Ärade talman, bästa representanter för Finlands folk
Efter att jag blivit vald till republiken Finlands trettonde president och avgett den högtidliga försäkran inför er börjar jag, ödmjuk och tacksam, sköta denna uppgift.
Ödmjuk då det finska folket direkt har gett mig uppdraget och ansvaret att utföra denna krävande uppgift. Tacksam för att jag får tjäna vårt kära fosterland i dessa svåra tider.
Den största segraren i valet var den finska demokratin. Vi visade världen att demokratin kan förverkligas i en uppbyggande anda där vi respekterar varandra. Det får vi vara stolta över. Ett stort tack ska riktas till mina medkandidater, till er, ärade riksdagsledamöter, och till hela Finlands folk. Till oss alla.
***
Jag vill tacka er, president Niinistö, för ert värdefulla arbete för finska folkets bästa. Jag vill också rikta mitt tack till er, doktor Jenni Haukio, för er osjälviska tjänst till förmån för vårt land.
I sitt installationstal 2006 betonade president Tarja Halonen att världen genomgår en ständig förändring. Ni, president Niinistö, levde mitt i denna förändring i tolv år. Finlands och finländarnas säkerhet var alltid det viktigaste för er.
Ni ledde vårt land i en stormig tid. Ni arbetade outtröttligt för allas vårt bästa. Samtidigt visade ni att vi klarar oss när vi är en enad nation. Och det var vi.
***
Nu står vi på tröskeln till en ny period. Den militära alliansen och Natomedlemskapet innebär att vi tog det slutliga steget in i den västerländska värdegemenskap som vår republik mentalt varit en del av hela sin självständighet.
Perioden efter kalla kriget har upphört. Den upphörde när Ryssland anföll Ukraina. De faktorer som skulle förena oss – fri rörlighet, handel, teknologi, energi, information och valuta – sliter oss nu ifrån varandra. Samarbetsinstrumenten har förvandlats till vapen. Samtidigt har samarbetet i Europa intensifierats ytterligare. Och det är bra.
Vår generation upplever en situation som påminner om 1918, 1945 och 1989. En tidsperiod när vi förstår att världen genomgår stora förändringar, men vi vet ännu inte exakt vad de kommer att leda till. Nu pågår en omfördelning av makten och denna kamp utspelar sig i såväl globala väst, öst som syd.
***
Vi hann vänja oss vid tanken på ett slut på historien – det vill säga att största delen av världens nationalstater skulle övergå till en liberal demokrati, marknadsekonomi och globalisering. Så gick det inte. Nu ifrågasätts de internationella institutioner och de regler som vi har vant oss vid. Vi lever i en värld som präglas av instabilitet och oordning.
Det tar tid att bygga upp den nya världsordningen. Vi kommer att få uppleva såväl regionalisering av makten som oheliga allianser, med andra ord en slags á la carte-värld där partnerna plockas som russin ur kakan. Vi måste vara på alerten.
Finlands roll som global aktör är större än landets storlek. Med vårt exempel och vårt handlingssätt kan vi påverka utvecklingen av den nya världsordningen. Vi är en pålitlig partner på alla håll, men vi prioriterar alltid våra egna värderingar och intressen. Och det gör vi bäst genom att ha en aktiv och konstruktiv roll på de internationella arenorna.
***
Finlands utrikes- och säkerhetspolitik grundar sig på värdebaserad realism. Utgångspunkten är ett starkt alliansförhållande i Europeiska unionen och Nato. Och samtidigt på en övertygelse om att ett internationellt system och fred fortfarande kan nås om FN förnyas och stärks.
Grundstenarna i vår utrikespolitik vilar på västerländska värderingar – till exempel demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Vi tror på samarbete och internationell regelbaserad ordning.
Samtidigt stöder sig vår säkerhetspolitik på realism. Därför upprätthåller vi ett starkt försvar – nu som en del av alliansen. Realism är också att förstå att de stora globala utmaningarna inte kan lösas enbart tillsammans med sådana länder som delar våra åsikter.
***
Även om världen verkar kaotisk för tillfället finns det ingen orsak att förlora hoppet. Rädsla är det sämsta möjliga rättesnöret för utrikespolitiken. Visst kommer vi att få se strategisk konkurrens. Visst kommer vi att få se lokala, till och med regionala, konflikter.
Men behovet av samarbete finns ändå kvar. Det kommer bara att ändra form. Alla förstår att vi inte kan tygla klimatförändringen, lösa konflikter, få ekonomin att växa, öka välbefinnandet eller administrera invandringen utan samarbete på global nivå. Även dessa uppgifter måste vi sköta tillsammans.
