Varmt välkomna hit.
Idag är det ju 60 dagar sedan valdagen och eftersom ingen ny regering är på plats så är det min uppgift att lägga då en övergångsbudget till Sveriges riksdag. Det är femte gången jag går med en statsbudget till andra sidan vattnet, så att säga, den här gången då med en annorlunda budget. Det som är väldigt lika som alltid är ju att den omfattar och omfamnar alla de anslag som finns. Eftersom, även om det inte är ny politik, så är det ju som ni vet en förlängning i ganska stor utsträckning av årets anslag. Det som är bra med det här är ju att oavsett om det drar ut på tiden betydligt mer eller inte, så kommer Sverige och våra grundläggande statliga verksamheter och också kommuner och regioner få resurser att fortsätta att göra det de är satta att göra. Så att även om det inte är en ordinarie budget så är det en budget som helt enkelt tar ansvar för Sverige, det är andra gången som en övergångsbudget läggs fram, senast var 2018 och vi har använt, och kommer in på det snart, principer från den tiden för att tillsammans med andra partier avgöra vad som ska vara i den här budgeten de stora dragen.
Men innan det bara, det är ju en... Jag kommer att göra som vanligt, det vill säga ge en bild av makroläget, den nya prognosen och sen kommer jag in på övergångsbudgetens innehåll. Man kan väl ändå säga att den här bilden hade jag ju i Harpsund. Då var det inte bara blå himmel och sol där, men det visar också att svensk ekonomi går bra och att vi under en trots allt tuff tid fyra år bakåt, mycket beroende på vad som händer i omvärlden, men också hög inflation och stora osäkerheter, så har svensk ekonomi kommit ur nu lågkonjunkturen. Den lämnar vi bakom oss nu. Men en högkonjunktur, eller en konjunktur i balans i alla fall, hög tillväxt, en väldigt låg inflation och låg statsskuld. Så vem som än bildar regering kommer till ett bord som är dukat, det är få länder i Europa som kan mäta sig med den svenska ekonomin, och det är glädjande, det är bra för Sverige och det är bra för svenskarna. Man kan ändå säga också att trots det vi har gått igenom och att vi har kunnat hantera den tidigare regeringen, hanterat den situation som har uppstått, så har vi alltså den här ändå goda ekonomin, måste man lugnt sagt säga. Ibland är det bra att bara påminna sig, fyra år med hög inflation, stigande elpriser, när vi tillträdde pågick ju kriget och invasionen i Ukraina. Dessutom har vi mellanöstern nu som är en ganska lång och utdragen konflikt som såklart först och främst berör människor i området, men också har stor inverkan på ekonomin. Och sen då kom Trump här och införde tullar, och han införde inte bara tullar utan han ställde till en del annan oreda också som andra länder och den globala ekonomin måste ha haft att förhålla sig till.
Så, några bilder bara om, några utfallsbilder helt enkelt. Här ser vi att, som jag sagt, att lågkonjunkturen lämnar vi, men det är också så att vi har en stark återhämtning i svensk ekonomi. Den beror på att hushållen har hittat och har fått framtidstro, vågar agera, men det är också så att svenska företag, exporterande företag på bred front också går väldigt väl. Det visar ändå diversifieringen, man finns på många olika marknader med olika produkter, och svenska företag är eftertraktade och duktiga på att anpassa sig också efter rådande läge. Men vi har en återhämtning som då kommer att fortsätta och vi lämnar, som jag sa, lågkonjunkturen efter oss. Inflationen är lägre än i omvärlden i många fall, vi vet ju, till viss del såklart på grund av matmomsen, men det är inte bara det. Det är också andra underliggande faktorer som faktiskt gör att inflationen är låg, vilket är bra i det här läget, av många, många olika skäl, för det är fortfarande stora osäkerheter och mycket framöver som kan oroa hushållen men också gör också att självklart att inflationen kan stiga. Arbetslösheten då, jag kommer snart visa också AKU i en tabell, men AKU är ju SCB:s mätning, det här är Arbetsförmedlingens och det är väl tydligt helt enkelt att den har minskat nu, arbetslösheten, sedan mitten av förra året. Och här skriver man ju in sig på Arbetsförmedlingen när man är arbetslös om man vill ha a-kassa eller annan form av stöd. Och den är, jag tycker att den är rätt så, tillsammans med AKU så fyller den en viktig funktion, för AKU som ni vet är när man blir uppringd och så får man en fråga om man har tänkt att jobba eller har jobbat någon timme i veckan. Det är ju ett sätt att mäta och det ska vi fortsätta med, men det är också viktigt att se vilka som är inskrivna på Arbetsförmedlingen eftersom de allra, allra flesta i Sverige är just det. Så det går åt rätt håll även med arbetslösheten.
