Ebba Busch: Pressträff om högkostnadsskyddet 2026

God förmiddag och välkomna till dagens pressträff om högkostnadsskyddet och hur det ska utformas tillsammans med mig och Elisabeth Svantesson. 

För två veckor sedan så presenterade vi med Energimyndighetens generaldirektör en överblick över energiläget. Och Sveriges energiförsörjning är fortsatt stabil. God status vad gäller drivmedelsförsörjning och låg risk för bortkoppling. Och det här med bortkoppling, det förtjänar ändå någon ytterligare kommentar, därför att en del minns kanske 2022. Då hade vi alltså en rejäl risk för bortkoppling, alltså en risk för att vi helt enkelt inte skulle ha tillräckligt med el där och när det behövdes. Och det här är ju viktigt att vi nu då fyra år senare står mycket stadigare inför den här vintern, givet att det är fortsatt stor turbulens i omvärlden och att vi nu har vår andra stora energikris på bara fyra år. Det här är ett omvärldsläge som bidrar till att minska marginalerna också i det svenska systemet och i Norden som helhet, och att de marginalerna helt enkelt är mindre än normalt. Det innebär också att vi även fortsatt har en förhöjd risk för höga energipriser och särskilt då på el. Notera att jag påpekar också energi som helhet. 

Regeringen har ju vidtagit ett antal åtgärder för att Sverige ska stå starkare i det här läget. Tillsammans med våra myndigheter så har vi vidtagit omkring 70 olika åtgärder för att stärka vår energiförsörjning. Det handlar om allt ifrån återstarten av Öresundsverket i Malmö, permanent sänkt skatt på el med 20 procent, en stor sänkning av drivmedelspriserna och tillfälliga elstöd tidigare i år. Tyvärr så finns det ju liksom ingen quick fix på det här. Vi bygger Sverige starkare. Det handlar bland annat om elnät till Gotland tar sin tid men har hög prioritet och norra Norrbotten. Mer baskraft är det som behövs för att komma åt rotproblemet och det är också där vi har vårt huvudfokus. Som ni då ser på den här bilden, för nu ska vi prata lite specifikt om elpriserna i södra Sverige, i elområde 4. Sverige har ju än så länge fyra elområden. Som ni ser på den här bilden så har alltså priserna nu överstigit den beslutade stödnivån. Det har dock bara gått marginellt över nivån om 150 öre per kilowattimme. Vi har i kombination, det här är ju drivet av flera faktorer, bland annat låga gaslager i Europa som helhet. Så även om Sverige inte har så stort behov av gas så får höga gaspriser men också låga gaslager väldigt stort genomslag på elpriserna, vilket också påverkar Sverige. Vi har relativt låg tillgänglighet på kärnkraft och vi har fortsatt ett väldigt väderberoende kraftsystem, även om vi hela tiden för varje år som går långsamt men säkert bygger oss bort ifrån detta. Tittar vi på den här tidslinjen så har vi också en väldigt tydlig spike runt 2022. De priserna som vi ser nu är ändå långt ifrån de nivåerna som vi hade 2021 när Ringhals stängde, energikrisen 2022 som sagt och även en bit in i 2023. Högsta månadsmedelpriset per elprisområde hade vi i augusti 2022. Då låg priset på 305 öre per kilowattimme i södra Sverige. Nu har vi då alltså ett månadsmedelpris i södra Sverige som landar på 157 öre för oktober. Det är då alltså sju öre över den beslutade stödnivån. Det gör att vi nu gör precis det vi har sagt, vi aktiverar högkostnadsskyddet för hushållen, SE4. Beslutad politik ligger alltså fast för innevarande år trots att det nu är en övergångsregering, och jämför man med fyra år sedan då det inte fanns en modell för detta överhuvudtaget så har vi tagit ansvar för att se till att det finns ett högkostnadsskydd som kan aktiveras. 

Idag så tänkte vi då meddela principerna för hur det här stödet är utformat. Vi kommer att betala ut för den del av elpriset som överstiger 150 öre per kilowattimme. Stöd kommer då för den överskjutande delen, alltså i det här fallet för oktober månad för sju öre, så kommer 90 procent av de förbrukade kilowattimmarna att ersättas. Utbetalningen kommer genomföras som en samlad utbetalning för samtliga vintermånader, oktober, november, december under 2026 som högkostnadsskyddet blir aktuellt i ett visst elområde, och i det här fallet just nu då elområde 4. 

Jag ska avsluta med den här bilden som då ger ett exempel på vad detta kan innebära, för jag förstår att det är många som undrar det. En familj som bor i villa med direktverkande el med en räkning på ett par tusenlappar kommer då alltså få runt hundra kronor. Det rör sig alltså om ganska låga belopp som det ser ut just nu. Och det beror ju då dels på att priset ligger precis över stödnivå och att förbrukningen i oktober också har varit låg. De flesta hushåll har alltså hittills haft en ganska begränsad effekt på sina elräkningar. Varför gör vi då detta om beloppen är små och behoven är begränsade i dagsläget? Jo, för det första så handlar det här om att leverera på det vi har sagt att vi ska göra. Vi har sagt att vi ska skydda hushållen i händelse av energikris och höga elpriser. Det är det vi gör. Två: alla vet hur vintern fungerar. Det har en tendens att bli kallare i Sverige och vår förbrukning går upp. Så skulle vi då få en situation där elpriset plötsligt skjuter ganska mycket mer över 150 öre kilowattimmen, det dessutom blir svinkallt lagom till jul, ja då är ju också behoven större och då blir också högkostnadsskyddet större. Anledningen då till att vi gör utbetalningen samlad är mycket enkel. Vi vill ha så mycket pengar som möjligt över till hushållen och så lite pengar som möjligt till administration. Och givet att det är ett ganska lågt belopp som skulle kunna vara aktuellt för oktober så är det bättre att vi samlar tre månader i ett. Men vi vill meddela modellen för detta redan nu så att man som hushåll kan veta vad som gäller för de kommande månaderna. 

Elisabeth.