Kära svenskar, hemma och utomlands!
På bordet framför mig står ett tänt ljus. Det brinner med lugn och klar låga. I juldagskvällens mörker lyser många ljus i svenska hem, och det ljuset spelar en stor roll i vårt julfirande. Det är ett återsken från det som tändes i Betlehem vid just den här tiden för så länge sedan och som har lyst oss genom seklen med starkt och stadigt sken.
Men ljuset på mitt bord påminner inte bara om det förflutna, om traditioner och om barndomsjular. Det är också ett förebud till ett ljus som skall komma; vårens ljus. Det syftar mot framtiden. Och liksom vi alla bär med oss ett gemensamt kulturarv från den tid som gått, så har vi också ett gemensamt ansvar för vår framtid. Då tänker jag inte enbart på våra personliga öden utan på ett vidare perspektiv. För vi lever inte utan samband och sammanhang med andra. Vi är en del av en större gemenskap där till sist helheten är summan av de enskilda delarna. Inför framtiden har vi alla ett personligt, ansvar, en delaktighet som vi måste förvalta för att bygga upp en värld präglad av gemenskap och solidaritet. Det gäller också utanför våra gränser. Vi i Sverige lever ett priviligierat liv, ombonat och tryggt vid en internationell jämförelse.
Därför blir, kraven på oss stora mot bakgrunden av nöden och fattigdomen i en värld där våld, förtryck och orättvisor fortfarande frodas. En värld med gapande klyftor mellan fattig och rik; mellan överflöd och svält. En värld där den globala kapprustningen kostar över två miljoner kronor i minuten dygnet runt, dag efter dag. Det är en skrämmande, verklighet med skrämmande perspektiv. Och det är den värld som en gång skall bli våra barns och våra barnbarns. Just därför får vi inte uppgivet rycka på axlarna och konstatera att vi ingenting kan göra, och att det är för sent. För även om vi inte på egen hand kan förändra världen så kan vi försöka påverka händelserna för att förmänskliga den. Det löser inte de nationella ödesfrågorna om vi sträcker ut en hand mot en ensam människa. Vi ändrar inte världen, men vi kanske kan förändra en människas världsbild. Bland mina åtaganden finns det många som kommer tillbaka varje år och som för mig personligen har blivit till en tradition. Till dem hör den här julhälsningen till svenskar hemma och utomlands. Att kunna nå ut till er alla som lyssnar idag betyder mycket för mig. Det är så många jag vill tacka för insatser för vårt land under det år som gått. Drottningen och jag liksom våra barn har också fått så mycket bevis på vänlighet och omtanke. Det är inte möjligt för oss att tacka så personligt som vi egentligen skulle vilja, men jag hoppas att min julhälsning förmedlar det vi känner.
1979 har varit ett innehållsrikt år för Drottningen och mig, både på det officiella och personliga planet. Jag har avlagt besök i Västtyskland och Österrike liksom i Finland. Och under mina utlandsresor var det glädjande att kunna konstatera att vårt land har ett mycket gott internationellt anseende. Namnet Sverige står för neutralitet, solidaritet och kvalitet. Till den positiva bilden bidrar inte minst det arbete och de insatser som görs av de svenskar som är verksamma utomlands och som i olika funktioner och befattningar tjänstgör som inofficiella ambassadörer för vårt land. Det är många, många enskilda svenskar som var och en bidrar till en bättre förståelse mellan nationer och människor. Det är alla ni utlandssvenskar som hjälper till att skapa Sveriges internationella profil och som här hemma ökar vår insikt om att Sverige är en del av den värld som omger oss. Ni påminner oss om vårt ansvar också utanför gränserna, om vår delaktighet i en internationell gemenskap.
Självfallet har jag också haft många tillfällen under året att besöka olika delar av Sverige, att vara med om evenemang av skilda slag och uppleva gemenskap kring frågor av betydelse för både vårt land och enskilda. För mig är de kontakterna alltid lika stimulerande. De ger mig möjlighet att få del av det som rör sig i tiden, det som engagerar och vitaliserar det samhälle vi alla lever i och tillsammans skapar. Det är betydelsefullt för mig att få möta människor från vitt skilda områden av samhället och få diskutera deras situation, deras svårigheter liksom deras glädjeämnen. Det kan vara kontakter med företrädare för folkrörelser och fackföreningar. Det är möten med småföretagare och representanter för stora industrier. Det är samtal med vårdpersonal, med lärare och med ungdomar Det är kort sagt möten med företrädare för hela det land där vi lever och verkar. Och även om problemen ibland är många och stora så har jag oftast mött en förtröstan och en vilja till utveckling och förändring som jag tycker är mycket positiv inför framtiden.