Nu sammanfattar jag här det jag kommer att prata om efter de här bilderna som då visar som ni ser här, vi har två olika BNP-prognossiffror, den ena är ju euroområdet som nu vi väntar oss under nästa år kommer landa någonstans på 1,2 och i år på 1. Det här är ju flera orsaker, det är några länder som går ganska starkt men också väldigt många som, ni vet Tyskland under flera år har haft en väldigt låg tillväxt. Sverige då i år, det här är samma som den uppdaterade prognosen som jag gav den 8 oktober. Så vi beräknar med 3 procent BNP det här året. Och de utfall som vi hittills har sett tyder också på att vi kommer att landa kring 3 procent. Och det beror ju till stor del på en expansiv konjunkturpolitik, men också, som jag sa, att svenska exporterande företag har gått förvånansvärt bra och ekonomin, vår ekonomi, är rätt så motståndskraftig trots alla de här utmaningarna i omvärlden. Vi ser också här att arbetslösheten fortsätter att minska. Den förväntas vara lägre nästa år jämfört med i år, och i år lägre än 2025. Så sakta men säkert så minskar arbetslösheten, sysselsättningen ökar.
Den här bilden skulle man ju kunna prata så väldigt, väldigt länge om. Det är många ni har sett dem förut. Jag tänker stanna till ändå och ge en liten personlig reflektion. Är det någonting jag har ägnat mer tid de här fyra åren som har varit än vad jag kanske trodde, så är det internationella, både relationer men också att göra saker tillsammans med andra och ha uppdrag i det internationella samfundet som gör att man kan jämföra också Sverige med andra, men också dela varandras erfarenheter. När jag igår eftermiddag pratade, gör det ibland, med Saudiarabiens finansminister, så är han till exempel en person som han är, medan jag var ordförande för IMF och Världsbankens högsta politiska organ, så har han varit det för IMF också. Så vi två har ju mötts under de här åren och att se det som händer nu i Mellanöstern och den mycket, mycket utdragna konflikt, att se att det berör fler och fler människor, att det blir mer aggressivt, och man inte riktigt ser var det här ska ta vägen, så klart att det påverkar dem rent mänskligt, för de lever ju alltså med ett krig i... De blir beskjutna, så att säga. Och dessutom påverkar det de möjligheter de här länderna har till att också då kunna sälja både olja, gas och annat. Men det här verkar bli utdraget och vi ska nog räkna med att det kommer att fortsätta ett bra tag till, det finns inga andra tecken på det, om det inte nu är så att Donald Trump drar någonting ur hatten och kan lösa det här på ett bra sätt. Det återstår att se, så att säga. Men alla de här sakerna som har präglat ändå svensk ekonomi bakåt präglar oss också framåt och två av de här vill jag lyfta särskilt. Det är väl både egentligen konflikten i mellanöstern, som jag sa, som riskerar att bli utdragen.
Och här ser ni, det kanske inte är så lätt att se för er, men om man tittar på den här grafen till vänster så visar den ju helt enkelt marknadens förväntningar på oljepriset vid olika tidpunkter, och inklusive också det här prognostillfället. Och sedan det här skuggande intervallet, det visar då hur förväntningarna på oljepriset varierat under konflikten och indikerar också lägre förväntade oljepriser framöver än vad som var fallet bara för någon månad sedan. Så att vad som händer och hur det här utvecklas kommer ju också påverka både priset på olja och på gas naturligtvis, och också slutändan påverkar också svenska energipriser, även om vi själva har en mix som är god, så påverkar det prissättningen när det här kriget fortsätter. Och till höger då, bara kort, så ser ni en motsvarande utveckling när det är naturgas, och den har ju stigit markant under hösten. Och det är också därför som när de förväntade gaspriserna ligger så högt fortfarande efter Rysslands invasion, så är det fortfarande också att de är betydligt högre nu, förväntningarna, än vad de var förra året. Så här finns ju ett orosmoment att det här kan driva upp energipriserna ytterligare och inflation runt om i världen.
