Herr Landshövding,
Kära Eskilstunabor,
Att resa genom det sörmländska landskapet en försommardag hör till det vackraste man kan vara med om. Den resan har Drottningen och jag gjort idag.
Det är fest i Eskilstuna idag, ja hela detta år. Er stad firar 350 års jubileum! Jag vill framföra mina varma gratulationer med anledning av jubileet och mina hjärtligaste lyckönskningar för framtiden.
Det var Karl X Gustav som gav staden dess privilegier 1659. Men redan fem år tidigare hade han sett till att stadens utveckling sköt fart. Då gavs industrimannen Reinhold Rademacher uppdraget att flytta hit sin järnhantering från Livland. Det blev början till en enastående utveckling.
Det hade inte varit möjligt om inte eskilstunaborna genom tiderna varit öppna för nya intryck. Här har många tekniska innovationer kommit till och blivit betydelsefulla företag med världsrykte. Duktigt folk har kommit hit från många andra länder. De har bidragit med sitt arbete och sitt kunnande. Inte bara Eskilstuna utan hela vårt land har haft fördelar av detta. Idag är Eskilstuna en smältdegel av alla dessa kulturer och språk. Jag har hört att det talas 70 olika språk i staden och att hela Södermanlands län har dragit nytta av att många inflyttat från andra länder. Det är min förhoppning att ni alla, oavsett vilket modersmål ni har, ska känna samhörighet och hemkänsla i denna vackra och historiska bygd.
Idag är det Sveriges nationaldag, allas vår gemensamma nationaldag. Drottningen och jag är glada att få vara med och fira nationaldagen tillsammans med er alla här i Eskilstuna.
Vi har samtliga behov av en plats på jorden där vi känner oss hemma, en bygd som vi känner samhörighet med, där vi trivs och kan känna oss trygga. Jag skulle önska att varenda en kunde få leva i en sådan hembygd.
All världens nationer, all världens hembygder ligger på samma jord. Vi har rätt att älska vår egen hembygd och vi har ansvar för att vårda den. Vi ska göra det i vetskap om att vi är beroende av andra som lever på samma jord och också värna om dessa människor.
För vi lever i och av samma sol, samma vatten, samma luft som allt annat levande väsen på vår jord gjort i alla tider och ska göra i framtiden och vi delar ansvaret för våra gemensamma livsvillkor. Min övertygelse är att det blir lättare att ta till sig denna insikt, om man känner sig trygg och hemma i en egen liten del av vår jord.
Att få ha en hembygd är ett tillräckligt skäl att fira en nationaldag. Sverige har bestämt sig för att fira denna samhörighet den 6 juni. Vi gör det när försommaren står i full blom och naturen klätt sig till fest, då ferier och semestrar närmar sig med löften och förhoppningar om vila och rekreation. Det är en väl vald tidpunkt.
Det finns också historiska skäl att välja 6 juni som Sveriges nationaldag. Det var den här dagen 1523 som Gustav Wasa valdes till Sveriges konung inte så långt härifrån, vid Domkyrkan i Strängnäs. Och det var den här dagen för precis 200 år sedan som det nuvarande Sverige fick sin nya grundlag sedan man tvingats lämna ifrån sig östra rikshalvan Finland till Ryssland.
Sverige har inte som många andra länder en märkesdag då nationen bildades. Vi har aldrig varit ockuperade av främmande makt. Vi har varit förskonade från alla de krig som härjat i vårt närområde de senaste tvåhundra åren.
Att vi fått leva i fred under så lång tid är också skäl att hedra denna dag. Det är vår nations månghundraåriga frihet vi med tacksamhet högtidlighåller denna dag.
Det är därför min förhoppning - denna nationaldag i Eskilstuna - att framtida generationer i staden och i vårt land ska få leva i fortsatt fred och frihet. Och det är min intensiva önskan att samma fred och frihet skulle bli verklighet för all världens folk.
Jag ber att ni alla förenar er med mig i ett leve för nationen Sverige och vår gemensamma blågula fana:
Leve Sverige, Leve det!