Vi kommer att ställas inför sådant som vi inte är vana med. Osäkerhet som ibland också kan kännas skrämmande. Vi behöver ändå inte reagera på allt vi hör. I utrikes- och säkerhetspolitik är tålamod är en dygd. Men vi gör klokt i att vara beredda på att vi ibland tvingas reagera snabbt på förändringar i förhållandena, precis som vi gjorde beträffande vårt Natomedlemskap.
***
Vår offentliga debatt har varit mycket krigisk under den senaste tiden. Vi talar mycket om vapen, ammunition och arméer. Det beror självfallet på att vi lever i en värld där det pågår krig, såväl i Europa, Mellanöstern som i Afrika.
Krigsretoriken får ändå inte överskugga det faktum att vi finländare är ett fredsälskande folk. Och inte heller det att republikens president har som sin huvudsakliga uppgift att i alla förhållanden sörja för att freden bevaras i Finland. Det lovar jag att göra, men om det behövs är jag också beredd att fatta svåra beslut som garanterar vårt lands säkerhet.
Vi måste främja fred även globalt. President Martti Ahtisaari var en av världshistoriens mest betydande fredsmäklare. Det är vår uppgift att slå vakt om och föra vidare det arv han lämnat efter sig. Varje gång vi får tillfälle att mäkla fred är vi redo att göra det. Vid sidan om diplomati är vår försvarsmakts beredskap och prestationsförmåga en kritisk del av vår förmåga att upprätthålla fred.
***
De viktigaste hörnstenarna i vårt samhälle är förtroende, rättvisa och gemenskap. Om någon inte klarar sig hjälper vi tillsammans. Vårt öppna samhälle grundar sig på yttrandefrihet, ett fungerande medborgarsamhälle och rättsstatsprincipen. Låt oss hålla fast vid dessa.
Vi bör alltså värna om de traditioner som tillämpats för att bygga Finland under hela vår självständighet. Vi är ett ihärdigt, oförtröttligt och bildat folk. Vi ger inte upp. Vi är beredda att kämpa för våra värderingar.
Vi måste undvika tudelning. Det är alltid lättare att framföra en åsikt än att lyssna på den andras synpunkter. Låt oss koncentrera oss på det som vi finländare har gemensamt. Vi bör satsa på säkerheten, men även på det psykiska och fysiska välbefinnandet – det vill säga på kultur, bildning och idrott. De förenar oss.
***
Vi lever mitt i en teknologisk revolution som går framåt med stormsteg. Den förändrar ekonomin och sättet att arbeta. Den förändrar politiken och sättet att kommunicera. Och den förändrar vetenskapen och till och med sättet att definiera vad det innebär att vara människa.
Vi lever i en värld där artificiell intelligens och robotisering kan utföra en stor mängd uppgifter som vi människor utförde tidigare. Det finns dock något som människan fortfarande är bättre på – nämligen att visa empati och omtanke.
För ett par veckor sedan fick jag ett meddelande av en vän till mig. Meddelandet lydde så här: ”Du vet att jag alltid är av den åsikten att när allt kommer omkring finns det mer som förenar oss än som skiljer oss åt. I politiken är färgen sällan avgörande. Det som har större betydelse där är förmågan att vara öppen för andra människor och andra slags tankar. Att möta andra på halva vägen, utmana, ibland även skarpt, men ändå bygga broar och söka kompromisser. Där det finns en vilja, där finns det alltid också en väg framåt. Men det viktigaste är ändå framför allt att se människan och ge en chans”. Det här är ett budskap till oss alla. Till var och en av oss.
***
Som republikens president leder jag utrikespolitiken i samverkan med statsrådet. Jag sätter stort värde på ett gott samarbete med riksdagen. Jag tänker för min egen del se till att samarbetet är smidigt. Utrikespolitiken är ett lagspel även om den leds av presidenten.
Många indikatorer visar att Finland är världens bästa land. Låt oss tillsammans värna om att det förblir så även i framtiden. Som republiken Finlands trettonde president kommer jag att ge mitt allt för vårt fosterland, varenda dag. Uppgiften är större än människan. Presidenten står alltid på föregångarnas axlar med förtroendet från det finska folket i sitt hjärta.
Jag börjar nu av alla krafter och beslutsamt vidta åtgärder för att främja vårt folks framgång. Jag lovar att arbeta för ett öppet, säkert och internationellt Finland. Jag lovar att i alla situationer försvara demokratin, yttrandefriheten och rättsstaten. Jag lovar att lyssna, diskutera och bry mig. Jag lovar att kämpa för att Finland är ett bra land även i framtiden – världens bästa land för oss finländare.