Det här vill jag också stanna till vid, för en av de här punkterna här som jag hade med oro, så är det den finansiella stabiliteten och oron, och sedan också till viss del också AI-investeringarna. Men här ser ni statsobligationsräntor på väldigt höga nivåer. Och vad spelar det då för roll? De här motståndskraftiga ekonomierna, och lägger man då till den här inflationsoron, det är ju liksom det som tillsammans med höga energipriser driver ju, eller driver, det är det som gör att centralbankerna planerar höja styrräntan. Så det som händer i mellanöstern och den konflikten som inte löser sig ut, nu börjar det liksom märkas mer i högre priser och risk för högre inflation och också då naturligtvis högre räntor i världens centralbanker.
Spelar det någon roll hur de här räntorna ser ut, kan man undra? Man tänker att på kort sikt så kan man tänka att de viktigaste drivkrafterna varför då obligationsräntorna stiger, det handlar ju liksom om förväntningar helt enkelt, både på styrräntor och annat. Men på lång sikt, ändå det som jag tycker är det mest intressanta, det är ju så att de här pressas ju då, långräntorna, av strukturella problem såklart, och också då skuldbördor, och det är ett typisk strukturellt problem. När vi ser ökad global skuldsättning och ökad skuldsättning i länder där man kan bekymra sig för att de stiger så högt, skulderna, och samtidigt som vi inte vet heller dessutom vad som händer med AI-investeringarna, för även där så ökar ju skuldsättningen på den privata sidan, mycket som investeras just nu i AI-området. Man inte riktigt vet exakt vad man kommer att få tillbaka, så att säga. Så de här två delarna är ju bekymmersamma, och allra mest är det bekymmersamt att de långa räntorna stiger, därför att vi har strukturella problem, många länder har det. Jag kommer tillbaka till Finland och Frankrike bara snart.
Så, något mer positivt då. Men orsaken att jag visar den här bilden innan är ju bara att världen är full av osäkerhet fortfarande. För fyra år sen visste vi inte alls vad som skulle ske under de här fyra åren som har gått. Till exempel Trump och tullkrig och åren framöver kommer säkert bjuda på en del nyheter, inte bara positiva. Men på tal om positivt, både svenska hushåll och svenskt näringsliv ändå börjar se mer positivt på framtiden. Det har dock varit ett litet dipp här, bara alldeles på slutet vad gäller hushållen. Å ena sidan, ja, näringslivet börjar bli positivt, mer och mer. Hushållen börjar fundera, jag vet inte om det går att se här, kanske på nästa bild är det bättre. Här har vi hushållen. Då ser man båda. Konsumentförtroendet följer väldigt tydligt oktober och det förklaras ju främst av de här svagare framåtblickande förväntningarna, alltså man har säkert kopplat till ränte- och inflationsförväntningar. Men den här bakomliggande frågorna, de får också frågan de senaste tolv månaderna. Och då, det är något mer positivt, men det är också så att hushållen, de brinner ju inte av entusiasm ändå. Men vad betyder det här? Ska man vara orolig för att de inte ska konsumera? Men i grund och botten, trots att man är orolig ändå nu, det kan handla om det som händer i världen? Det kan också handla om vad händer med regeringen? Får vi någon regering på plats? Vilken politik kommer att föras? Då är det här ändå väldigt bra att visa, och det handlar om att den samlade köpkraften, den är starkare hos hushållen än vad den var innan kostnadskrisen.
Och det är det vi har velat åstadkomma också med den politik som vi har fört. Ni vet, två återhållsamma år för att få ner inflationen, men sedan också få fart på ekonomin och framtidstron. Så det här är positivt och gör ju ändå att hushållen har, även om man i vissa indikatorer ser lite deppigt på framtiden, så går inte det längre på samma sätt rakt in i ens beslut, vad man själv ska göra för framtiden. Så det här är positivt, att ändå hushållen nu tror mer på framtiden i många delar. Och hur vet jag det? Jo, genom det jag ser att de nu gör, agerar, det vill säga handlar mer.
