Ers Majestät
Herr statsminister
Ambassadörer
Riksdagsledamöter
Ärade gäster och åhörare
Jag vill återigen hälsa er varmt välkomna till Riksplan framför Riksdagshuset. Välkomna till denna ceremoni med anledning av Sveriges anslutning till Nato och den bekräftelse på vårt medlemskap som denna flagghissning innebär. Förra måndagen hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. Idag hissar vi Natos flagga här vid Sveriges riksdag.
It gives me particular pleasure to welcome the Ambassadors of the Member States of the Alliance, the Ambassador of Ukraine and other distinguished Ambassadors. Your Excellencies, very welcome to the Swedish Riksdag and to this ceremony on the occasion of Sweden´s accession to Nato. I will now continue in Swedish.
Sverige som nation började stiga fram ur historiens dimmor omkring år 1000. Under det årtusende som passerat sedan dess har vi under olika sekel haft olika allierade som vi lovat stödja och som lovat stödja oss i händelse av ofred. Under 2023 uppmärksammade vi att det gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket inledde ett nytt kapitel i vår historia. Han hade inte kunnat ta makten utan militärt stöd från Hansestaden Lübeck. Under 1600-talet var Sverige allierat med bland annat Frankrike och på 1700-talet hörde ukrainska kosacker och sultanen i Konstantinopel till Sveriges allierade. På 1800-talet var Storbritannien en av vårt lands bundsförvanter.
Men vi har aldrig haft så många och så nära allierade som vi nu får. Vi blir en del av en allians av över 30 länder som har lovat att komma till varandras hjälp och stöd. Det är inte bara unikt i vårt lands tusenåriga historia. Det är unikt i vår kontinents historia. Vårt Europa – en världsdel som genom århundradena snarare präglats av krig och konflikter än av fredlig samexistens – binds nu i hög grad samman av en försvarsallians och av en europeisk union. Aldrig tidigare har så många av Europas länder samverkat så nära och på så många sätt. Till detta kommer det transatlantiska samarbetet som självklart är en central del av Nato-samarbetet, men också omfattande på många andra områden.
Ärade åhörare,
Efter diskussioner med riksdagens samtliga partier och efter överläggningar i Utrikesnämnden beslutade den dåvarande regeringen, ledd av statsminister Magdalena Andersson, i maj 2022 att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato.
Den nuvarande regeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson, tog över processen vid regeringsskiftet i oktober 2022. Den 22 mars 2023 röstade Sveriges riksdag, med bred majoritet, för att godkänna Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Nyligen slutfördes ratifikationsprocessen och Sverige är nu Natos 32:a medlem.
Sverige inledde sin medlemskapsprocess i nära samråd med Finland. Våra länder är inte enbart grannar, vi har en i betydande delar gemensam historia och vi har mycket nära band på många plan, band som knutits än tätare under de gångna två åren. Inte minst har dialogen mellan företrädare för våra riksdagar varit intensiv. Det är något jag och den svenska riksdagens ledamöter satt stort värde på.
Jag har också under processens gång mött ett mycket starkt stöd för Sveriges ansökan från talmanskollegor och parlamentsledamöter i olika Natoländer. Det är jag mycket tacksam för, liksom förstås för de säkerhetsgarantier som flera länder utfärdat.
Ärade åhörare,
Dag Hammarskjöld skrev i sin bok Vägmärken så här:
Vaknade,
hörde ånyo,
vaken,
ropet som väckte mig.
Hörde
en sista gång
långt borta
ropet
ur skräckens ensamhet,
i nödens gemenskap.
Skräckens ensamhet. Nödens gemenskap. Något tillspetsat tror jag att de orden är talande för hur många upplevde dagarna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands brutala angrepp på ett fredligt grannland gjorde att många kände skräckens ensamhet mycket påtagligt. En tid senare hade det i riksdagen och i folkopinionen vuxit fram en bred majoritet som sökte gemenskap med andra i form av ett Natomedlemskap.
Men jag är övertygad om att den gemenskap Sverige söker i Nato är något mycket mer än en nödens gemenskap. Jag ser istället på många håll i vårt land en stark vilja att bidra till en positiv gemenskap byggd på gemensamma värderingar, en stark vilja att vara en aktiv allierad som bidrar till försvaret av friheten och demokratin i hela Europa, en stark vilja att bidra till en allians som fortsätter att stödja Ukraina så länge det behövs.
Det är så Sverige bestämt sig för att möta de hot och utmaningar som präglar vår värld.
Det är detta vi markerar med dagens ceremoni.