Också på det mer personliga planet har det år som gått medfört många glädjeämnen. Jag tänker inte minst på vår sons födelse, och Drottningen och jag är som ni förstår lika lyckliga som alla nyblivna föräldrar. Vi är också glada och rörda över all den vänlighet som visades oss i samband med Carl Philips födelse och dop, och vi vill gärna tacka alla er som uppvaktat och delade vår glädje.
Ja, det var några personliga tankar och reflektioner kring det år som gått. Framför oss väntar ett nytt år och ett nytt decennium. Det gäller att gemensamt möta de utmaningar som kommer både här hemma och utomlands.
Men Julen ger inte bara tillfälle till eftertanke. Det är också glädjens högtid, en gemenskapens högtid tillsammans med dem som står oss nära. Men vi får inte glömma dem som är ensamma och sjuka och som kanske inte har möjlighet att uppleva julens glädje. Vi tänker på er alla ikväll.
Det är också naturligt att våra tankar i kväll alldeles särskilt går till utlandssvenskarna. Edra släktingar och vänner här hemma tänker på er just nu. Ni kanske lyssnar till mina ord någonstans i Sydamerika eller på en missionsstation i Afrika. Ni kan vara ombord på en svensk båt ute på Indiska Oceanen eller just ha kommit från ett patrulluppdrag i FN-tjänst. Men oavsett var ni finns i världen så vill jag personligen hälsa till er alla och också förmedla en hälsning från edra nära och kära. Vi tackar er för det år som gått och för de insatser ni gör för Sverige.
Jag vill sluta med att önska er alla, både i Sverige och utomlands, en riktigt god jul och ett gott nytt år. Och jag gör det i förhoppning att det år som kommer skall bli ett bra år, ett fint år både för er personligen och för vårt land.
På bordet framför mig står ett tänt ljus. Det brinner med lugn och klar låga. I juldagskvällens mörker lyser många ljus i svenska hem, och det ljuset spelar en stor roll i vårt julfirande. Det är ett återsken från det som tändes i Betlehem vid just den här tiden för så länge sedan och som har lyst oss genom seklen med starkt och stadigt sken.
Men ljuset på mitt bord påminner inte bara om det förflutna, om traditioner och om barndomsjular. Det är också ett förebud till ett ljus som skall komma; vårens ljus. Det syftar mot framtiden. Och liksom vi alla bär med oss ett gemensamt kulturarv från den tid som gått, så har vi också ett gemensamt ansvar för vår framtid. Då tänker jag inte enbart på våra personliga öden utan på ett vidare perspektiv. För vi lever inte utan samband och sammanhang med andra. Vi är en del av en större gemenskap där till sist helheten är summan av de enskilda delarna. Inför framtiden har vi alla ett personligt, ansvar, en delaktighet som vi måste förvalta för att bygga upp en värld präglad av gemenskap och solidaritet. Det gäller också utanför våra gränser. Vi i Sverige lever ett priviligierat liv, ombonat och tryggt vid en internationell jämförelse.
Därför blir, kraven på oss stora mot bakgrunden av nöden och fattigdomen i en värld där våld, förtryck och orättvisor fortfarande frodas. En värld med gapande klyftor mellan fattig och rik; mellan överflöd och svält. En värld där den globala kapprustningen kostar över två miljoner kronor i minuten dygnet runt, dag efter dag. Det är en skrämmande, verklighet med skrämmande perspektiv. Och det är den värld som en gång skall bli våra barns och våra barnbarns. Just därför får vi inte uppgivet rycka på axlarna och konstatera att vi ingenting kan göra, och att det är för sent. För även om vi inte på egen hand kan förändra världen så kan vi försöka påverka händelserna för att förmänskliga den. Det löser inte de nationella ödesfrågorna om vi sträcker ut en hand mot en ensam människa. Vi ändrar inte världen, men vi kanske kan förändra en människas världsbild. Bland mina åtaganden finns det många som kommer tillbaka varje år och som för mig personligen har blivit till en tradition. Till dem hör den här julhälsningen till svenskar hemma och utomlands. Att kunna nå ut till er alla som lyssnar idag betyder mycket för mig. Det är så många jag vill tacka för insatser för vårt land under det år som gått. Drottningen och jag liksom våra barn har också fått så mycket bevis på vänlighet och omtanke. Det är inte möjligt för oss att tacka så personligt som vi egentligen skulle vilja, men jag hoppas att min julhälsning förmedlar det vi känner.