Någonting om svensk inflation och framåt. Ja, det är ju alldeles tydligt så att vi tillsammans med flera andra bedömare ser ju att inflationen ändå kanske förväntas, den har ju börjat stiga något. Jag vet inte om ni kommer ihåg den här, den går ju knappt att se, men det här visar ju sammansättningen av inflation. Vad är det som driver inflation? Och ni som var med, det var inte ni alla nästan, när livsmedel här för några år sedan, till exempel våren 23, drev ju enormt inflation. Sen kom det en tid när livsmedlen var en av faktorerna som faktiskt minskade inflationen något. Så här har det hänt någonting och just nu så ser ni, det som är understruket är alltså det som minskar, och det blåa är livsmedel, medan då vi ser en viss ökning till exempel på varor och tjänster och livsmedel. Så att det här är ju, inflationen väntas stiga framöver, men från väldigt låga nivåer, och det är bra att ha med sig och det är först och främst Riksbankens uppgift nu att finjustera och se till att man har en inflation på rätt nivå helt enkelt. Så, det här var, om ni undrar vad jag precis har gjort, så har jag gjort så här: Jag har berättat att ekonomin går bra, starka statsfinanser, låg inflation, hög tillväxt och att hushållen ändå nu också börjar konsumera och att exporterande företag på bred front går väldigt bra. Det är någonting positivt att stå på. Men det finns en mängd orosmoln framöver, och därför är det bra att vi har ett Trumpsäkrat ekonomin. Det är inte bara ett Trump som kan hitta på saker, det kommer andra kunna göra. Att vi ändå står väldigt starka nu efter de här åren. Och då tänker man, nu här man vill presentera en vanlig budgetproposition med de reformer man vill ha för nästa år. Det är inte min uppgift, utan jag är här som minister i en övergångsregering, och jag kommer gå med det här till riksdagen idag därför att den är viktig, även om den inte är det som de stora politiska reformerna, nya, ligger i.
Någonting kort om den här propositionen. Det finns ju vissa principer som styr vad man får göra som en övergångsregering och vad man absolut inte ska göra. Det testades ju 2018, och det har utgått från de principerna och haft samtal med de andra partierna, så de principerna ligger även fast nu. Och för er som tänker också: Vad händer nu? Ja, jag lämnar här budgeten på riksdagens bord och 27 november, sista dagen, för riksdagens partier att motionera på den. Principerna då för den här budgeten, egentligen är huvudprincipen väldigt enkel: Förläng, prolongera alla anslag från 2026 och rakt in. Det är huvudprincipen. Och så sker ju i väldigt, väldigt många fall i den här budgeten. Men det är huvudprincipen, och också att ettåriga beslut i ändringsbudgetar, de beaktas inte alls. Men vi har ju då flera undantag. Det är egentligen sex stycken som jag ska säga någonting om. De tre första är ganska tekniska, men inte desto mindre viktiga, för till exempel den statliga verksamheten. Så det första här som jag skriver om, det handlar ju om anslag som ska användas för förvaltnings- och investeringsändamål och så vidare. Egentligen handlar det helt enkelt om att se till att myndigheterna har de resurser som de behöver för löner och så vidare och löneökningar. Men det handlar också om att de här rättighetsstyrda ersättningssystemen, a-kassan till exempel, föräldrapenning, de kommer alltså justeras utifrån prognoserna, så att det inte bara är samma anslag som förra året, därför att man måste också anpassa det efter, såklart, den verklighet och hur många barn som föds till exempel och mycket annat, många som blir arbetslösa eller hur många färre som blir arbetslösa. Den andra punkten handlar om beslutade lagar och längre avtal som helt enkelt måste inkluderas här. Till exempel då en lagstiftning som kräver att man måste skicka med pengar, man måste kunna genomföra den lagstiftningen såklart, annars blir det väldigt, väldigt märkligt. Och sen har vi också en intressant... Tredje punkten här bara, den kan låta som en liten fråga, och det är den för många, men om man till exempel, som vi gör ibland, vi beslutar om att flytta myndigheter, slå ihop, då är det också rätt viktigt att det blir rätt resurser så att man kan göra sitt jobb helt enkelt.