Kära Eskilstunabor,
Att resa genom det sörmländska landskapet en försommardag hör till det vackraste man kan vara med om. Den resan har Drottningen och jag gjort idag.
Det är fest i Eskilstuna idag, ja hela detta år. Er stad firar 350 års jubileum! Jag vill framföra mina varma gratulationer med anledning av jubileet och mina hjärtligaste lyckönskningar för framtiden.
Det var Karl X Gustav som gav staden dess privilegier 1659. Men redan fem år tidigare hade han sett till att stadens utveckling sköt fart. Då gavs industrimannen Reinhold Rademacher uppdraget att flytta hit sin järnhantering från Livland. Det blev början till en enastående utveckling.
Det hade inte varit möjligt om inte eskilstunaborna genom tiderna varit öppna för nya intryck. Här har många tekniska innovationer kommit till och blivit betydelsefulla företag med världsrykte. Duktigt folk har kommit hit från många andra länder. De har bidragit med sitt arbete och sitt kunnande. Inte bara Eskilstuna utan hela vårt land har haft fördelar av detta. Idag är Eskilstuna en smältdegel av alla dessa kulturer och språk. Jag har hört att det talas 70 olika språk i staden och att hela Södermanlands län har dragit nytta av att många inflyttat från andra länder. Det är min förhoppning att ni alla, oavsett vilket modersmål ni har, ska känna samhörighet och hemkänsla i denna vackra och historiska bygd.
Idag är det Sveriges nationaldag, allas vår gemensamma nationaldag. Drottningen och jag är glada att få vara med och fira nationaldagen tillsammans med er alla här i Eskilstuna.
Vi har samtliga behov av en plats på jorden där vi känner oss hemma, en bygd som vi känner samhörighet med, där vi trivs och kan känna oss trygga. Jag skulle önska att varenda en kunde få leva i en sådan hembygd.
All världens nationer, all världens hembygder ligger på samma jord. Vi har rätt att älska vår egen hembygd och vi har ansvar för att vårda den. Vi ska göra det i vetskap om att vi är beroende av andra som lever på samma jord och också värna om dessa människor.
För vi lever i och av samma sol, samma vatten, samma luft som allt annat levande väsen på vår jord gjort i alla tider och ska göra i framtiden och vi delar ansvaret för våra gemensamma livsvillkor. Min övertygelse är att det blir lättare att ta till sig denna insikt, om man känner sig trygg och hemma i en egen liten del av vår jord.
Att få ha en hembygd är ett tillräckligt skäl att fira en nationaldag. Sverige har bestämt sig för att fira denna samhörighet den 6 juni. Vi gör det när försommaren står i full blom och naturen klätt sig till fest, då ferier och semestrar närmar sig med löften och förhoppningar om vila och rekreation. Det är en väl vald tidpunkt.
Det finns också historiska skäl att välja 6 juni som Sveriges nationaldag. Det var den här dagen 1523 som Gustav Wasa valdes till Sveriges konung inte så långt härifrån, vid Domkyrkan i Strängnäs. Och det var den här dagen för precis 200 år sedan som det nuvarande Sverige fick sin nya grundlag sedan man tvingats lämna ifrån sig östra rikshalvan Finland till Ryssland.
Sverige har inte som många andra länder en märkesdag då nationen bildades. Vi har aldrig varit ockuperade av främmande makt. Vi har varit förskonade från alla de krig som härjat i vårt närområde de senaste tvåhundra åren.
Att vi fått leva i fred under så lång tid är också skäl att hedra denna dag. Det är vår nations månghundraåriga frihet vi med tacksamhet högtidlighåller denna dag.
Det är därför min förhoppning - denna nationaldag i Eskilstuna - att framtida generationer i staden och i vårt land ska få leva i fortsatt fred och frihet. Och det är min intensiva önskan att samma fred och frihet skulle bli verklighet för all världens folk.
Jag ber att ni alla förenar er med mig i ett leve för nationen Sverige och vår gemensamma blågula fana:
Leve Sverige, Leve det!