Tack.
Efter att jag blivit vald till republiken Finlands trettonde president och avgett den högtidliga försäkran inför er börjar jag, ödmjuk och tacksam, sköta denna uppgift.
Ödmjuk då det finska folket direkt har gett mig uppdraget och ansvaret att utföra denna krävande uppgift. Tacksam för att jag får tjäna vårt kära fosterland i dessa svåra tider.
Den största segraren i valet var den finska demokratin. Vi visade världen att demokratin kan förverkligas i en uppbyggande anda där vi respekterar varandra. Det får vi vara stolta över. Ett stort tack ska riktas till mina medkandidater, till er, ärade riksdagsledamöter, och till hela Finlands folk. Till oss alla.
***
Jag vill tacka er, president Niinistö, för ert värdefulla arbete för finska folkets bästa. Jag vill också rikta mitt tack till er, doktor Jenni Haukio, för er osjälviska tjänst till förmån för vårt land.
I sitt installationstal 2006 betonade president Tarja Halonen att världen genomgår en ständig förändring. Ni, president Niinistö, levde mitt i denna förändring i tolv år. Finlands och finländarnas säkerhet var alltid det viktigaste för er.
Ni ledde vårt land i en stormig tid. Ni arbetade outtröttligt för allas vårt bästa. Samtidigt visade ni att vi klarar oss när vi är en enad nation. Och det var vi.
***
Nu står vi på tröskeln till en ny period. Den militära alliansen och Natomedlemskapet innebär att vi tog det slutliga steget in i den västerländska värdegemenskap som vår republik mentalt varit en del av hela sin självständighet.
Perioden efter kalla kriget har upphört. Den upphörde när Ryssland anföll Ukraina. De faktorer som skulle förena oss – fri rörlighet, handel, teknologi, energi, information och valuta – sliter oss nu ifrån varandra. Samarbetsinstrumenten har förvandlats till vapen. Samtidigt har samarbetet i Europa intensifierats ytterligare. Och det är bra.
Vår generation upplever en situation som påminner om 1918, 1945 och 1989. En tidsperiod när vi förstår att världen genomgår stora förändringar, men vi vet ännu inte exakt vad de kommer att leda till. Nu pågår en omfördelning av makten och denna kamp utspelar sig i såväl globala väst, öst som syd.
***
Vi hann vänja oss vid tanken på ett slut på historien – det vill säga att största delen av världens nationalstater skulle övergå till en liberal demokrati, marknadsekonomi och globalisering. Så gick det inte. Nu ifrågasätts de internationella institutioner och de regler som vi har vant oss vid. Vi lever i en värld som präglas av instabilitet och oordning.
Det tar tid att bygga upp den nya världsordningen. Vi kommer att få uppleva såväl regionalisering av makten som oheliga allianser, med andra ord en slags á la carte-värld där partnerna plockas som russin ur kakan. Vi måste vara på alerten.
Finlands roll som global aktör är större än landets storlek. Med vårt exempel och vårt handlingssätt kan vi påverka utvecklingen av den nya världsordningen. Vi är en pålitlig partner på alla håll, men vi prioriterar alltid våra egna värderingar och intressen. Och det gör vi bäst genom att ha en aktiv och konstruktiv roll på de internationella arenorna.
***
Finlands utrikes- och säkerhetspolitik grundar sig på värdebaserad realism. Utgångspunkten är ett starkt alliansförhållande i Europeiska unionen och Nato. Och samtidigt på en övertygelse om att ett internationellt system och fred fortfarande kan nås om FN förnyas och stärks.
Grundstenarna i vår utrikespolitik vilar på västerländska värderingar – till exempel demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Vi tror på samarbete och internationell regelbaserad ordning.
Samtidigt stöder sig vår säkerhetspolitik på realism. Därför upprätthåller vi ett starkt försvar – nu som en del av alliansen. Realism är också att förstå att de stora globala utmaningarna inte kan lösas enbart tillsammans med sådana länder som delar våra åsikter.
***
Även om världen verkar kaotisk för tillfället finns det ingen orsak att förlora hoppet. Rädsla är det sämsta möjliga rättesnöret för utrikespolitiken. Visst kommer vi att få se strategisk konkurrens. Visst kommer vi att få se lokala, till och med regionala, konflikter.
Men behovet av samarbete finns ändå kvar. Det kommer bara att ändra form. Alla förstår att vi inte kan tygla klimatförändringen, lösa konflikter, få ekonomin att växa, öka välbefinnandet eller administrera invandringen utan samarbete på global nivå. Även dessa uppgifter måste vi sköta tillsammans.