De tre andra då undantagen från huvudprincipen blir ju lite mer praktiska och kanske lite mer nära verksamheterna. Och det fjärde undantaget, det är ju helt enkelt att nödvändiga samhällsfunktioner inte ska påverkas negativt, och det är såklart alltid bedömningsfrågor detta, men det är alltså att man ska se till att man faktiskt kan fullgöra den uppgift som man har. Och en ganska naturlig punkt kan man tycka, men det är även såklart en fråga om bedömningar. Den femte punkten, att uppenbart tillfälliga satsningar från tidigare budgetår, de upphör. Till exempel att vi hade ett val, det här året låg ju budgeten förra år, den har vi alltså inte förlängt den summan, för vi kommer inte ha ett vanligt val, om det blir något annat val det får vi återkomma till, men det svenska valet 26, det har redan varit. Så det är en typisk sån tillfällig satsning. Och sen kan det också handla om politiska helt okontroversiella lagförslag som man måste fatta beslut om i år för att kunna göra. Så att de här sex stycken olika undantagen, det är inte helt enkelt alltså, säger ni, men vi jobbade ju med dem 2018, då var jag i opposition, och vi har jobbat med dem nu tillsammans med de andra partierna och ändå gjort viktiga bedömningar.
Jag ska visa några exempel på undantag. Man tänker också att 2018 var lite av en annan tid. Det har hänt mycket, på tal om den bild som jag visade tidigare, det har hänt mycket i världen sedan dess. Här är några undantag som är tydliga och lite större. Försvarsutbyggnaden; man kan använda egentligen flera av de här, det faller in under flera av de här undantagen. Ett undantag som inte står, men det är också det faktum att vi rustar upp nu för att skydda svenskarna. Vi är med i NATO och vi har ett Ryssland som är väldigt aggressivt, så bara den anledningen kan man tänka att det är bra att vi fortsätter den här trappan som vi har lagt. Den trappan kommer att bli precis så nästa år. Det sa jag kanske inte tidigare, men alla andra verksamheter, en del trappor har vi lagt, man fattar ett års beslut i riksdagen, en del trappor har vi sedan ska öka för varje år, men det kommer inte ske nu i budgeten, det finns många sådana trappor som bara ligger kvar och en del trappor som skulle ha minskat besparingar, det kommer inte heller att ske utan ligger kvar. Försvarsutbyggnaden den fortsätter. Alla åtta partier dessutom är överens om innehåll och pengar. Så det handlar om säkerhet och där ska vi såklart se till att fullfölja den trappan som åtta partier vill.
Kriminalvården. Mycket av kriminalvårdens ganska stora investeringar är ju en till följd av straffskärpningarna, det vill säga beslutade lagar och ska man kunna genomföra detta, ja då behöver man också pengar. Och dessutom finns det en nödvändig samhällsfunktion såklart att det här verkligen funkar. Så kriminalvården och försvaret och dessutom då infrastrukturpropositionen. Det här gjordes inte 2018, men vi har kommit fram till att det här är ju också en, det är bundet, ramen i infraproppen är ju bunden, riksdagsbunden helt enkelt. Så det här handlar också om långa avtal och pengarna är redan beslutade egentligen, den stora ramen. Så har vi bestämt oss för att den bör fortsätta och inte ha ett hack i kurvan, så att säga. Så oavsett också vilken regering som skulle tillträda så är det inte så sannolikt att just det här skulle bli en stor omförhandling av infrastrukturpropositionen, så att säga. Det vet man ju aldrig, men vi är i alla fall överens om detta.
Höjd åldersgräns för jobbskatteavdrag. Det är egentligen så att säkert några av er kommer ihåg 57:orna. Finns det någon i rummet som kommer ihåg någonting om 57:or? Fick ni med er om det? Det var ju ett annat beslut som inte gjordes. De som föddes 57 kom lite i kläm och fick betala mer skatt än andra. Och här har vi då en... Vi höjer åldersgränsen för jobbskatteavdraget för att riktåldern förändras och det är egentligen följd av det så på det sättet är det ju ganska okontroversiellt. Och jag tänker att man som, när man nu är född exakt det här året eller vilket år det nu gäller, så ska man veta att det kommer bli som utlovat.
Går snart ner för landning. Några fler bilder. Det här var de större förändringarna och nu har vi också några tillfälliga åtgärder som jag bara vill lyfta som jag tror att kanske det finns en del av befolkningen som funderar på. Halverad matmoms ändå, det är ju en tillfällig satsning. Ja, det är det. Men den är också stiftad i lag, så den kommer att fortsätta under hela nästa år precis som beslutat. Detsamma gäller då sänkta arbetsgivaravgifter för unga. Den kommer upphöra när den skulle ha upphört, det vill säga 30 september. Det är också lag. Någonting annat då som faller under de här principerna som jag har sagt, det är halverade priser på kollektivtrafik. Det skulle gälla och ska gälla 31 december och kommer att gälla, så det förlängs alltså inte, det är en uppenbart tillfällig satsning.