Herr statsminister
Ambassadörer
Riksdagsledamöter
Ärade gäster och åhörare
Jag vill återigen hälsa er varmt välkomna till Riksplan framför Riksdagshuset. Välkomna till denna ceremoni med anledning av Sveriges anslutning till Nato och den bekräftelse på vårt medlemskap som denna flagghissning innebär. Förra måndagen hissades Sveriges flagga vid Natos högkvarter i Bryssel. Idag hissar vi Natos flagga här vid Sveriges riksdag.
It gives me particular pleasure to welcome the Ambassadors of the Member States of the Alliance, the Ambassador of Ukraine and other distinguished Ambassadors. Your Excellencies, very welcome to the Swedish Riksdag and to this ceremony on the occasion of Sweden´s accession to Nato. I will now continue in Swedish.
Sverige som nation började stiga fram ur historiens dimmor omkring år 1000. Under det årtusende som passerat sedan dess har vi under olika sekel haft olika allierade som vi lovat stödja och som lovat stödja oss i händelse av ofred. Under 2023 uppmärksammade vi att det gått 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung, vilket inledde ett nytt kapitel i vår historia. Han hade inte kunnat ta makten utan militärt stöd från Hansestaden Lübeck. Under 1600-talet var Sverige allierat med bland annat Frankrike och på 1700-talet hörde ukrainska kosacker och sultanen i Konstantinopel till Sveriges allierade. På 1800-talet var Storbritannien en av vårt lands bundsförvanter.
Men vi har aldrig haft så många och så nära allierade som vi nu får. Vi blir en del av en allians av över 30 länder som har lovat att komma till varandras hjälp och stöd. Det är inte bara unikt i vårt lands tusenåriga historia. Det är unikt i vår kontinents historia. Vårt Europa – en världsdel som genom århundradena snarare präglats av krig och konflikter än av fredlig samexistens – binds nu i hög grad samman av en försvarsallians och av en europeisk union. Aldrig tidigare har så många av Europas länder samverkat så nära och på så många sätt. Till detta kommer det transatlantiska samarbetet som självklart är en central del av Nato-samarbetet, men också omfattande på många andra områden.
Ärade åhörare,
Efter diskussioner med riksdagens samtliga partier och efter överläggningar i Utrikesnämnden beslutade den dåvarande regeringen, ledd av statsminister Magdalena Andersson, i maj 2022 att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato.
Den nuvarande regeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson, tog över processen vid regeringsskiftet i oktober 2022. Den 22 mars 2023 röstade Sveriges riksdag, med bred majoritet, för att godkänna Sveriges anslutning till Nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, Nato. Nyligen slutfördes ratifikationsprocessen och Sverige är nu Natos 32:a medlem.
Sverige inledde sin medlemskapsprocess i nära samråd med Finland. Våra länder är inte enbart grannar, vi har en i betydande delar gemensam historia och vi har mycket nära band på många plan, band som knutits än tätare under de gångna två åren. Inte minst har dialogen mellan företrädare för våra riksdagar varit intensiv. Det är något jag och den svenska riksdagens ledamöter satt stort värde på.
Jag har också under processens gång mött ett mycket starkt stöd för Sveriges ansökan från talmanskollegor och parlamentsledamöter i olika Natoländer. Det är jag mycket tacksam för, liksom förstås för de säkerhetsgarantier som flera länder utfärdat.
Ärade åhörare,
Dag Hammarskjöld skrev i sin bok Vägmärken så här:
Vaknade,
hörde ånyo,
vaken,
ropet som väckte mig.
Hörde
en sista gång
långt borta
ropet
ur skräckens ensamhet,
i nödens gemenskap.
Skräckens ensamhet. Nödens gemenskap. Något tillspetsat tror jag att de orden är talande för hur många upplevde dagarna efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands brutala angrepp på ett fredligt grannland gjorde att många kände skräckens ensamhet mycket påtagligt. En tid senare hade det i riksdagen och i folkopinionen vuxit fram en bred majoritet som sökte gemenskap med andra i form av ett Natomedlemskap.
Men jag är övertygad om att den gemenskap Sverige söker i Nato är något mycket mer än en nödens gemenskap. Jag ser istället på många håll i vårt land en stark vilja att bidra till en positiv gemenskap byggd på gemensamma värderingar, en stark vilja att vara en aktiv allierad som bidrar till försvaret av friheten och demokratin i hela Europa, en stark vilja att bidra till en allians som fortsätter att stödja Ukraina så länge det behövs.
Det är så Sverige bestämt sig för att möta de hot och utmaningar som präglar vår värld.
Det är detta vi markerar med dagens ceremoni.