Vi kommer att ställas inför sådant som vi inte är vana med. Osäkerhet som ibland också kan kännas skrämmande. Vi behöver ändå inte reagera på allt vi hör. I utrikes- och säkerhetspolitik är tålamod är en dygd. Men vi gör klokt i att vara beredda på att vi ibland tvingas reagera snabbt på förändringar i förhållandena, precis som vi gjorde beträffande vårt Natomedlemskap.
***
Vår offentliga debatt har varit mycket krigisk under den senaste tiden. Vi talar mycket om vapen, ammunition och arméer. Det beror självfallet på att vi lever i en värld där det pågår krig, såväl i Europa, Mellanöstern som i Afrika.
Krigsretoriken får ändå inte överskugga det faktum att vi finländare är ett fredsälskande folk. Och inte heller det att republikens president har som sin huvudsakliga uppgift att i alla förhållanden sörja för att freden bevaras i Finland. Det lovar jag att göra, men om det behövs är jag också beredd att fatta svåra beslut som garanterar vårt lands säkerhet.
Vi måste främja fred även globalt. President Martti Ahtisaari var en av världshistoriens mest betydande fredsmäklare. Det är vår uppgift att slå vakt om och föra vidare det arv han lämnat efter sig. Varje gång vi får tillfälle att mäkla fred är vi redo att göra det. Vid sidan om diplomati är vår försvarsmakts beredskap och prestationsförmåga en kritisk del av vår förmåga att upprätthålla fred.
***
De viktigaste hörnstenarna i vårt samhälle är förtroende, rättvisa och gemenskap. Om någon inte klarar sig hjälper vi tillsammans. Vårt öppna samhälle grundar sig på yttrandefrihet, ett fungerande medborgarsamhälle och rättsstatsprincipen. Låt oss hålla fast vid dessa.
Vi bör alltså värna om de traditioner som tillämpats för att bygga Finland under hela vår självständighet. Vi är ett ihärdigt, oförtröttligt och bildat folk. Vi ger inte upp. Vi är beredda att kämpa för våra värderingar.
Vi måste undvika tudelning. Det är alltid lättare att framföra en åsikt än att lyssna på den andras synpunkter. Låt oss koncentrera oss på det som vi finländare har gemensamt. Vi bör satsa på säkerheten, men även på det psykiska och fysiska välbefinnandet – det vill säga på kultur, bildning och idrott. De förenar oss.
***
Vi lever mitt i en teknologisk revolution som går framåt med stormsteg. Den förändrar ekonomin och sättet att arbeta. Den förändrar politiken och sättet att kommunicera. Och den förändrar vetenskapen och till och med sättet att definiera vad det innebär att vara människa.
Vi lever i en värld där artificiell intelligens och robotisering kan utföra en stor mängd uppgifter som vi människor utförde tidigare. Det finns dock något som människan fortfarande är bättre på – nämligen att visa empati och omtanke.
För ett par veckor sedan fick jag ett meddelande av en vän till mig. Meddelandet lydde så här: ”Du vet att jag alltid är av den åsikten att när allt kommer omkring finns det mer som förenar oss än som skiljer oss åt. I politiken är färgen sällan avgörande. Det som har större betydelse där är förmågan att vara öppen för andra människor och andra slags tankar. Att möta andra på halva vägen, utmana, ibland även skarpt, men ändå bygga broar och söka kompromisser. Där det finns en vilja, där finns det alltid också en väg framåt. Men det viktigaste är ändå framför allt att se människan och ge en chans”. Det här är ett budskap till oss alla. Till var och en av oss.
***
Som republikens president leder jag utrikespolitiken i samverkan med statsrådet. Jag sätter stort värde på ett gott samarbete med riksdagen. Jag tänker för min egen del se till att samarbetet är smidigt. Utrikespolitiken är ett lagspel även om den leds av presidenten.
Många indikatorer visar att Finland är världens bästa land. Låt oss tillsammans värna om att det förblir så även i framtiden. Som republiken Finlands trettonde president kommer jag att ge mitt allt för vårt fosterland, varenda dag. Uppgiften är större än människan. Presidenten står alltid på föregångarnas axlar med förtroendet från det finska folket i sitt hjärta.
Jag börjar nu av alla krafter och beslutsamt vidta åtgärder för att främja vårt folks framgång. Jag lovar att arbeta för ett öppet, säkert och internationellt Finland. Jag lovar att i alla situationer försvara demokratin, yttrandefriheten och rättsstaten. Jag lovar att lyssna, diskutera och bry mig. Jag lovar att kämpa för att Finland är ett bra land även i framtiden – världens bästa land för oss finländare.
Tack.