Några ord slutligen om offentliga finanser. Det finansiella sparandet förväntas ju vara väldigt tyngt av det som jag har pratat om tidigare, försvarsförmågan, infrastrukturen och uppbyggnad av kriminalvården och några av er minns att jag i början av det här året sa att det finns inte ett stort utrymme för ofinansierade reformer åren som kommer, av den enkla eller svåra anledningen av att vi faktiskt har bestämt oss för att göra stora investeringar. Och det gäller ju fortfarande. Det är också därför som den här, den ni ser här i tabellen, ser ganska... Man kan ju tänka: Det här är ju bara en övergångsbudget, borde ju frigöra massor av stort reformutrymme. Så funkar det ju inte, av flera skäl, men framför allt för att väldigt många av de här delarna är intecknade. Med det sagt, och som jag har sagt tidigare, det är upp till nästa regering att göra förändringar, besparingar och omprioriteringar. Men med den här budgeten då som ni ser, nästa år så förväntas då det strukturella sparandet vara en bit under minus 1,4. Tar vi då bort försvarsutgifter och Ukraina-stöd som vi då är överens om vad gäller ramverket, så kommer vi redan 2027 att vara i balans utifrån ramverksperspektiv. Så då är vi i balans ur ramverksperspektiv, men också vad gäller konjunktur, så att under nästa år har vi en konjunkturell balans och vi har också balans vad gäller i förhållande till ramverket. Och den största delen av underskottet handlar ju om Ukraina och försvar. Skuldsättningen ökar då under nästa år för att sedan också falla tillbaka något. Sedan är det ju naturligtvis att, jag är en övergångsminister, men det beror på vad som händer i riksdagen också, vad olika partier tar sig för. Om det kommer hända någonting med en budgetmotion eller inte, det återstår att se. Men här är utifrån den här budgeten så ser vi ändå att det är balans redan 2027. Vi hade räknat med 2028 förut och vi är också i konjunkturell balans. Så det är, vi stärker helt enkelt de offentliga finanserna 2027 i förhållande till i år.
Den här bilden har ni sett. Jag tycker att den ändå, i de här dagarna när jag träffar många av mina kollegor, så är det här en bild som många önskar att de hade, kan jag säga. När jag var på årsmöten bara för några veckor sedan, både IMF och Världsbanken, så är ju en väldigt, väldigt stor fråga som diskuteras, är ju den globala offentliga skuldsättningen. Och här står vi stabilt, här står vi starkt. Vi ska vara noggranna och fortsätta värna ramverket, men det här ger oss möjligheter som inte andra länder har. Jag tänker sluta snart, men jag visar den här. Både Frankrike och Finland kämpar ganska brutalt just nu med sina statsskulder. Och för Frankrike till exempel, som har en hög skuldsättning och som också är på väg att refinansiera flera av sina lån, det gör de ju nu till en mycket högre ränta. Så att de har höga lån, det blir dyrare att refinansiera dem. Så det här kommer påverka Frankrike och Finland också såklart under lång tid, att de inte pressar ner sina budgetunderskott och framför allt att de inte får ner skulden. Och vi är i ett annat läge och det här är ju fantastiskt. Alla kan se den. Har ni fått den eller? Det här är nyckeltalstabeller som visar egentligen en sammanfattning av det jag har sagt, eller det som varit tvärtom. Men sysselsättningen ökar framåt, arbetslösheten sjunker, tillväxten är stark i år, inflationen låg och kommer att fortsätta att vara det. Det finns massor av osäkerheter såklart i en sån här prognos, det gör det alltid, och kanske är de svårare och större nu än tidigare, men oavsett vad som händer, så till och med när övergångsbudgeten som jag nu lägger på riksdagens bord innebär ju ändå att vi fortsätter med viktiga reformer som försvarsuppbyggnaden, infrastruktursatsningarna och kriminalvården. I övrigt är det alltså upp till riksdagens partier och en kommande regering att avgöra hur den här budgeten ska formas, och om man vill justera eller inte.
Men det är ingenting som jag ska ha så mycket åsikter om just nu, även om man kanske har det så ska jag inte säga det offentligt. Ni vet ungefär. Hade det varit min budget för nästa år så hade den säkert sett lite annorlunda ut, men det här är ingenting att skämmas för, tvärtom. Här kommer göra att Sverige funkar.
-2.jpg)