ekonomi går starkt och vi förväntas vara i balans konjunkturellt redan under nästa år. Det är bra, det är glädjande med tanke på att det finns så många andra länder runt om oss som har det rätt tufft. Jag besökte ju Bangkok, eller besökte, jag ledde några möten i Bangkok här bara för någon vecka sedan drygt. Jag träffar ju enslingen då finansministrar och andra centralbankschefer också från hela, egentligen från hela världen, där det finns mycket oro. Naturligtvis på grund av konflikter och vad de konflikterna inte bara leder till i mänskligt lidande utan också ekonomiska konsekvenser, men också en hel del utmaningar vad gäller finanspolitik runtom i världen. Men Sverige står starkt och vi har en stark tillväxt i år. 

På tal om detta ska jag bara nämna några av de här osäkerheterna då, för att mitt i allt det som vi gör nu till vardags och vi arbetar på såklart med att färdigställa allt och kunna lämna den här budgeten till riksdagen, så är det ändå många saker som pågår i omvärlden och som alla riksdagspartier naturligtvis behöver förhålla sig till. Och kanske man ska nämna något som var väldigt mycket uppe för diskussion i Bangkok, IMF och Världsbankens årsmöte, så var det både AI:s påverkan på ekonomin, men också oron för, alltså finansiell oro men framför allt med fokus på skuldsättning. Så många länder runt om i jorden skuldsätter sig nu väldigt kraftfullt, kraftigt, och räntekostnaderna ökar alltmer. För många länder är alltså räntekostnaden en väldigt stor del av deras budget. Och allt det här då, lägger man då till AI. AI har ju många fördelar och det kommer att vara en del utmaningar vad gäller jobb som försvinner men nya kommer att komma till, ökad produktivitet. Men mycket av de investeringar som ändå nu sker runtom och som driver amerikansk ekonomi till stor del finns också i Sverige, men många av de investeringarna är ju också kraftigt belånade. Så det gäller som sagt att, jag har sagt det tidigare, att vi också får ut det vi hoppas på och att alla som har investerat också får ut det som vi hoppas på, annars kommer det också sätta mycket av den globala ekonomin på prov. 

Nu går vi tillbaka till övergångsbudgeten. Huvudprinciperna är egentligen ganska enkla. Det är att förlänga de anslag som vi har i år till nästa år. Men vi har ett antal principer som också är viktiga. Men huvudprincipen är att man bara förlänger, prolongerar, förlänger det som gäller för i år. Och som jag sa förut, det ettåriga budgetar som riksdagen fattar beslut om. Dessutom är det ju så att de ettåriga ändringsbudgetarna, väbeln eller andra för innevarande år, det förlängs inte, utan det är det som vi fattade beslut om vad gäller BP26, alltså budgeten för i år. Så det här är huvudprincipen. 

Går fort här. Sex stycken undantag. Tre kanske mer tekniska, men inte bara tekniskt. Men det ena handlar ju om att helt enkelt se till att, ja, PLO och annat, att man helt enkelt ska räkna upp det som alltid räknas upp i en budget, det gör vi inga undantag för, utan det här är alla överens om att vi fortsätter helt enkelt att priser och löner, man kompenserar för höjda hyror och så vidare. Det fortsätter som vanligt. Samma sak vad gäller de här regelstyrda transfereringssystemen, där utgår till exempel A-kassa utgår ju alltid från en arbetslöshetsnivå. Det är precis samma sak där. Så där gör vi ju inga undantag. Där prolongerar vi inte bara, utan utifrån bedömning, makroprognos helt enkelt. Den andra delen, det handlar ju om när vi har beslutat om lagar och förordningar som kräver pengar. Det kan handla om internationella avtal, det kan handla om andra civilrättsligt bindande avtal, där vi helt enkelt då också justerar dem utifrån den lagstiftning som riksdagen har fattat beslut om. Och den tredje handlar egentligen mest om flytt av olika anslag. Det kanske är mest ett riksdagsutskottsintresse kring den, men det är också bra att veta. Så det kan se ut som att något anslag har justerats väldigt mycket, men man har flyttat det eller ska flytta det. Det var de tre mer tekniska, men ändå ganska stora, för mycket, det ligger en hel del pengar här såklart. 

