Kära nationaldagsfirare!
Vilken härlig plats att fira Sveriges nationaldag på. En gång (2004) utnämnd till Sveriges vackraste stadspark.
Örebro är en växande stad. Under de senaste tio åren har bara Sveriges tre storstadsregioner ökat mer än Örebro.
Att bry sig om grönområden är att visa omsorg om sina invånare. Där Örebro är ett levande exempel. Staden har även på kort tid givit plats åt många nya medborgare. Och samtidigt lyckats behålla och utveckla sina gröna och trivsamma mötesplatser.
När vi i dag firar Sveriges nationaldag, så kan flaggorna över Örebro signalera att just här finns grönskande oaser – som gör att vi är glada att få bo i Sverige – ett växande och välkomnande samhälle.
Örebro firar i år sitt 750-års jubileum. Det är en imponerande ålder. Men jag har förstått att det inte är en slump att er stad vuxit sig stark. Ända sedan urminnes tider är detta en naturlig mötesplats.
Tyvärr upplevdes det inte alltid som att alla resande hade fredliga syften. Därför byggdes ett försvarstorn intill Svartån, ungefär 600 meter härifrån för 750 år sedan. Runt detta formades en framväxande stad. Försvarsborgen finns kvar, som ett av de fyra torn som inringar Örebros ståtliga slott.
Vår familj har särskilda band med Örebro. Det var ju hit riksdagen lade sitt riksmöte år 1810. Och här kom de fyra stånden överens om att Sveriges nästa tronföljare skulle bli en general från Frankrike, vid namn Jean Baptiste Bernadotte. År 1818 blev han kung Karl den XIV Johan.
Och, det var min farfars, farfars, farfar.
Att riksmötet år 1810 genomfördes här, berodde på att det var oroligt i huvudstaden, upprorsstämning och risk för våldsamheter, rent av krig. Att låta riksdagen samlas i Örebro var säkrare.
I mer än två hundra år har vårt land levt i fred och demokratisk utveckling. Vi blir dagligen påminda om att vi är privilegierade i detta avseende. Runt om i världen pågår oro och krig.
Alla barn vaknar inte i sköna sängar och kan obehindrat gå ut och leka i en vacker stadspark. Många vaknar i stället rädda. Några har flytt med sina familjer från krig och terror. 50 miljoner människor i världen är på flykt just nu. Det är fem gånger mer än Sveriges befolkning. Men vårt land har sträckt ut en hjälpande hand och ger plats åt några av alla dessa flyende människor.
En del av dem kommer hit, till Örebro län och stad. De möts av medmänsklighet och gästfrihet. Det är också en anledning att i dag, på nationaldagen, kan känna stolthet för att vi bor i Sverige.
Jag har tidigare i dag sett utställningen ”Vi blir Örebro” på Länsmuseet. Utställningen förklarar Örebros tillväxt, men den är också en bild av Sveriges moderna historia. Och jag har även deltagit i kommunens medborgarceremoni för de som i år fått svenskt medborgarskap. Denna är en fin symbol för den gemenskap vi har i Sverige, och det som gör oss stolta över att verka under vår blågula fana.
Kära örebroare. Jag vill tacka er för att ni tar ansvar för vårt lands utveckling och vill utbringa ett fyrfaldigt leve för att staden i år uppnått den imponerande åldern av 750 år.
Leve Örebro och leve Sverige, hurra, hurra, hurra, hurra!
Vilken härlig plats att fira Sveriges nationaldag på. En gång (2004) utnämnd till Sveriges vackraste stadspark.
Örebro är en växande stad. Under de senaste tio åren har bara Sveriges tre storstadsregioner ökat mer än Örebro.
Att bry sig om grönområden är att visa omsorg om sina invånare. Där Örebro är ett levande exempel. Staden har även på kort tid givit plats åt många nya medborgare. Och samtidigt lyckats behålla och utveckla sina gröna och trivsamma mötesplatser.
När vi i dag firar Sveriges nationaldag, så kan flaggorna över Örebro signalera att just här finns grönskande oaser – som gör att vi är glada att få bo i Sverige – ett växande och välkomnande samhälle.
Örebro firar i år sitt 750-års jubileum. Det är en imponerande ålder. Men jag har förstått att det inte är en slump att er stad vuxit sig stark. Ända sedan urminnes tider är detta en naturlig mötesplats.
Tyvärr upplevdes det inte alltid som att alla resande hade fredliga syften. Därför byggdes ett försvarstorn intill Svartån, ungefär 600 meter härifrån för 750 år sedan. Runt detta formades en framväxande stad. Försvarsborgen finns kvar, som ett av de fyra torn som inringar Örebros ståtliga slott.
Vår familj har särskilda band med Örebro. Det var ju hit riksdagen lade sitt riksmöte år 1810. Och här kom de fyra stånden överens om att Sveriges nästa tronföljare skulle bli en general från Frankrike, vid namn Jean Baptiste Bernadotte. År 1818 blev han kung Karl den XIV Johan.
Och, det var min farfars, farfars, farfar.
Att riksmötet år 1810 genomfördes här, berodde på att det var oroligt i huvudstaden, upprorsstämning och risk för våldsamheter, rent av krig. Att låta riksdagen samlas i Örebro var säkrare.
I mer än två hundra år har vårt land levt i fred och demokratisk utveckling. Vi blir dagligen påminda om att vi är privilegierade i detta avseende. Runt om i världen pågår oro och krig.
Alla barn vaknar inte i sköna sängar och kan obehindrat gå ut och leka i en vacker stadspark. Många vaknar i stället rädda. Några har flytt med sina familjer från krig och terror. 50 miljoner människor i världen är på flykt just nu. Det är fem gånger mer än Sveriges befolkning. Men vårt land har sträckt ut en hjälpande hand och ger plats åt några av alla dessa flyende människor.
En del av dem kommer hit, till Örebro län och stad. De möts av medmänsklighet och gästfrihet. Det är också en anledning att i dag, på nationaldagen, kan känna stolthet för att vi bor i Sverige.
Jag har tidigare i dag sett utställningen ”Vi blir Örebro” på Länsmuseet. Utställningen förklarar Örebros tillväxt, men den är också en bild av Sveriges moderna historia. Och jag har även deltagit i kommunens medborgarceremoni för de som i år fått svenskt medborgarskap. Denna är en fin symbol för den gemenskap vi har i Sverige, och det som gör oss stolta över att verka under vår blågula fana.
Kära örebroare. Jag vill tacka er för att ni tar ansvar för vårt lands utveckling och vill utbringa ett fyrfaldigt leve för att staden i år uppnått den imponerande åldern av 750 år.
Leve Örebro och leve Sverige, hurra, hurra, hurra, hurra!