1979 har varit ett innehållsrikt år för Drottningen och mig, både på det officiella och personliga planet. Jag har avlagt besök i Västtyskland och Österrike liksom i Finland. Och under mina utlandsresor var det glädjande att kunna konstatera att vårt land har ett mycket gott internationellt anseende. Namnet Sverige står för neutralitet, solidaritet och kvalitet. Till den positiva bilden bidrar inte minst det arbete och de insatser som görs av de svenskar som är verksamma utomlands och som i olika funktioner och befattningar tjänstgör som inofficiella ambassadörer för vårt land. Det är många, många enskilda svenskar som var och en bidrar till en bättre förståelse mellan nationer och människor. Det är alla ni utlandssvenskar som hjälper till att skapa Sveriges internationella profil och som här hemma ökar vår insikt om att Sverige är en del av den värld som omger oss. Ni påminner oss om vårt ansvar också utanför gränserna, om vår delaktighet i en internationell gemenskap.
Självfallet har jag också haft många tillfällen under året att besöka olika delar av Sverige, att vara med om evenemang av skilda slag och uppleva gemenskap kring frågor av betydelse för både vårt land och enskilda. För mig är de kontakterna alltid lika stimulerande. De ger mig möjlighet att få del av det som rör sig i tiden, det som engagerar och vitaliserar det samhälle vi alla lever i och tillsammans skapar. Det är betydelsefullt för mig att få möta människor från vitt skilda områden av samhället och få diskutera deras situation, deras svårigheter liksom deras glädjeämnen. Det kan vara kontakter med företrädare för folkrörelser och fackföreningar. Det är möten med småföretagare och representanter för stora industrier. Det är samtal med vårdpersonal, med lärare och med ungdomar Det är kort sagt möten med företrädare för hela det land där vi lever och verkar. Och även om problemen ibland är många och stora så har jag oftast mött en förtröstan och en vilja till utveckling och förändring som jag tycker är mycket positiv inför framtiden.
Också på det mer personliga planet har det år som gått medfört många glädjeämnen. Jag tänker inte minst på vår sons födelse, och Drottningen och jag är som ni förstår lika lyckliga som alla nyblivna föräldrar. Vi är också glada och rörda över all den vänlighet som visades oss i samband med Carl Philips födelse och dop, och vi vill gärna tacka alla er som uppvaktat och delade vår glädje.
Ja, det var några personliga tankar och reflektioner kring det år som gått. Framför oss väntar ett nytt år och ett nytt decennium. Det gäller att gemensamt möta de utmaningar som kommer både här hemma och utomlands.
Men Julen ger inte bara tillfälle till eftertanke. Det är också glädjens högtid, en gemenskapens högtid tillsammans med dem som står oss nära. Men vi får inte glömma dem som är ensamma och sjuka och som kanske inte har möjlighet att uppleva julens glädje. Vi tänker på er alla ikväll.
Det är också naturligt att våra tankar i kväll alldeles särskilt går till utlandssvenskarna. Edra släktingar och vänner här hemma tänker på er just nu. Ni kanske lyssnar till mina ord någonstans i Sydamerika eller på en missionsstation i Afrika. Ni kan vara ombord på en svensk båt ute på Indiska Oceanen eller just ha kommit från ett patrulluppdrag i FN-tjänst. Men oavsett var ni finns i världen så vill jag personligen hälsa till er alla och också förmedla en hälsning från edra nära och kära. Vi tackar er för det år som gått och för de insatser ni gör för Sverige.
Jag vill sluta med att önska er alla, både i Sverige och utomlands, en riktigt god jul och ett gott nytt år. Och jag gör det i förhoppning att det år som kommer skall bli ett bra år, ett fint år både för er personligen och för vårt land.