De tre ytterligare då handlar om samhällsfunktioner som är helt nödvändiga som behöver få mer resurser. Och det där är ju inte en helt enkel gränsdragning såklart. Vi har haft, som jag sa också, ett par möten med de andra partierna och en av de sakerna som vi är överens om att ska inte bara förlängas utifrån BP26, det är då försvarsanslagen. Annars skulle det då ligga på samma nivå. Och det finns många skäl till att vi är överens om detta. Dels för att det är en väldigt samhällsviktig funktion såklart. Och det handlar också om långa avtal, det handlar också om förtroende för det vi gör i försvarspolitiken och dessutom en signal mot de länder som inte vill oss väl att vi tillsammans, eftersom vi också är överens om försvarsatsningar, fortsätter vi med dem under nästa år. Det kan också vara en liten detalj, det är ingen liten detalj för den som vet vad Rakel är, men det är ett system som, de som vet vet, ett system som man kommunicerar med, både polis, Säpo och många andra, och det måste fungera och därför ser vi också överens om detta. 

Tillfälliga satsningar då. Där var ju förra gången kom ju KU med lite synpunkter. Och där finns det då, den som är skillnaden mot 2018 är att det som är uppenbart tillfälligt. Uppenbart tillfälligt till exempel i år var det som vi avsatte för valet i år, vi kommer inte ha val 26-27, om det blir något annat val är en annan sak, men det här valet har vi gjort. Det kommer jag såklart inte att förlänga, den satsningen. Men det finns också andra satsningar som löper ut som inte då kommer att förlängas för att de är just tillfälliga. Och punkt sex, det finns ju väldigt okontroversiell politik och som egentligen som alla är överens om, som kanske inte heller alltid påverkar budgeten i så stor utsträckning. Men det kan också vara så att det finns vissa saker som man måste fatta beslut om inom årsskiftet, från härifrån, som alla är överens om för att det ska kunna gälla nästa år. 

Så de här sex principerna, med den här huvudprincipen att allt förlängs, är vi överens om. Och jag ska visa tidplanen bara, som jag sa, 12 november så lägger jag en övergångsbudget på riksdagens bord. Det betyder ju också att det inte kommer att bli någon annan budget. Det finns ingen möjlighet egentligen, även om det skulle bli en ny regering imorgon, nu är det här ganska låst och det här vi lägger fram. Däremot, och det här är ju viktigt, när jag lämnar den propositionen så kan riksdagens åtta partier sedan motionera på detta. Vi hade en väldigt het diskussion kan man väl säga 2018 om det här, då jag och oppositionen var tydliga med att finansmakten ligger i riksdagen och så är det fortfarande. Så att partier i riksdagen kan motionera, ensamma eller tillsammans. Och sista dagen för det och för de motionerna är då 27 november. Sen fattas ett rambeslut i december i riksdagen och jag tror att det slutliga beslutet i kammaren är den 18 december. Så det här är ju på ett sätt en viss upprepning av 2018. Då var det första gången när vi lärt oss en del från detta. Men i grund och botten, de principerna fungerade väl och kommer då att fortsätta fungera. Det är också viktigt för den som inte... Om någon som tittar på webben till exempel funderar på vad är en övergångsbudget. Det är egentligen regeringens uppgift att se till att grundläggande funktioner fungerar även nästa år, så länge vi inte har en ny regering på plats så är det uppgiften och det känns viktigt, tycker vi alla åtta partier såklart, att den här budgeten läggs. För oavsett förhandlingar, regeringsförhandlingar, så måste Sverige funka och sen är det upp till nästa regering, hur den än ser ut, partierna i riksdagen att besluta om förändringar på den här budgeten. En del kan ju vara lättare att fatta beslut om, andra svårare beroende på hur mycket tid man har på sig såklart. 

Men det här är principerna och nu kommer det inte fås något mer innehåll i den. Jag förstår att många vill ha det. Men då vet ni vad vi har bestämt tillsammans med de andra partierna och vad som gäller de närmaste veckorna. Det är bara 16 dagar kvar till den 12 november.